Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 5 juni 1937 - Tekniska föreningar - Elektriska klubben i Västerås, av E. W. - Tekniska föreningen i Jönköping, av rf. - Rättelse - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tekarie ingenjör E. Westman, klubbmästare ingenjör H.
Svensson, övriga ledamöter tekn. dr J. Wennerberg och
ingenjör J. Björklund, samt suppleant ingenjör E.
Karlsson. Revisorerna omvaldes.
Efter förhandlingarna höll ingenjör L. Högel föredrag
om högfrekvensugnar, vari han redogjorde för en del
erfarenheter och praktiska svårigheter, som uppstått vid
de av Asea levererade högfrekvensugnarna, och uppehöll
sig särskilt vid spolens isolering ocli degelns utförande.
För båda dessa detaljer har Asea framkommit med nya
konstruktioner och material, som betyda stora framsteg
i avseende på driftsäkerhet och hållbarhet.
Vid sammanträdet den 31 mars höll tekn. dr Herlitz
föredrag om förslag till nya statliga
säkerhetsföreskrifter och redogjorde för det viktigaste av innehållet i dessa
föreskrifter.
Den 7 april höll överingenjör K. E. Eriksson
föredrag om provning ocli bedömning av
liögspänningsbry-tare.
E. W.
Tekniska föreningen i Jönköping
avhöll fredagen den 19 mars sammanträde med damer
på Stora Hotellet i Jönköping. Trots svår konkurrens
från influensa och lockande fjällfärder hade något över
sjuttiofem personer infunnit sig.
I såväl ordförandens som vice ordförandens frånvaro
öppnades sammanträdet av civilingenjör Robert Lindell,
vilken också omedelbart valdes till ordförande för
aftonen. Ingenjör Lindell tackade för uppdraget och
hälsade med några ord de närvarande välkomna, varvid han
särskilt vände sig till de närvarande damerna och till
dagens föredragshållare, redaktör Gotthard Johansson,
Stockholm. Förhandlingarna togo därefter sin början
med föreningsangelägenheter. Föregående
sammanträdes protokoll upplästes och godkändes utan ändring och
tretton nya medlemmar anmäldes.
Sedan föreningsangelägenheterna sålunda
expedierats, framsteg redaktör Gotthard Johansson för att
hålla sitt med stort intresse motsedda föredrag om
"Bostads- ocli heminredning". Föredragshållaren
uppställde först frågan: "Vad har detta ämne med tekniken
att göra?" och fann lätt en anknytning genom att citera
Le Corbusier’s klassiska definition på begreppet bostad
såsom en maskin att bo i. Förr, i självhushållets tid,
var bostaden ännu något mera, den var även
arbetsplatsen, där familjens medlemmar utförde största delen av
sitt arbete med att framställa de produkter, som det
gemensamma hushållet behövde. I vår tid är
förhållandet ett annat: människorna strömma ut ur bostäderna
till förvärvsarbete och annan sysselsättning, och färdiga
produkter strömma in i bostaden. Det arbete, som nu
utföres inom bostaden, avser huvudsakligen bostadens
egen drift och bör rationaliseras så långt som möjligt.
Andra primära funktioner hos oss äro att tjäna de rent
mänskliga behoven: sova, äta, fysisk och psykisk vila,
avstängning, umgänge med familjen och andra
människor. Dessa funktioner kunna uppdelas i två
väsensskilda grupper, avskiljdhet och umgänge, som äro direkt
motsatta men som båda måste tillgodoses. I den första
gruppen är önskemålet ett eget rum för varje person.
Hellre en ensam i ett mycket litet rum än flera i ett
större. Minimikravet är dock: aldrig mer än två
personer i samma rum. Ett ytterligare önskemål är att
varje människa disponerar sin fasta inredning:
garderob, väggskåp etc.
I den andra gruppen funktioner, avseende umgänge
med andra människor, är utvecklingen sådan, att
vardagsrummet mer och mer tar överhand över den förr
obligatoriska, stora matsalen. I mindre lägenheter äro
matrum och vardagsrum ofta kombinerade eller är en
matvrå anordnad i anslutning till köket.
Efter denna allmänna upplinjering av ämnet
övergick talaren till att i anslutning till en mångfald in-
struktiva ljusbilder beskriva exempel på olika typer av
planlösningar för bostäder sådana de borde vara och
sådana de ofta i verkligheten äro. Som karakteristisk för
nutida strävanden till ändamålsenlighet ter sig
sammanslutningen av funktionselementen i den moderna
bostaden till funktionsgrupper och dessa gruppers
lokalisering skilda från varandra. Det är givet, att en god
bostad måste vara anpassad efter individuella behov,
främst i beroende av familjens storlek. Dessa behov
stå dock sällan i proportion till de ekonomiska
möjligheterna, och de förslag, som nu föreligga, om statliga
hyresbidrag äro att hälsa med tillfredsställelse. För att
de hygieniska kraven skola kunna uppfyllas vid måttlig
golvyta, måste stor uppmärksamhet ägnas åt våningens
indelning. För närvarande existerar i mycket stor
utsvängning "trångboddhet i lyxklass", och om man
närmare undersöker denna fråga, skall man finna, att med
de stadsplanstyper som nu äro förhärskande,
huskropparna bliva alltför djupa för att medgiva en rationell
planlösning inom måttlig golvyta. Det primära blir
alltså att anpassa stadsplanen efter kravet på moderna,
ändamålsenliga lägenheter. Det kunde kanske mot, den
uppskisserade moderna bostaden invändas, att
trevnaden löper risk att försvinna, när allting blir rationellt
ordnat. Det bör emellertid ihågkommas, att
trevnadsbegreppet är i hög grad variabelt. Det har också visat
sig vid praktiska prov, att förnuftiga, moderna våningar
med mycket gott resultat låta sig möbleras med gamla
möbler, och även omvänt, att moderna möbler väl
kunna inpassas i en omodern våning. Och i jämförelse
med gångna tiders stela högtidlighet förefaller vår tids
"trevnad i skjortärmarna" att avgjort vara att föredraga.
Av äktheten av den applåd, varmed de närvarande
gåvo sitt bifall tillkänna, var icke att misstaga sig, och
ordföranden hade säkerligen allas instämmande, när
han med några hjärtliga ord tackade redaktör
Johansson för hans utomordentligt intressanta och
medryckande föredrag.
I och med föredraget var sammanträdets första del
avslutad och man bänkade sig till supén, som stod dukad
i stoi-a festsalen. Tal höllos och det skålades, sjöngs
och hurrades för föredragshållaren, Tekniska föreningen
och kvinnan, och sedan dansades i bästa stämning till
stängningsdags, som enligt de flestas åsikt inträffade
alltför tidigt.
rf.
RÄTTELSE
Ingenjör G. Fant, som är författare till uppsatsen
"Brandskydd genom sprinklers" i vårt föregående
häfte, har hemställt om rättelse av en genom misstag
från vår sida lämnad uppgift, då ingenjör Fant
titu-lerats civilingenjör, på vilken titel ingenjör Fant
säger sig ej kunna göra anspråk.
SAMMANTRÄDEN
Tekniska klubben i Motala anordnar utflykt med damer
till Norrköping söndagen den 6 juni 1937 enligt följande
program: Kl. 11,00. Avfärd med buss från Stadshotellet.
Bussen passerar kraftverkskontoret kl. 11,05 och Folkets
hus vid Motala verkstad kl. 11,10, varför det även finnes
möjlighet att påstiga vid dessa platser. Kl. 13,30. Ankomst
till Norrköping, kaffedrickning, rundvandring i staden. Kl.
15,30. Visning av A.-b. Nordisk silkescellulosas
anläggningar. Kl. 18,30. Supé med dans på Trädgårdsföreningen
i Linköping. Kl. 24,00. Avresa från Linköping. Pris för
utfärden (bussresa, kaffe samt supé och servis): kr. 7: 50.
För dem som resa i privata bilar blir priset i stället
kr. 5: 50.
260
5 juni 1037
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
