Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 2 okt. 1937 - Snabbare tåg — ett modernt krav, av T. A. Törjeson - Notiser - Teknologföreningens höstmöte 1937, av W. - Gåva till Svenska teknologföreningen, av Fmn. - Lättmetallkonferens hos IVA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
varit, att den redan existerande banöverbyggnaden ej
skulle behöva ändras."
Denna grundförutsättning är emellertid ej riktig.
Varken den förefintliga spåröverbyggnaden eller
kurvförhållandena å våra statsbanors huvudlinjer
medgiva ens tillnärmelsevis de av författaren angivna
körhastigheterna, trots att snabbtågens axeltryck är
lägre än den vanliga rullande materielens och att
deras tyngdpunkt ligger lägre. Ett bland
huvudvillkoren för snabbtågs framförande är kurvornas
utformning, och i detta avseende möter det så gott som
oöverstigliga svårigheter för en mera nämnvärd
ökning av den nu tillåtna högsta hastigheten.
Å större delen av våra huvudlinjer finnas i
betydande omfattning kurvor med 600—700 meters
radie och först vid en minimiradie av 800 meter kan
det bli tal om att införa en hastighet av 120 km/tim.
Ett införande av denna minimiradie exempelvis å
bandelarna Stockholm—Katrineholm,
Järna—Nyköping—Mjölby, Alingsås—Göteborg, Västkustbanan
eller Ostkustbanan är icke möjlig utan byggande av
en sä gott som helt ny bana. Å bandelen Söderhamn
—Sundsvall—Härnösand av Ostkustbanan utgör
inemot % av hela sträckan kurvor med 500 meters radie.
En ombyggnad, så att en minimiradie av 800 meter
erhölles, skulle draga betydligt större kostnad än den
ursprungliga anläggningskostnaden.
Utöver linjernas ombyggnad för erhållande av
större kurvradier skulle ett framförande av snabbtåg
även nödvändiggöra avsevärda
förstärkningsarbeten ä den egentliga spåröverbyggnaden, varjämte
å t. e. linjerna Stockholm—Malmö och Stockholm—
Göteborg dubbelspår med ali säkerhet skulle erfordras
å dessa bansträckor i deras helhet.
Allt som allt tror jag mig våga påstå, att ett
framförande av de av artikelförfattaren omhandlade
snabbtågen å våra statsbanor icke kan ske utan rent
pro-hibitiva kostnader för banornas ombyggnad och
förstärkning.
Som bekant torde vara kräves av statsmakterna
förräntning av det i statsbanorna nedlagda kapitalet,
detta i motsats till de i nya och förbättrade vägar
nedlagda kostnaderna, vilka i stor omfattning
bestridas som engångsutgifter med skattemedel. Införande
av snabbtåg å våra huvudlinjer torde med visshet icke
komma att tillföra statsbanorna sådan inkomstökning,
som ens med en liten bråkdel skulle motsvara räntan
ä det avsevärda kapital, som enligt ovanstående skulle
erfordras för de olika bandelarnas iståndsättande för
möjliggörande av snabbtågens framförande.
Till stöd för min här framlagda synpunkt ifråga om
möjligheten av snabbtågs framförande å statsbanorna
vill jag slutligen hänvisa till följande uttalande av
generaldirektören för de tyska riksbanorna, dr
Dorp-müller, i ett av honom hållet föredrag för ett par år
sedan angående de tyska järnvägarnas anpassning till
den nya trafiktidsålderns fordringar.
"Den körhastighet, som kommer att uppnås,
varierar på de flesta sträckor mellan 120 och 150
km/tim. På sträckor med många kurvor, såsom t. e.
Frankfurt (Main)—Nürnberg och
Stuttgart—Nürnberg uppgår dock hastigheten endast till ca 90
km/tim."
"•—• -— — har överbyggnadens allmänna tillstånd
avsevärt förbättrats. Denna överbyggnad är i och
för sig fullt vuxen anspråken på en tåghastighet av
ända till 200 km/tim. Men den höga hastigheten
fordrar ett så exakt skenläge, att man för framtiden
måste ägna ökad uppmärksamhet åt överbyggnadens
vård. — — — På sträckor med många och skarpa
kurvor är det ännu icke möjligt att öka hastigheten.
Först kurvor med 800 m radie tillåta en hastighet,
som är högre än den nu använda. Att borttaga alla
kurvor med mindre radie än 800 m möter
oöverstigliga svårigheter ur både teknisk och ekonomisk
synpunkt. Så är fallet med linjerna på ömse sidor om
Rhen samt sträckorna Dresden—Nürnberg och
Nürnberg—Stuttgart.’’
Med det här anförda har jag velat framhålla att
införande av snabbtåg med av ingenjör Gustafsson
angivna reshastigheter knappast torde vara tekniskt
eller ekonomiskt möjligt å järnvägarna här i landet.
Då ingenjör Gustafsson i sin artikel anför att en
vanlig lastvagn av modern typ kan tillryggalägga
sträckan Stockholm—Göteborg medförande en last av
3 500 kg med en medelkörhastighet av 60 km/tim,
kan jag slutligen icke underlåta framhålla, att en
lastbil enligt gällande förordningar icke fär framföras å
våra vägar med högre hastighet än 40 km/tim inom
tätbebyggt samhälle och annorstädes ej med högre
hastighet än 50 km/tim. Med hänsyn härtill samt
till nödvändiga nedsaktningar vid möten och
vägkrökar, torde med ali säkerhet en större
medelkörhastighet än ca 40 km/tim icke kunna uppnås å
sträckan ifråga, om bilen framföres med lagenlig
hastighet. T. A. Törjeson.
NOTISER
Teknologföreningens höstmöte 1937 gick
programenligt av stapeln den 18 september i Sundsvall under de
nya former som föreningen beslutat att dessa höstmöten
hädanefter skola få.
Redan anslutningen till detta möte även från andra
delar av landet än Sundsvallstrakten vittnade om
ledamöternas uppskattning av denna mötesform, och för
deltagarna var mötet med den därtill knutna studieresan
en verklig upplevelse, som ej ens förmörkades av det
under första dagen mindre gynnsamma vädret.
Mötet kommer att bliva föremål för ett ingående och
fullständigt referat, försett med talrika bilder från stu:
diefärderna.
Ett antal fotografier hava redan ställts till vårt
förfogande, men Teknisk tidskrift stannar likväl i
tacksamhet till dem som ytterligare och snarast möjligt vilja
bidraga med kopior av sina snap-shots.
De som älskvärt hörsamma denna anmaning bedjas
på kopiornas baksida angiva kopians motiv, tid för fotot
och sitt namn.
Bilder som begagnas till referatet honoreras, medan
övriga som donation gå till teknologföreningens arkiv.
W.
Gåva till Svenska teknologföreningen. Ett antal
deltagare i norrlandsresan hava till föreningen
överlämnat ett vid en eftersits i Sundsvall sammanskjutet belopp
av 135 kr. att användas för anskaffande av musikalier
o. d. för föreningslokalen. Efterföljansvärt! Fmn.
Lättmetallkonferens hos IV A.
Ingenjörsvetenskapsakademien anordnar den 11 okt. en föredragsserie över
användning av lättmetaller inom transporttekniken.
Föredragsserien är avsedd att giva en orientering över
detta alltmer aktuella ämne och lämna intresserade
teknici tillfälle till meningsutbyte i hithörande frågor.
Föredragen äro följande:
"Viktsbesparing inom transporttekniken ur teknisk
och ekonomisk synpunkt" av civilingenjör J. Körner.
"Konstruktive Verwendung von Leichtmetallen ini
2 okt. 1937
399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
