Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
lagda i diagrammet,
och dessa komma
tydligen att få
något i förhållande till
FeO i stort sett
koncentriskt förlopp.
Motsvarande gäller
givetvis för S-halten.
Dylika O-kurvor
visas i fig. 19 (efter
Wentrup och
Barden-heuer och Geller),
i diagrammet upptill,
med angivande av
de i jämvikt med
slaggen varande
järn-smältornas O-halt i
%: 0,2 % [02]
0,01 % [OJ.
Figuren anger vissa
del-diagram, som
uppkomma i det
tetra-ederdiagram,som kan
erhållas med de fyra hörnpunkterna representerande
Fe, Mn, S och O (för en viss temperatur). I den
tänkta rymdmodellen (vars spets O får tänkas över
papperets plan) uppkommande rymddiagram, t. e.
FeS—FeO—MnS—MnO, äro nedvikta i
pappersplanet. Vid [O,] -kurvorna angivna siffror motsvara vissa
Mn-halter i Fe-smältan. Ex. punkt 10 på 0,05 % [-[02]-kurvan-] {+[02]-
kurvan+} motsvarar 0,3 % Mn i järnsmältan, dvs.
ungefär som i ett thomasjärn. Slaggen innehåller då,
enligt diagrammet, 38 % Mn, 29 % Fe, 28 % S och
6 % O. Detta motsvarar en punkt något ovanför
punkten m i fig. 18 = 57, () = 18*).
Vid stelnandet av dessa i thomasjärnet bildade slagg-
Fig. 17. Sulfidslaggens löslighet i smält
C-haltigt Fe som funktion av Mn-halten och
vid närvaro av Si, efter Wentrup och Joseph
och Hoolbrook.
Fig. 18. Systemet FeO—MnO—FeS—MnS, efter
Benedicks och Löfquist.
droppar börjar, vid omkring 1 400°, (Mn, Fe)S att
utkristallisera, varefter smältan anrikas på (Mn,Fe)0,
ungefär efter linjen e—e till slutligen i e’, vid en
temperatur något under 1 250°, eutektat av (Mn, Fe)S
och (Mn, Fe)0 bildas. Dylika stelnade slaggdroppar
i just ett thomasjärn med 0,03 % C, 0,02 % S, 0,05 %
O, och 0,3 % Mn återges i fig. 20: (Mn, Fe)S ljusare
grå, (Mn, Fe)0 mörkare grå och CaO- och (Mn,
Fe)0-haltigt silikatfosfat svart. Även silikat, särskilt de
Mn-rika, lösa i smält tillstånd sulfid. Provet är taget
mot slutet av defosforeringsperioden.
9. Desulfurering och defosforering i en och samma
slagg. Det har redan vid systemet Fe—S—O
(avdelning 3) ovan framhållits, att oxidslagger genom att
lösa sulfid kunna verka desulfurerande på en
järn-smälta, och att detta är mera effektivt vid närvaro
av Mn. I ovan visade exempel har den MnO-rika slag-
5
Fig. 19. Systemet Fe—Mn—S—O, efter Wentrup,
sammanställt efter Bardenheuer och Geller.
Fig. 16. (Mn, Fe)S-slagg i
eutektat i stål, 800 X.
8 maj 1937
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
