Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: JULIUS KÖRNER
UTGIVEN AV SVENSKA TÉKNOLCiGräRENIHOEIN .
INNEHALL: Transformatorns ekvivalenta kretsar i teletekniken, av Wolfgang Kautter. — Impulsmotståndet hos
jordarter, av Harald Norinder och Robert Nordell. — Notiser. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
Transformatorns ekvivalenta kretsar i
teletekniken.
Av WOLFGANG KAUTTER, Berlin.1
Vid tekniska problems lösning kan man inte alltid
kringgå tidsödande räkningar. Desto viktigare är
det att inskränka räknearbetet till det minsta möjliga
och så långt som möjligt använda åskådliga
metoder. Sedan flera år tillbaka känner man förenklade
ekvivalenta scheniata för de mest olika elektriska
kopplingar, framförallt för transformatorn. Det är
förvånansvärt, att även framstående författare
undvika att begagna sig av dessa förenklade hjälpmedel
i sina arbeten. Det är också rätt märkligt, att ett
ekvivalent schema ofta nog anges i en onödigt
tillkrånglad form, emedan man förbiser, att det
existerar oändligt många ekvivalenta schemata — på grund
av frihet i parametervalet — och att några av dessa
äro särskilt praktiska och ändamålsenliga. Huru
långt man i själva verket kan förenkla en given
uppgifts behandling, beror på huru man lyckas
närma sig den lämpligaste ekvivalensen.
I följande uppsats skall först villkorligheten vid
ekvivalensernas uppställande klargöras, och sedan de
viktigaste specialfallen av %- och jr-typ behandlas. Ett
antal användningsexempel från skilda områden
av-teletekniken genomgås i uppsatsens senare del så
pass långt, att man klart ser förenklingen av den
givna uppgiften.
A. De ekvivalenta schemata.
1. Transformatorekvationerna.
I transformatorekvationerna kan man ta hänsyn til!
järnförlusterna på ett exakt sätt. blott så länge de
stiga kvadratiskt med strömmar resp. spänningar,
•dvs. blott så länge deras ekvivalenta ohmska
motstånd är oberoende av amplituden. För
hysteresisförlusterna gäller detta icke men spelar dock ingen
roll vid de pulverkärnor för högfrekvens, som
användas nu för tiden, emedan fältstyrkan i järnet är liten.
Också vid lågfrekvens få kärnorna blott små
påkänningar, och man begår därför icke något stort fel,
om man inte tar hänsyn till hysteresisfenomenet i sin
helhet utan räknar med ett medelvärde av
amplituden.
Utom hysteresisförluster måste man också beakta
virvelströmsförluster och dielektriska förluster.
Deras ekvivalenta motstånd växa visserligen på olika
sätt med frekvensen men äro oberoende av
amplituden. Spoltrådens eget motstånd är vid närvaro av
järn ett annat än i luft, emedan järnet påverkar
strömförträngningen. Alla dessa förlustkällor höja
spolimpedansens resistiva komposant. Så länge som
en enda lindning finnes på en järnkärna, är det
likgiltigt, huru det ohmska motståndet fördelar sig på
"järn" och "koppar". Annorlunda förhåller det sig
med transformatorn med dess två lindningar, enär de
båda lindningarnas motverkan förorsakar, att en
mera avsevärd del av flödet blir läckflöde och
sålunda ej mer förbundet med järnförlusterna. En
noggrannare räkning, som vi ej kunna återge här av
utrymmesskäl, visar, att de härigenom förorsakade
skillnaderna i förlustmotstånd lyckligtvis icke spela
någon roll vid vanligen förekommande
läcknings-koefficienter.
RfeI
Fig. 1. Transformator med
ohmska motstånd.
Fig. 2.
Vektordiagram för en
tänkt
transformator utan
kopparmen med
järnförluster.
i översatt och överförd till svenska beteckningar
E. T. Glas.
Fig. 2 visar
vektordiagrammet för en transformator utan
koppar- men med järnförluster.
Flödet motsvarar den
spänning E, som tillsammansmed
järnförlusternas ekvivalenta spänningsfall ger påtryckt
spänning V. I ligger i fas med rI>. Sett utifrån
förefaller det emellertid, som om spänningen V
förorsakade ett flöde <£’, som ligger en vinkel <3 efter / i fas.
Av denna anledning tar man hänsyn till
järnförlusterna i ömsesidiga induktansen, när man sätter
3 juli 1937. häfte 7
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
