Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Vid dessa försök provades även stål med
koppartillsats.
De olika provstängernas sammansättning framgår
av tabell I, i vilken för jämförelses skull även
införts sammansättningen av en vid kajbyggnad i
Malmö hamn använd Klöckner järnspånt med en
minsta draghållfasthet av 55 kg/inm2.
I tabell II angivas viktförlusterna i gram per 1.000
cin2 yta för provstänger, som i 5 och 10 år dels
varit utsatta för luftens inverkan, dels omväxlande
åverkats av luft och havsvatten (half tide level) samt
varit helt nedsänkta i havsvatten resp. färskvatten.
Av tabellen kan dragas den slutsatsen, att en
vägg-av järnspånt under havets lågvattenyta fortares med
. , . 611 gram
en genomsnittlig hastighet av — = cv> 78 cm"
7,85
pr 1 000 cm2 yta under 10 år eller med en tjocklek
av 0,078 cm. En järnspånt med 1 cm tjocklek skulle
alltså vara helt uppfrätt efter 125 år. På grund av
korrosionens ojämnhet och hållfasthetens minskning
torde järnspånten endast kunna tjänstgöra avsevärt
kortare tid, kanske endast c:a 50 år.
Vad koppartillsats beträffar, visar tabellen att
denna blott i färskvatten är till nämnvärd fördel.
Ovannämnda "Fifteenth Report etc." konstaterar
även att koppartillsats gör korrosionen mera ojämn,
vilket ju ej är förmånligt.
I rapporten berättas dessutom att olika metaller
i kontakt vid nedsänkning i vatten visa stark
inverkan av elektrolys, varvid den ena bevaras på den
andras bekostnad. Detta förhållande är ägnat att
varna för att kombinera järnspånt med
koppartillsats med förankringar av vanligt stål. Metalliska
byggnadsmaterial böra vid vattenbyggnader vara i
galvaniskt hänseende så likartade som möjligt för att
konstruktionen skall erhålla största möjliga
hållbarhet.
Slutligen må nämnas att vid dimensionering av en
järnspåntvägg avsevärd besparing kan göras genom
att hänsyn tages tilL den reduktion av
böjningsmomentet, som uppkommer på grund av jordtryckets
minskning vid spåntens utböjning.
Beräkningsmetoder härför finnas tillgängliga inom facklitteraturen.
V. Rang.
Tabell II.
Material i luft I luft och
havsvatten omväxl. Helt
nedsänkt i
havsvatten Helt
nedsänkt i
färskvatten
5 år 10 år 5 år 10 år 5 år 10 år 5 år 10 år
Medelhårt stål ....... 630 1265 238 446 363 611 214 345
Mjukt stål med kop-
partillsats ................ 4H0 1311 289 441 343 557 107 242
Tabell 1.
% C % Si % Mn % P % S % Cu
Medelhårt stål............ 0,315 0.20 0,715 0,027 0,025 0
Mjukt stål med kop-
partillsats................ 0,21 0,14 0,945 0,046 0,043 0,635
Järnspåntmaterial.... 0,333 0,17 0,62 0,024 0,031 0
Albert-kanalen i Belgien.
Av v. konsul ÅKE DAHLGREN.
leke långt efter avslutandet av det stora
tunnelbygget under Scheldefloden vid Antwerpen upptogs
ytterligare ett gigantiskt väg- och
vattenbyggnads-arbete i Belgiens program över offentliga arbeten,
nämligen Albert-Kanalen (Le Canal Albert),
varigenom staden Liège i Vallonien och staden Antwerpen
i Flandern förenas medelst en mäktig och
betydelsefull trafikpulsåder. Vid staden Namur förenas
floderna Sambre och Meuse, som båda äro stora och
betydelsefulla trafikleder redan innan de inkomma
på belgiskt område. Floden Sambre är transportled
för de stora koldistrikten vid Mons och Charleroi,
floden Meuse från industridistrikten vid Seraing och
Liège. Fig. 1 och 2.
I trakten av staden Liège gör Meuse en stor bukt
på 30 mil innan den når sin förbindelse med havet.
I första delen av denna kurva, dvs. mellan Liège
och Maasbracht är floden svårtrafikerbar. Man har
därför byggt flera kanaler mellan Liège och
Maest-richt (Holland). Vidare må nämnas
Zuid-Willems-vaart mellan Maestricht och Bois-le-Duc, en
förlängning av denna kanal till Crève-Coeur och slutligen
förbindelsen mellan Meuse och Schelde över Bochholt.
Det är uppenbart att stora svårigheter möta, då det
gäller att lösa kanalproblem, som beröra två olika
länder. Holland har intresse av att förbinda Rhen
med Meuse, varigenom tonnage skulle överflyttas
från Antwerpen till Rotterdam. Belgien har
motsatt intresse. Genom byggandet av Albert-kanalen,
som går inom landets egna gränser från det stora
industricentrat vid Liège till den stora hamnen
Antwerpen och som kommer att bli den snabbaste och
bekvämaste transportvägen för produkter från eget
industriområde och även från franskt område vid
Meuse-floden, har Belgien säkerställt sina intressen.
Genom kungligt beslut av den 24 april 1928
markerades viljan och förståelsen för
byggnadsprojektets realiserande. Två år användes till förberedande
arbeten och den 31 maj 1930 kunde konung Albert
genom ett symboliskt spadtag vid Gäster inviga
arbetets påbörjande.
Efter sex års arbeten lia de olika arbetssektionerna,
tio till antalet, i det närmaste kunnat förenas.
Genom första sektionen, en sträcka på 18 km, erhålles
en direkt förbindelse vid sidan av den kanaliserade
Meuse vid Liège. Fig. 3. Vid stränderna ligga
de talrika kolgruvorna, koksverken, zinkverken,
mekaniska verkstäderna, kem. tekn. fabrikerna,
glasbruken osv. Redan före kanalens tillkomst eller år
1933, visade statistiken ett årligt tonnage av ca
44
24 april 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
