Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
trycksträva kan en fackverkskonstruktion således
helt och hållet utföras av profilen ifråga.
Valsningen av densamma tarvar givetvis valsverk
av speciella slag, och häri ligger måhända den största
svårigheten att lansera profilen, men med ali
säkerhet föreligger samtidigt de ekonomiska
förutsättningarna för en tillverkning. Just valet av en profil som
genomgående kan komma till användning i svetsade
konstruktioner och de stora fördelar, som dessa
erbjuda, borga för att omsättningen blir tillräcklig.
Samtidigt härmed är det dook nödvändigt för
tillverkarna av fackverkskonstruktioner, att förse sig
med en för utformningen av anslutningarna lämplig
maskinell utrustning.
Användningen behöver säkerligen ej heller
inskränkas till fackverkskonstruktioner. De hittills
framställda profilernas dimensioner visa, att några
större svårigheter ej kunna finnas för variation av
flänstjockleken t. Härigenom blir det möjligt att
använda T-profilen även för bärbalkar med helt liv.
Fig. 9 och 10 äro exempel härpå. Även vid
fackverkskonstruktioner med partiell böjning av
fläns-järnen kan erforderligt motståndsmoment lätt ernås
genom sammansvetsning av tvenne T-profiler.
Under nu rådande höga belastning av våra
stålverk och i tider, då ordet råvaruknapphet
alltemellanåt höres, kan det kanske närmast verka som
en utopi att framlägga ett förslag som detta, men
det vore säkerligen ovist att ej i rätta ögonblicket
av en utvecklingsperiod söka styra in på nya
lämpligare banor. Artikelförfattaren har den övertygelsen
att ett bidrag härtill lämnats med detta.
Diagram för ammoniak-vatten-lösningar.
Av JOHN TANDBERG och NILS WIDELL.
Vid beräkning av absorptions-kylapparater,
särskilt luftkylda sådana, är det ofta angeläget att
känna egenskaperna hos ammoniaklösningar vid
tryck högre än 20 at. Hilde Molliers1 bekanta
tabeller från 1909 nå blott till 10 at och en maximal
koncentration av 50 % H3N. Dessa tabeller äro
sannolikt behäftade med icke obetydliga systematiska
fel liksom de för högre tryck av T. A. Wilson2 1925
i Amerika uttagna diagrammen, vilka torde vara
osäkra för ångfasen.
På basis av dessa Molliers och Wilsons mätningar
utarbetade Merkel och Bosnjakovic3 diagram och
tabeller, som beskriva tillståndet vid binära
blandningars jämvikt vid olika tryck och giva
värmeinnehållet hos 1 kg lösning eller ånga. Deras
huvuddiagram, vilka giva värmeinnehållet hos vätske- eller
gasfas som funktion av lösningens sammansättning,
äro lämpade för beräkning av Carriers konventionella
absorptionsmaskin, men mindre lämpliga för
beräkning av processen vid kylapparater av Platen—
Munters typ. Här är det av betydelse att lätt kunna
avläsa ammoniakens ångtryck i samband med olika
förlopp inom apparaten. Merkel—Bosnjakovics
diagram äro svårhanterliga, när det gäller olika tryck
i ångfasen, och det är önskvärt att få fram ett
diagram, där icke endast tryckförhållandena lätt kunna
överskådas, utan även alla behövliga termiska
egenskaper hos såväl gas som vätska kunna avläsas.
Ett diagram, i vilket förloppet inom en apparat,
arbetande med indifferent gas, lätt åskådliggöres, är
det diagram, vilket som koordinater har tryck och
temperatur. Ett dylikt diagram (fig. 3) har utarbetats
å Elektrolux’ laboratorium på förslag av civ.-ing.
M. Bäckström. Härvid har det varit av intresse att
erhålla säkra värden på ångfasens vattenhalt. Som
1 Hilde Mollier, Mitt. Forsch.-Arb. herausg. v. V. D. I.,
h. 63/64 (1909).
2 T. A. Wilson, Univ. of Illinois Bull., Vol. XXII, nr 23
(1925).
3 Fr. Merkel und Fr. Bosnjakovic, Diagrramme und Ta-
bellen zur Berechnung der Absorptions-Kältemaschinen. Ber-
lin 1929.
underlag för siffrorna har använts Wucherers4 ocb
Zinners5 material.
Eftersom Wucherers undersökningar icke sträcka
sig högre än till 20 at, medan diagrammet lämpligen
bör omfatta tryck upp till 35 at, hava vissa
extra-poleringar måst utföras, som beskrivas närmare
nedan. Såsom lämpliga koordinater för ett diagram
har valts log p och t.
I det följande använda beteckningar:
gkok = den värmemängd som tillföres kokaren,
kcal/tim.,
x den ångmängd som avkokas från kokaren för
att tillföra kondensorn 1 kg H3N,
x—l = den mängd som i vätskeform rinner tillbaka
till kokaren från vattenavskiljaren,
i" — värmeinnehållet hos ångan i kcal per kg,
i’ = „ . „ lösningen i kcal per kg,
k’a — koncentrationen i lösningen, kg H3N per kg
lösning,
k"a — koncentrationen i ångan, kg H3N per kg ånga,
j_fc
y — —-= den mängd fattig lösning (kg) som
ttr — Kf
måste cirkulera för att giva
kondensorn 1 kg H3N,
y+ 1= den mängd rik lösning som därvid cirkulerar,
kg,
kr = koncentrationen av rika lösningen, kg H„N
per kg lösning,
kf —koncentrationen av fattiga lösningen,
i’} = värmeinnehållet hos den fattiga lösningen,
kcal per kg,
i’r = värmeinnehållet hos den rika lösningen,
A — mängd ammoniak i kg efter vattenavskiljaren,
gutEtr = utstrålningsförluster genom kokare- och vät-
skeväxlarisoleringen, kcal/tim.,
ptot = totaltrycket i apparaten (ata),
£kok. = temperaturen i kokaren, °C,
* Wucherer, Zeitschrift für die gesamte Kälte-Industrie
1932. Häfte 6, 7.
5 K. Zinner, Zeitschrift für die gresamte Kälte-Industrie
1934. Häfte 2.
18 sept. 1937
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
