- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
326

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1937 - Arbetsstudier och deras tillämpning inom pappersmasseindustrien, av Tarras Sällfors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tabell 5.

Tid i miD. per
stockvagn 1 man Tid i min. per
kubbvagn i man Tid i min per kokare
A. Pålastning av stock.
1. Transport av tomvagn till
upplagsplats ................ 1,00 — 4.00
2. Lastning av stock från. upp-
lag eller järnvägsvagn ...... 35,00 — 140,00
3. Transport av lastad vagn till
kapning .................... 1,50 — 6,00
4. Uppläggning av stock på kap-
bord ........................ 5,00 — 20,00
B. Tömning av kokare.
5. Reglering àv ång- och avgas-
ventiler före tömning ...... — — 1.50
6. Avtagning av övre lock...... — — 6,00
7. Inställning av transportränna — — 2,50
8. Avtagning av undre lock .... — — 9,00
9. Tömning av kokaren ........ _ — 18 00
10. Påsättning av undre lock .... — — 3 50
C. Fyllning av kokare (kapning
av stock).
11. Frammatning av stock till
kapning (fyllning av kokare) — — SO, oo
12. Borttagning av transportränna — — 3,00
13. Påsättning av övre lock .... — — 6,00
14. Reglering av ångan ........ — — 2,00
15. Slutlig fastsättning av undre
lock ........................ — — 9,50
16. Ompackning av övre lock
36,00/4,50 ................... — — 8,00
D. Pålastning av basad kubb.
17. Hämtning av tomvagn ...... — 1.00 4,00
18. Nedhissning av tomvagn .... — 0,30 1,20
19. Transport av tomvagn till last-
ningsplats .................. — 0.50 2,00
20. Lastning av kubb på vagn . . . — 17,00 68,00
21. Transport av kubbvagn till
hiss ........................ — 1,00 4,oo
22. Hissning av kubbvagn ...... — 0,30 1,20
23. Transport av kubbvagn till
hämtningsplats ............. — 3,00 12,00
E. Diverse arbeten.
24. Hämtning av dricksvatten ... _ _ 3,00
25. Anteckning i liggare ........ — — 4,00
26. Tillsyn av i drift varande
kokare ...................... — — 10,00
27. Rengöring inom- och utomhus — — 15,00
28. Matpaus .................... — — 20,oo
F. Personliga behov, vila, oförut-
sett ......................... — — 66,00
480,00

3 år för att amortera förändringarna med de årliga
lönebesparingarna.

Exempel V.

Kapacitetsundersökning medelst arbetsstudier i
sulfitfabrik.

Varje cellulosaingenjör vet, att det som regel
finnes en viss marginal inom var och en av de olika
avdelningarna och arbetsoperationerna i en fabrik
jämfört med den normala produktionen. Att avgöra
hur stor denna marginal är, torde emellertid som
regel ioke vara möjligt utan tillhjälp av en noggrann
undersökning medelst arbetsstudier på grund av de
många olika faktorer, som inverka, när det gäller att
bedöma maximikapaciteten för en viss arbetsopera-

tion. I vissa fall är denna maximikapacitet i hög
grad beroende av maskinella anordningar eller
kemiska processer, såsom fallet exempelvis är med
kokeriet, men i andra fall beror denna maximikapacitet
av antingen helt och hållet den mänskliga
arbetskraften, som fallet är vid rent handarbete, eller ock
en kombination av denna och vissa maskinella
anordningar. I det senare fallet gäller det att medelst
noggranna undersökningar komma underfund med,
dels den nuvarande utnyttjningsgraden i varje
särskilt fall, dels den maximalt tänkbara, naturligtvis
utan någon som helst överbelastning eller onormal
ansträngning av den mänskliga arbetskraften.

I detta exempel var problemet att undersöka,
huruvida en sulfitfabrik med en årsproduktion av
7 000 ton massa, där produktionen ur drifts- och
arbetsledningssynpunkt med hänsyn till fabrikens
byggnadsår i alla avseenden måste anses vara välordnad,
skulle kunna öka denna till 10 000 ton.
Förutsättningen var vidare att utreda, om detta skulle kunna
göras utan några större kapitalinvesteringar i form
av dyrbara ombyggnader o. d., alltså endast medelst
eliminering av tidsförluster i vissa arbetsoperationer,
event. även genom en del mindre kostbara
nyanskaffningar.

I nuvarande ögonblick är denna utredning ännu
ej fullt avslutad, utan endast följande avdelningar
ha blivit undersökta: kapning, maskinbarkning,
handbaikning, massabingar och sileri samt syrahus.

Rapningen av sulfitveden utföres av 1 man per
skift i 3 skift. Resultatet av utredningen i denna
avdelning har blivit, att med den nuvarande
arbetarepersonalen kapning av stock skall kunna utföras
utan några extra anordningar och ytterligare
personal för en årsproduktion av 11000 ton massa per
år. Utredningen har även visat, att för den
nuvarande årsproduktionen av 7 000 ton massa endast
1 man under 2 skift skulle erfordras, vilket innebär
en besparing av 1 man av 3.

Maskinbarkning en. Sedan veden kapats till 2
rn-stockar, föres den på en bandtransportör in i
renseriet och hamnar på ett vedbord, varifrån den föres
vidare för hand in i den mekaniska barkmaskinen,
där den randbarkas. Barkmaskinen köres i 3 skift
och betjänas av 1 man. Barkmaskinens placering
och anordningar för vedens transport framgår av
fig. 17. Maskinbarkaren för fram veden till
bark-maskinen och reglerar dennas hastighet och
kurvornas inställning med hjälp av 2 spakar. Sedan veden
är barkad, tages den om hand av efterbarkarna, som
finbarka den med handbarkmaskin. Förutom
barkningen åligger det maskinbarkaren att hålla rent på
arbetsplatsen samt att vara behjälplig med
veddragningar, dvs. hjälpa till med att på trallor
transportera veden från vältorna till kaphuset. Detta senare
arbete förekommer i normala fall endast under
förmiddagsskiftet. Eftersom arbetarna genom att
reglera barkmaskinens frammatningshastighet och
knivarnas inställning ha möjligheter att påverka den
per tidsenhet barkade vedmängden, var det
nödvändigt att vid arbetsstudierna ägna mycket stor
uppmärksamhet åt den tid, det tog att barka veden
för att få en riktig uppfattning om kapaciteten i
denna arbetsoperation.

Barkningstiden, dvs. den tid, som stocken befann
sig i själva barkmaskinen, var föremål för särskilda

326

31 juli 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free