Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 22 maj 1937 - Anmälan: Västerås stads tekniska verk 1861—1936, av s. - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Tekniska föreningen i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
niska verks Uppkomst och utveckling. Ej minst
värdefull är boken på grund av de talrikt
förekommande illustrationerna. Den kan läsas med nöje av
varje kommunal- och industribistoriskt intresserad.
När en gång Sveriges industriella genombrott skall
skildras i totalismens anda, komma urkunder som
denna, att bli av oskattbart värde för forskaren. s.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Skånska ingenjörskliibben
höll den 12 mars ett av 131 personer bevistat
sammanträde på Kungsparkens restaurang i Malmö.
Förhandlingarna leddes av ordföranden bergsingenjör
Inge Erichs, som hälsade de närvarande välkomna och
meddelade, att styrelsen till ordinarie medlemmar av
klubben invalt ingenjörerna E. Ahrmfeldt, S. Bièrke,
N. Borglin, S. Borgström, O. Egnell, E. Fröling, I.
Malmberg, B. V. Petersson, H. Senneryd, N. A.
Strandberg och J. Swedenborg, telegrafdirektören A.
Persson, arkitekten C. A. Stoltz och överlantmätaren T.
Thorselius. Vidare upplästes Svenska
teknologföreningens inbjudan till allmänt teknikermöte den
18—19 mars, varom tryckt meddelande tidigare
utsänts till samtliga medlemmar av klubben. Kapten
Ragnar Götherström höll ett med talrika ljusbilder
illustrerat föredrag om "Aktuella brandskyddsfrågor för
industrien". Det är för nationen av största vikt, att
industrien får arbeta i lugn och ro utan störningar.
Tyvärr ha eldsvådorna under de senare åren uppträtt i
sådan omfattning, att 400 millioner kronor gått upp
i lågor. Enbart under år 19 36 förekommo 7
millioneldsvådor, därav en enda kostade nära 4,5 millioner
kronor. Ej sällan skapas mer arbetslöshet under ett
år genom eldsvådor än genom konflikter. Ofta äro
de indirekta förlusterna genom driftsavbrott och
därav föranledd förlust av gamla kunder större än de
direkta. De sistnämnda skola täckas av
brandförsäkringspremierna. Den fördel, som anses ligga i att
gamla omoderna anläggningar brinna upp, så att
moderniseringar kunna genomföras, måste betalas av de
andra försäkringstagarna. Brandförlusterna inom
järn-och stålindustrien under år 1936 uppgingo till 300 %
av bruttopremierna. Det växande antalet eldsvådor
under högkonjunktur kan möjligen förklaras genom
det myckna anställandet av ny personal, som saknar
nödig vana att iakttaga försiktighet. Mycket göres
visserligen för att skapa möjligheter att släcka elden,
sedan den väl utbrutit, men det är av större vikt,
att förebyggande åtgärder vidtagas vid byggnadernas
planerande och uppförande. Sålunda kunde icke 50
brandkårer, ehuru de inom ett ögonblick voro på
platsen, hindra, att Kristallpalatset i London blev en enda
skrothög. Brandskyddsföreningen har donerat 100 000
kr. till ett brandtekniskt laboratorium, där
byggnadsmaterialier utsättas för upp till 12 60 grader Celsius
och indelas i klasser alltefter det antal timmar, som
de kunna motstå hettan. Särskilt farliga
konstruktioner äro oskyddat järn, tak med ytter- och
inner-beläggning, som alstra skorstensdrag, lindrift med
svänghjulsgrop, där eld lätt kan uppstå och sedan
följa linorna, öppningar i brandmurar, plåtskorstenar,
som sticka upp genom trätak osv. Användningen
av eldfarliga oljor och gaser inom industrien, t. ex.
för svetsning o. dyl., har medfört många eldsvådor.
Behållarna borde icke förvaras inomhus utan i
särskilda skåp, åtkomliga utifrån, och innehållet ledas
i rör till arbetsplatsen. De flesta eldsvådor inträffa
nattetid, varför automatiska signalsystem äro av stort
värde. Efter föredraget följde en stunds diskussion
med inlägg av arkitekt August Ewe, direktör Gunnar
Mazetti-Nissen, överingenjör Sven Kärfve och
överingenjör Theodor Björgerd. Den sistnämnde bragte
på tal risken för sprutföraren att vid
vattensprutning mot elektriska högspänningsledare bli utsatt för
elektrisk ström genom vattenstrålens
ledningsförmåga. Efter förhandlingarna intogs gemensam supé,
efterföljd av ett animerat samkväm med tal, skålar
och hurrarop. Till stämningen bidrogo lektor
Wilhelm Granath med violinsolo, köpman Hugo Larsson
och civilingenjör Arvid Hultgren med solosång samt
kamrer Sven Tauscher med pianoackompagnemang.
F. M.
Tekniska föreningen i Uppsala
hade den 19 mars 1937 sitt tredje sammanträde för året,
bevistat av ett stort antal föreningsmedlemmar med
damer. Föredrag hölls därvid av civilingenjör Harry
Nyström, Stockholm, som i anslutning till ljusbilder och
färgfilm medryckande skildrade en resa på 2 000 mil
genom U. S. A., som föredragshållaren företagit i
samband med Världskraftkonferensen i Washington
förlidet år. De vackra bilderna och den intressanta
framställningen väckte livligt bifall. %
Sverige kan glädja sig åt ett utomordentligt renommé
i U. S. A., där vi betraktas som ett föregångsland och
där vårt sätt att lösa svårigheterna i samband med
depressionen prisas i alla tonarter. Tyvärr är kunskapen
om Sverige relativt ensidig, då den i stor utsträckning
baseras på boken "Sweden the middle way", som
uteslutande behandlar de statliga monopolen, statens
affärsdrivande verk samt kooperationen. Härigenom får den
amerikanska läsekretsen det intrycket, att vi
fullständigt sakna både privat industri och privat
handelsverksamhet. Denna tendentiösa framställning passar
emellertid den Rooseveltska regimen, men är ur kommersiell
synpunkt icke så välgörande, ty det väsentliga är dock,
att Sverige och svenska varor äro uppskattade.
För att förstå Amerikas stora problem och de enorma
projekt, som Roosevelt sätter i gång med måste man
betänka, att Amerika är ett ungt land och att icke ens
naturen hunnit stabilisera sig. Det är icke endast nya
områden som upptäckas och utnyttjas och som genom
konstgjord bevattning etc. ändra karaktär från
ökenlandskap till bördiga trädgårdar, utan tidigare
utmärkta jordbruksområden bli totalt värdelösa genom
erosion och sandstormar. Man beräknar sålunda, att
Mississippi årligen kastar ut i Mexikanska viken 400 mill.
ton bördig åkermylla. Floden grundas även upp och
svåra översvämningar bli följden. Kampen mot denna
erosion är därför en hörnsten i Roosevelts
återuppbyggnadsprogram för jordbruket. Men man arbetar ej blott
på att skydda bördiga områden, man skapar även nya.
Ett av de väldigaste projekten i den vägen är Grand
Coulee Dam i Columbiafloden strax öster om Klippiga
bergen. Här hade, när inlandsisen sista gången drog sig
tillbaka, bildats vid den plats, där dammbygget nu är
igångsatt, en stor ispropp, som hindrade floden att
rinna fram i sin gamla fåra. Floden bröt sig då en ny
väg och skar igenom terrängen och bildade bl. a. Dry
Falls. När sedan isproppen smälte återtog floden sitt
gamla lopp och i den dalgång som då blev torrlagd skall
man nu göra en jättestor reservoar, 4 mil lång, genom att
bygga en damm i varje ända av dalgången och sedan
pumpa upp Columbiaflodens vatten häri. Projektet går
löst på 350 mill. dollars, men så beräknar man också
att i framtiden kunna ge uppehälle åt 1 mill. människor
genom att leda vattnet från reservoaren i akvedukter till
det stora ökenområdet Columbia Basin och förvandla
detta till ett fruktbart område om y2 mill, hektar.
Genom effektiva flodregleringar har man också
åstadkommit fullständiga omvandlingar av landskapen. T. e. i
Coloradoflodens delta, som tidigare till följd av
översvämningar och ändrad flodfåra knappast kunde bebyg-
26 juni 1937
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
