Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 13 nov. 1937 - Notiser - Metallsprutning i tjocka lager, av s. - Litteratur - Insänd litteratur - Kataloger - Tekniska föreningar - Tekniska förbundet i Borås, av Wm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vidhäftning uppruggas först underliggande metall,
lämpligen med sandblästring, varefter
överdragsmetallen påsprutas. Till skillnad mot påläggning av metall
medelst svetsning sker påsprutningen på sådant sätt,
att någon egentlig uppvärmning av basmetallen icke
kommer att äga. rum. Enligt uppgift erhålles även en
tidsbesparing av omkring 50 % i förhållande till
svetsningsmetoden. Vid uppbyggning av nedslitna
axlar genom påsprutning uppstår samtidigt en
hårdhetsökning av omkring 35 %, varför exempelvis vid
på detta sätt renoverade lagertappar erhålles en
förhöjning av utnyttjningstiden, som kan uppgå till
150 o/o.
Genom prov på vattenpumpar har man undersökt
glidegenskaperna hos påsprutade metallöverdrag. Efter
120 000 kolvslag uppgick avnötningen hos påsprutade
kolvstänger till 0,076 mm, under det att den på
kolvstänger, som icke försetts med ett påsprutat
ytterlager, uppgick till 0,16 mm.
Följande värden på skleroskophårdheten hos
påsprutade skikt av olika metaller uppgivas: brons 18,
fosforbrons 26, stål med 0,1 % C 26, d:o med 0,4 % C
40, d:o med 0,8 % C 60, d:o med 1,2 % C 75,
rostfria ståltyper 45—70. Som synes kunna stål med
högst varierande kolhalt och legeringssammansättning
behandlas medelst sprutning. Vidhäftningen av
påsprutad metall visade sig i allmänhet motsvara värden
liggande omkring 50 kg/cm2.
Man framhåller särskilt de möjligheter till
materialbesparing, som kunna ernås genom påsprutning
av rostfritt stål eller monelmetall på vanligt stål. På
sådant sätt pålagda slitskikt uppgivas emellertid icke
lämpa sig för lagertappar till rullager.
Förfaringssättet med påläggning av tjocka metallager i ett tempo
är sedan en tid i bruk såväl i Tyskland som andra
länder, varvid sprutpistoler med kapaciteter på ända
till 18 kg metall per timme användas. s.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Svensk teknisk uppslagsbok, utg. under redaktion
av professorerna E. Hubendick, Otto Linton, Sten
Velander med civilingenjör A. Strömberg som
redaktör. Vidare ha medarbetat 36 specialister.
Stockholm 1937. Förlag Nordisk rotogravyr. 910 sidor.
Pris kr. 14: —.
Elektriske Ledninger for Stærkstrøm. I)eres Teori
og Beregning. Av W. Rung. Köpenhamn 1937. G. E.
C. Gads Forlag. Andra uppl. 252 sidor.
Elektricitetslære for studerende og tekniker, av
Hans Riddervold. Oslo 193 7. Gyldendal Norsk
För-lag. 180 sidor.
Maaleteknik. I. Overslag over Maalemetodens
Usikkerhed og Talbilledets TTbestemthed, av Jul.
Hartmann, Köpenhamn 1937. Jul. Gjellerups Forlag.
3 uppl. 116 sidor.
Lloyd’s Register of Shipping. Rules & Regulations
for the Construction and Classification of Steel
Ves-sels. London 1937. 440 sidor.
Kataloger.
A.-b. Malcus Holmquist, Halmstad, har översänt en
broschyr över "Malcus universal-verktygshåUare". Denna
verktygshållare kan anbringas på supporten till vilken
svarv som helst och medger en snabb och säker
in-skiftning av olika stål och verktyg, varigenom svarvens
kapacitet, speciellt vid chuckarbeten, avsevärt ökas.
Vid dylika arbeten kan svarven sålunda genom
på-sättning av verktygshållaren göra samma tjänst som
en revolversvarv. Användningen av hårdmetallverk-
tyg underlättas även med den nya hållaren, vilken
avsevärt nedbringar insättnings- och
ombytnings-tiden för stålen eller verktygen. Till verktygshållaren
hör en sliputrustning med motor och sladd för
anslutning till stickkontakt, varigenom svarven även lätt
kan apteras för olika slag av rundslipningsarbeten
o. d. s.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska förbundet i Borås
höll sitt första sammanträde för höstsäsongen lördagen
den 11 september. Förhandlingarna leddes av
ordföranden överingenjör Alex. Engblom. Programmet för
sammanträdet utgjordes av första hälften av den
föreläsningsserie kring temat "Människan i fabriken", vartill
initiativet tagits av Förbundets fackkommitterade för
industriell ekonomi och organisation. Den senare delen
av föreläsningsserien är planerad att hållas i januari
eller februari nästkommande år.
Till sammanträdet hade inbjudits medlemmar av
Svenska textiltekniska riksförbundets, Sveriges
färgeri-tekniska riksförbunds och Svenska
arbetsledareförbundets Boråsavdelningar. Sammanträdet var bevistat av
omkring 150 personer, bland vilka märktes trenne av
förbundets hedersledamöter, landshövding Axel von
Sneidern, direktör Axel Bergengren och fabriksidkare
Sven Sandwall.
’Sammanträdet öppnades med ett anförande av
ordföranden, som framhöll, att den industriella
utvecklingen i oerhört stor utsträckning skapat förbättrade
levnadsförhållanden och ökade tillfällen till
förvärvsarbete, men att utvecklingen även medfört en del
nackdelar främst ifråga om de sociala problemen. För att
komma till en tillfredsställande lösning av dessa senare
fordras, att kapitalets och arbetets män äro villiga att
i samförstånd diskutera problemen med ömsesidig
hänsyn till respektive parters svårigheter, önskemål och
fördelar. I varje fall måste lösningen vara av den art, att
man inte sätter på spel industriens
utvecklingsmöjligheter.
Härefter överlämnades ordet till kvällens förste
föredragshållare, undervisningsrådet Vilh. Berglund,
Stockholm, vars föredrag handlade om "Lärlingsutbildningen
inom industrien". Talaren erinrade om att den
industriella utvecklingen i stor utsträckning lett därhän, att
uppgifterna specialiserats mången gång ända till
ytterlighet och att just denna specialisering ibland medfört
vissa nackdelar, som lett till vissa svårigheter av social
art. Talaren ville emellertid framhålla, att industrien
har ett mycket stort behov även av kvalificerad
arbetskraft, så utbildad, att den kan anförtros uppgifter av
mera omfattande eller mera omväxlande art än ett
enstaka arbetsmoment. Inte bara i utlandet utan i viss
utsträckning även här i Sverige har också ett flertal
industriföretagare tagit sikte härpå och sökt sig fram till
särskilda former för utbildningen av den anställda
arbetskraften, och på så sätt har det uppstått privata
lärlingsavdelningar, verkstadsskolor och vad man nu vill kalla
dem. Beroende på lokala och andra förhållanden har
resultatet blivit rätt varierande, och talaren övergick
härefter att närmare redogöra för olika typer av
verkstadsskolor, varvid särskilt framhölls deras betydelse
för den växande generationen.
Nästa föredrag, "Några exempel på psykotekniska
prov inom tysk och holländsk industri", hölls av
diplomingenjör H. Ager, Stockholm. Föredraget utgjorde en
redogörelse för en studieresa, som föredragshållaren på
uppdrag av Ingeniörsvetenskapsakademien under
innevarande år gjort i de nämnda länderna. Inledningsvis
påpekade talaren, att huvudorsaken till psykoteknikens
500
13 nov. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
