Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 3 juli 1937 - Byggnadsundervisningen vid statligt, allmänt tekniskt gymnasium, av Albert Brund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
bostadshus till butikslokaler med särskild vikt lagd
vid balkberäkningarna, uppstyvad kolonn av järn,
utbredd platta av armerad betong samt takstolar
av-trä och järn.
Uppgifterna varieras år från år och eleverna få till
en början två och två olika uppgifter, sedermera
någon helt självständig uppgift. Slutligen, då alla
uppgifterna äro utförda, genomgås samtliga uppgifter
med hela klassen, dels som en repetition av
beräkningsområdet, dels för att samtliga elever skola bli
delaktiga av samtliga uppgifter. Samtidigt uppmanas
eleverna, att göra nödiga anteckningar om uppgifter,
som de ej själva beräknat. Såmedelst hava eleverna
fått med sig ut i praktiken ett fång av uppgifter
utöver dem. som de hunnit med på den korta tid, som
är anslagen för byggnadsämnena.
Elevernas arbete i byggnadsämnena är emellertid
ej slut med detta. Sist kommer teknisk
studentexamen, i vilken de byggnadstekniska ämnena även
förekomma, då Kungl. Skolöverstyrelsen så bestämmer.
Vid ett sådant examenstillfälle har givits ett
betongbjälklag och en takstol av trä eller järn. Varje elev
får 7 à 8 minuter för besvarande av vissa frågor eller
genomförande av beräkning av någon del av
konstruktionerna.
Utom teoretisk utbildning i byggnadsämnena få
eleverna helt naturligt inhämta teorier i andra ämnen,
såsom t. e. matematik, fysik, kemi och geologi m. fi.
ämnen, som mer eller mindre ligga till grund för det
tekniska studiet.
För byggnadsmaterialläran och byggnadstekniken
spelar numera ämnena kemi och fysik en betydande
roll. Studiet av materialiernas framställning fordrar
en viss inblick i de kemiska teorierna, ävenså de
byggnadstekniska spörsmålen. Och på båda
områdena kräves även kännedom om fysikens lagar.
(Exempelvis vid behandling av teorierna för
värme-och ljudisolering samt belysningsfrågor.) I denna
sak kan jag anteckna ett angenämt och givande
samarbete med lärarna i de nämnda ämnena.
Ämnet geologi är även numera ett för tekniken
betydelsefullt läroämne. Med hänsyn till elevernas
allmänt tekniska utbildning, men även till vad de
byggnadstekniska frågorna på exempelvis
markrörelse-området kunna kräva, har viss utvidgning av ämnet
genomförts vid härnösandsgymnasiet med hänsyn till
bl. a. nämnda område.
Timplanen.
Antalet lektioner per vecka i de obligatoriska
läroämnena framgår av timplanen, som angiver antalet
ifråga dels sådant det var vid mitt tillträde av
lärarebefattningen i byggnadslära år 1927, dels sådant det
är nu, sedan differentierad undervisning införts i
trätekniska ämnen.
Av planen framgår vidare, att ett visst utbyte av
timmar skett i tredje klassens allmänna linje dels för
en liten allmän justering av timfördelningen, dels för
möjliggörandet av en differentierad undervisning för
tillgodoseende av, såsom förut nämnts, träindustriens
behov av i viss mån specialutbildad personal för dess
laboratorier.
Sålunda har 8 timmar i kemiskt tekniska
laboratio-ner jämte 7 timmar i träets kemiska och mekaniska
teknologi införts i tredje klassens trätekniska linje,
och härför har bortfallit 3 timmar maskinlära, 4
timmar maskinritning, 2 timmar mekanisk teknologi, 2
timmar språk och 4 timmar byggnadslära med ritning.
Jag omnämner dessa detaljer för att visa, att man
vid statens tekniska läroanstalter lätt och smidigt
kan göra omläggningar av en timplan till nytta för
viss studieriktning, och då antingen genom
utjämning mellan olika ämnens timmar, då krav härpå
finnes, eller genom utbyte av ämnen.
Såsom timplanen nu är, fördelar sig timmarna för
de tekniska ämnesgrupperna sålunda:
Timplan vid Tekn. gymnasiet, Härnösand.
Klass Summa
3 a 3 a
1 2 t. o. m. för när- 3 t t. o. m. för när- 3 t
1928/30 varande 1929/30 varande
Svenska ........................ 2 2 1 1 1 5 5 ö
Tyska .......................... 2 2 2 2 1 6 6 5
Engelska ........................ 2 2 1 2 1 5 6 5
Matematik ...................... 10 4 2 1 1 16 15 15
Fysik o. elektroteknik m. lab. . . . 3 4 6 7 7 13 14 14
Kemi m. lab..................... 5 4 — —. — 9 9 9
Trätekniska ämnen .............. — — — — 1 8 lab. \ 7 teor. — — 15
Mineralogi o. geologi ............ 1 — — — — 1 1 1
Mekanik ........................ — 5 2 2 2 7 7 7
Projektionsl. m. ritn............. 5 — — — — 5 5 5
Frihands- o. krokitekn........... 4 — — — — 4 4 4
Maskinlära m. lab............... — — 4 4 1 4 4 1
Maskinritning ................... — 3 9 8 4 12 11 7
Mekanisk teknologi .............. — — 2 2 — 2 2 —
Byggn.-lära m. ritn............... — 5 4 4 — 9 9 5
Handelsteknik ................... 3 2 2 2 2 7 7 7
Ekon. geografi .................. — 2 — — - - 2 2 2
Författningslära ................ — 2 — — 2 2 2
Nationalekonomi ................ — — 2 2 2 2 2 2
G-ymnastik ...................... 3 3 3 3 3 9 9 9
’S:a veckotimmar 40 40 40 40 40 120 120 120
3 a — allmänna linjens 3 :dje kla.ss.
3 t = differentierade trätekn. linjen (3 :dje klassen).
288
3 jun 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
