Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 29 maj 1937 - Brandskydd genom sprinklers, av Gösta Fant - Automatiska brandalarmanläggningar, av G. Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
transformatorer äro skyddade i denna station.
Systemet är även användbart för
utomhustransformatorsta-tioner och utföres då enligt det s. k. "torra" systemet
för att förhindra sönderfrysning av rören. Utlösning
kan även vid dylika stationer ske automatiskt. I
England, Frankrike samt Nord- och Sydamerika har
redan ett stort antal kraft- och
transformatorstationer installerat "Mulsifyre"-systemet och då i första
hand för oljeströmbrytarerummen och
transformatorcellerna.
För att giva en föreställning om de små
vattenmängder, som behövas för släckning med detta
system, kan nämnas, att i förutnämnda firmas
försöksanläggning finnes bl. a. en öppen tank med
8 m sida, utförd som en exakt kopia av en
fartygsbotten- under pannrummet (se fig. 8). Denna fylldes
med brännolja, som antändes. En mycket kraftig
brand uppstår, och lågorna nå 10 meters höjd eller
mer under utvecklande av stor hetta. Sedan vattnet
släppts på för hand, är elden släckt på 2 à 3
sekunder. Vattenåtgången för släckningen var endast 200
liter. "Mulsifyre"-systemet bestod i detta fall av
53 munstycken.
Mycket skulle kunna tilläggas till ovanstående, men
avsikten med denna artikel är endast att giva en
Fig1. 8. Släckningsdemonstration med "Mulsifyre"-systemet.
kortfattad översikt över vattensprinklers och
"Mulsi-fyre"-systemet och påvisa för industriens män vilken
grad av trygghet och säkerhet, som kan vinnas mot
eldens härjningar genom installation av automatiska
sprinklers.
Automatiska brandalarmanläggningar.
Av ingenjör G. BERGH.
När man vet att de flesta eldsvådor kunnat släckas
mycket snabbt och skadorna blivit’ minimala om de i
tid blivit upptäckta, ligger det nära till hands att
tänka sig en signalanordning av något slag, som vid
temperaturstegring eller rökutveckling omedelbart
alarmerar.
Att åstadkomma en dylik alarmanordning, som ger
signal vid temperaturstegring erbjuder inga
svårigheter. Många uppfinningar lia också på detta
område sett dagens ljus, men de flesta ha aldrig
kommit till praktisk användning. Anledningen härtill är
framförallt att man sett alltför lättvindigt på
problemet och ej förstått under vilka förhållanden en
automatisk brandalarmanläggning kommer att arbeta. En
ringledningsanläggning, telefonanläggning, elektrisk
uranläggning, sökareanläggning etc. är i de flesta fall
i drift dygnet runt, år efter år. Fel kunna inträffa på
dessa anläggningar och göra det också, även om de
niåhända ej inträffa under de första åren
anläggningarna äro i drift, då ledningar och apparater äro
i gott skick. Förr eller senare inträffa emellertid fel,
så att anläggningen helt eller delvis bringas ur
funktion. De upptäckas i regel ej förrän anläggningen
skall användas, och någon större skada kan ej
inträffa, utan det hela inskränker sig till förargelsen.
Men detta är också allt. Om någon eller några
timmar är felet avhjälpt och anläggningen åter i
funktion. Vid en automatisk brandalarmanläggning åter
är förhållandet något hela annat.
En sådan anläggning måste stå inkopplad och vara
i högsta driftberedskap dag och natt många tiotal
år i sträck, utan att den kommer i funktion. Det 25:te
året, för att ta ett exempel, inträffar ett
eldsvådetillbud och då måste anläggningen fungerä oklanderligt
samt avge den alarmsignal som blivit följden av att
den i anläggningen ingående värmekänsliga
kontakten, termokontakten, påverkats vid
temperaturstegringen. Fungerar anläggningen ej vid detta tillfälle,
har den över huvud taget ej haft något som helst
existensberättigande och är dessutom rent olämplig,
då man invaggas i en säkerhetskänsla, som i vissa
fall kanske kan medföra att man ej alltid vinnlägger
sig så om den varsamhet och kontroll, när det gäller
eld, som annars varit fallet, om anläggningen ej
funnits. Ett fel på anläggningen i det avgörande
ögonblicket kan även medföra att stora värden
spolieras och människoliv spillas.
Vid konstruktionen av ett tillförlitligt automatiskt
brandalarmsystem måste man ha fullständigt klart
för sig innebörden av vad som ovan sagts. Åt detta
har emellertid uppfinnarna som regel aldrig ägnat en
tanke, och därför lia de också med ytterst få
undantag misslyckats.
En annan mycket viktig anledning härtill är, att
de flesta uppfinnare stirrat sig blinda på själva
termo-kontakten, men däremot totalt glömt att för en
anläggning fordras även ett ledningssystem,
centralapparat samt batterier, vilket allt det är minst lika
viktigt att få ändamålsenligt ordnat. Studerar man
i olika länder utfärdade föreskrifter för automatiska
brandalarmanläggningar, märker man huru
förhållandevis ringa vikt som lägges vid själva systemet
som sådant med ledningar, centralapparat och
batterier. Termokontakterna däremot ägnas mycken upp-
29 maj 1937
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
