Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
av signalmateriel. Vid laboratoriet följes för övrigt
den allmänna utvecklingen på det teletekniska
området, varigenom uppslag erhållas till nya militära
signaltekniska tillämpningar.
Utvecklingen av ny materiel tager ofta flera år i
anspråk; materielen måste noggrant utprovas, innan
nya modeller kunna fastställas. Sedan erforderliga
laborationer ägt rum och materielen konstruerats,
vidtager tillverkningen av försöksmodeller.
Vanligen tillverkas i första omgången ett eller ett par
försöksexemplar. Dessa bliva föremål för dels
laboratoriemässiga undersökningar, dels försök vid trupp.
De laboratoriemässiga provningarna avse att få
kännedom om materielens mera rent tekniska
egenskaper, såsom elektrisk prestationsförmåga och
verkningsgrad, materielens förhållande i fukt, köld och
värme samt dess mekaniska hållfasthet. Försök vid
trupp avse att få kännedom om materielens
lämplighet ur taktisk synpunkt samt lätthet att handhava.
I övrigt giva sig även en del tekniska svagheter’
tillkänna samt erhålles kritik av utformningen av
praktiska detaljer. Resultaten av försöken bearbetas och
kunna i många fall giva anledning till ganska
vittgående omkonstruktion av materielen och även
förnyade laborationer. Ytterligare tillverkas en större
sats försöksmateriel, vilken i regel provas vid ett
flertal truppförband för att få ett säkrare grundat
omdöme om materielen. Efter förnyad bearbetning
av resultatet och ev. justeringar av ritningar kan
materielslaget vara färdigt för fastställelse och större
anskaffning påbörjas.
Ur militär synpuirkt är det av stor betydelse, att
materielen standardiseras så långt möjligt är, ej
endast på grund av ekonomiska skäl, utan för att
möjliggöra en snabb krigstillverkning och underlätta
ersättningstjänsten i fält. För att möjliggöra en
standardisering måste ofta en kompromiss göras
ifråga om verkningsgrad och ändamålsenlighet.
Såsom exempel härpå må nämnas elektronröret. I en
civil rundradioapparat eller radiosändare är det
regel, att rör med speciella egenskaper användas för
varje olika funktion i apparaten. Sålunda användas
i en mottagare särskilda rörtyper för blandning,
högfrekvensförstärkning, likriktning och
lågfrekvensförstärkning, vartill kommer ett särskilt slutrör. Vid
den militära materielen nedbringas antalet rörtyper
så, att ett fåtal standardrör komma till användning.
Fig. 14. Kylskåp.
Fig. 15. Signalgenerator.
En rörtvp väljes ined sådana egenskaper, att den
lämpar sig för flera olika slags funktioner, även om
icke ett lika gott resultat härigenom erhålles som
med en särskild rörtyp för varje funktion. Endast
härigenom är det möjligt att med sammanlagt 2 à 3
rörtyper täcka behovet för alla olika slag av militära
mottagningsapparater och mindre sändare. Skulle för
varje apparattyp de absolut lämpligaste rören
utväljas, bleve kanske totalt 10 à 15 olika rörtyper
erforderliga, vilket ur ersättningssynpunkt skulle
medföra stora nackdelar.
Beträffande radiomaterielen är det av betydelse,
att särskilt sändare ha en noggrant inställbar
frekvens samt att denna frekvens icke ändrar sig på
grund av olika omständigheter. Större delen av den
militära radiomaterielen är av sådant utförande och
användes under sådana förhållanden, att
frekvensmeter icke kan komma till användning för inställning
av frekvens. Densamma måste alltså vara direkt
inställbar på en sändare eller mottagare. Därvid
erfordras, att de mekaniska inställningsanordningarna
medgiva tillräcklig noggrannhet samt att
frekvensinställningen är oberoende av de övriga inställningar,
som förekomma. Sålunda bör icke frekvensen röna
inverkan av skilda inställningar av exempelvis
antennkoppling och antennavstämning på en sändare
eller den temperatur, vid vilken sändaren användes.
I verkligheten förekomma ofrånkomligen rätt stora
variationer i frekvensen vid en och samma
inställning av sändare och mottagare. Detta sammanhänger
i viss mån med, att den militära radiomaterielen
måste byggas med ringa vikt och volym och med
stor enkelhet i handhavandet. En sådan
frekvens-stabiliserande anordning som en styrkristall kan
icke komma till användning på det stora flertalet
militära radiostationer, likaså måste ett flertal
kretsar eller förstärkningssteg på en sändare undvikas.
En mottagningsapparat i en militär radiostation
avviker i fråga om konstruktionen betydligt från
en rundradioapparat eller en kommersiell apparat.
Dels föreligga krav beträffande mekanisk
hållfasthet, fuktsäkerhet m. m., som tidigare berörts, dels
måste den ofta vara utförd med stort frekvensområde
samt snabb växling och inställning av frekvens vara
möjlig. Fordringarna på känslighet och selektivitet
stiga oupphörligt. Å fig. 15 visas en signalgenerator
1 maj 1937
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
