Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Nutida bostadens uppvärmning och ventilation, av H. Gille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Sektionsdjup ■= 280 190 125 mm
S : K = 0,074 0,115 0,165
Sektionsdjup = 75 mm
S : K = 0,175
Sektionsdjup = 40 mm
S : K = 0,52
Sektionsdjup = 100 75 55 mm
S : K = 0,127 0,1GO 0,202
Sektionsdjup = 20 mm
S : K = 0,46
Fig. 2. Radiatortyper.
Sektionsdjup = —
S :K =1,0
Eftersom en ökning av strålningseffekten möjliggör
minskning av lufttemperaturen, anses det av många
fördelaktigt att om möjligt endast värma medelst
strålning. De s. k. strålningsradiatorerna med plan
framsida och värmeisolerad baksida, lagd dikt mot
vägg eller tak, äro konstruerade härför. Placeras de
i tak elimineras nästan fullständigt värmeavgivningen
genom konvektion. För att få en jämnare fördelad
och mildare värmestrålning från taket använder man
vid värmesystemet Crittall i stället för radiatorer
själva taket som värmestrålande kropp, i det att
taket, vanligen betongtak, då värmes genom i
detsamma ingjutna värmeförande rörslingor. Med
det sistnämnda systemet vinnes, utom den jämna
behagliga strålnirigseffekten, även fördelen av
frånvaron av alla synliga radiatorer och ledningar, som
alltid äro dammgömmor.
För distribution av värmet från värmealstraren,
pannan, till de lokala värmarna, synes i vårt land
varmvattenvärmeledningen vara den som hembär
segern. Här installeras knappast något annat
centralsystem. Nästan samma är förhållandet i det övriga
Europa. I Amerika använder man i mycket stor
utsträckning i stället lågtrycksånga eller vakuumånga,
det senare för att kunna hava lägre temperatur på
värmarna än vid ånga av atmosfärstryck och
däröver, men även här synes varmvattensystem vinna
terräng. Varför varmvattenvärmeledningen blivit så
allenarådande vid nutida bostadsuppvärmning har
sin grund närmast i att den ger behaglig
uppvärmning med relativt låg temperatur, ej över 50°, å dess
värmeytor under största delen av eldningssäsongen.
Den möjliggör jämn och central reglering av värmen
samt tyst gång. Om varmvattenvärmeledningen skall
gå med s. k. självcirkulation eller drivas med pump,
beror från fall till fall av lokala förhållanden och
ekonomiska omständigheter. Ej utan bestämda skäl bör
en pump insättas, som ökar uppvärmningskostnaden
med kostnad för driftsström.
Det har särskilt vid varmvattenvärmeledningar med
pumpdrift mycket klagats på och det med rätta, att
man ej kan reglera radiatorernas värmeavgivning
med inställning av deras ventiler i mellanlägen.
Numera finnas emellertid i marknaden ventiltyper
utförda som tvåvägsventiler, med vilket detta är
möjligt.
Vad värmeledningarnas pannor angår hava dessa
tidigare varit avsedda för magasinseldning med koks.
Även vid enklaste pannkonstruktion erhålles vanligen
ett gott förbränningsresultat med koks. De
gas-rikare bränslena kol och ved fordra däremot speciella
konstruktioner för möjliggörande av magasinseldning.
Fullt acceptabla panntyper för eldning med kol
och ved finnas ju i marknaden, men säkerligen är
här ännu ej sista ordet sagt. Vid magafiinseldning
med kol är det ofta svårt att ernå rökfri förbränning,
och då det finnes ett starkt behov att kunna använda
det billiga kolbränslet vid värmeledningar, har man
sökt kringgå svårigheten genom konstruerande av
fläktdrivna pannor eller undermatningsstoker för
värmeledningspannor. Flera dylika konstruktioner
finnas i marknaden, arbetande med gott resultat.
Med desamma vinner man utom bättre
förbränning även bekvämare skötsel och möjlighet till
säkrare automatisk reglering av fyren inom vida
gränser, särskilt betydelsefullt vid mycket låg belastning.
Automatiseringen kan vara så fullständig, att man
endast har att då och då vid behov lyfta bort
30 okt. 1937
477
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
