Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väg-och v\t ten byg g n a d s konst
givetvis en omständighet som måste beaktas, och
särskilt vill jag i detta sammanhang understryka
intrycksprovets stora företräde i det avseende att
jord-provet kan för en dylik provning vara dugligt även
om det för en hållfasthetsprovning av annat slag är
obrukbart.
Om vi således för rena leror inom det i vårt land
vanliga konsistensområdet upp till H3 —100 funnit
ett tillnärmelsevis konstant förhållande mellan Hs och
t, har det också tydligt visat sig att detta värde
ändrar sig med jordarten. För t. e. en grupp gyttjor
eller snarare gyttjeleror har jag funnit ett
jämförelsetal av 60 à 70. Det betyder alltså, att för ett och
samma ff3-värde en sådan jordart endast har 0,6 à
0,7 av det r-värde, som en ren lera har. Det har
sålunda gällt och gäller allt fortfarande att i den mån
undersökningsmaterialet växer utfylla de tidigare
luckorna i relationsförhålländet för olika jordarter
mellan Hs- och r-värdena. Ännu återstår åtskilligt
att i den vägen komplettera, men å andra sidan ha
de lertyper, som i vanliga fall vålla svårigheter vid
våra byggen, i så pass många fall varit under
granskning, att deras relationsvärden äro rätt väl
kända.
Till slut vill jag endast än en gång beröra frågan
om den fortgående sjunkningen av vissa äldre
byggnader vid statens järnvägar. Ing. K. ifrågasätter om
rörelsen icke möjligen kan bero på en långsam
plastisk utflytning av leran åt sidorna. Med stöd av min
erfarenhet från flera undersökta fall kan jag våga
påstå, att så icke är fallet utan att sjunkningen helt
härrör från vattenurpressning. När det över huvud
gäller sådana långsamma och långvariga rörelser
torde det alltid vara fråga om vattenurpressning. Yi
ha undersökt fall, där rörelsen varit mycket häftigare
och där jordlagren varit mycket lättrörligare än vad
fallet är beträffande de ovannämnda byggnaderna och
där trots detta ingen flytning ägt rum utan endast
vattenurpressning. Förhållandet har kunnat
konstateras medelst mycket omfattande provtagningar samt
bestämning av den totala torrsubstansmängden i de
skilda profilerna. Då denna visat sig vara lika stor
under som utanför belastningskroppen har ovan
nämnda slutsats kunnat göras. John Olsson.
Förankrad massivkaj i Malmö industrihamn.
Nyligen har i Malmö industrihamn avslutats en ca
565 m lång kajbyggnad av mera ovanligt slag,
benämnd förankrad massivkaj. Konstruktionen utgör
som synes av fig. 1 och 2 en övergångstyp mellan en
förankrad vägg och en flänsmur, eller en flänsmur.
i vilken de oväsentliga delarna av bottenplattan och
fjädrarna utelämnats. Kajen har utförts för ett
vattendjup av 7,5 m.
Denna kajbyggnad liar utan större extra kostnader
kunnat utföras i torrhet och har ej blivit dyrare än
. mo
Ät
rno
- *?i
- Dräneringsledning
5750
en motsvarande järnspåntkaj. Den har även givit
goda arbetstillfällen.
Ett huvudvillkor för kajkonstruktionen ifraga är
ju att en bärkraftig grund kan påräknas.
Synnerligen goda grundförhållanden förefinnas även inom
Malmö hamnområden, där fast kalkberg påträffas på
ett djup av 7 à 10 m under medelvattenytan. Det
över kalkberget befintliga jordlagret utgöres av
starkt kalkhaltig lera med en kubhållfasthet av 15
à 20 kg pr cm=.
Vid kajens beräkning ha inga nämnvärda
avvikelser gjorts från gängse metoder. — Sedan
trycklinjen genom kajkroppen framkonstruerats, tillsättes
Vertikalsektion A—A.
Fig. 1. Malmö industrihamn. Bassäng I. Förankrad massiv betongkaj.
Sektionen gäller för bassängens södra och delvis för dess västra kaj.
Inalles ca 265 m.
Horisontalsektion B—B."
Fig. 2.
23 27 febr. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
