Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4. Oljecistern vagn målad med
aluminiumfärg.
pulver vore elektriskt ledande. Genom
poleringspro-cessen blir emellertid varje aluminiumpulverfjäll
överdraget med en tunn polermedelshinna, vartill
kommer den oxidhinna, som normalt täcker allt
aluminium, varför man måste betrakta varje fjäll som
verksamt isolerat. Man kan för den skull under
vissa villkor anse aluminiumfärg som icke ledande.
De bindemedel, som användas, förbättra dessutom
isoleringsförmågan. Emellertid uppkomma vid
spänningar över 100 voit under därför gynnsamma
omständigheter genom- resp. överslag, varför färgen ej
får användas vid strykning av ytor med isolerande
syfte.
På senaste tiden har i England utarbetats en metod
för framställning av aluminiumpasta.
Fördelarna härmed äro ganska vägande såväl för
fabrikanten som för förbrukarna. Den ovan
omnämnda explosionsrisken bortfaller till väsentlig del,
då man arbetar efter principen "Wet Grinding". För
förbrukarna innebär tillblandningen betydande
fördelar, då färgen redan är genomarbetad, inblandad luft
avlägsnad samt dämning utesluten vid beredningen.
Täckningsförmågan uppgives även vara något högre
än för färg tillredd av pulver.
Fig. 5. Värmeledningscentral målad med aluminiumfärg.
Fig. 6. Västerbron i Stockholm målad med 30 %-ig
alu-miniumfärg’.-
Aluminisering.
Förutom som färgpigment användes
aluminiumpulver och s. k. granulerat aluminium till en hel del
andra ändamål inom industrien. Sålunda har aluminium
som metalliskt skyddsöverdrag funnit användning,
nämligen vid varma luminisering, "Calorizing", vilket
består i, att aluminium vid viss temperatur legeras
med ytskiktet av vanligen mjukt stål samt gjutjärn.
Vid aluminisering av det förra erhålles ett ytskikt,
som förhindrar oxidation vid temperaturer upp till
950°C och är fullständigt motståndskraftig mot
angrepp av svavelprodukter i gasform. Aluminisering
kommer till användning, då det gäller tillverkning av
pyrometerrör, liärdningslådor, gjutjärnspannor för
blysmältning samt vissa delar i ugnsutrustningar. Fig.
7 visar aluminiserade liärdningslådor av pressat stål.
I sprängämnen.
Tre karakteristiska egenskaper för aluminium äro
ju dess starka affinitet till syre, dess stora
förbränningsvärme samt den bildade oxidens svårflyktighet.
Dessa egenskaper i förening har gjort det till en
synnerligen värdefull ingrediens för vissa
sprängämnen. Genom variation av de tillsatta mängderna
aluminiumpulver har man erhållit ett medel att
moderera styrkan och brisansen av de sprängämnen,
varom här är fråga. Det är huvudsakligen i
sprängämnen av ammoniumnitrat-typ, soin aluminiumpulver
har funnit en plats såsom en reglerande faktor.
Inom aluminotermien.
Denna smältmetod, som fått sitt namn av
aluminium, var av synnerligen stor betydelse, innan
svetsningstekniken — speciellt den elektriska — nått sin
nuvarande fulländning, men förekommer ännu i
betydande utsträckning. Vilande på samma
metallurgiska idé utgöra de s. k. Moxpatronerna ett behändigt
medel att åstadkomma en koncentrerad och
synnerligen stark hetta, uppgående i smältan till ca 2 500°C,
ocli vilka funnit sin användning för lödkolvar för
startning av tändkulemotorer m. m.
36
8 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
