Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te knisk Tidskrift
I. G.- och Fischerfabrik. Härtill kommer att
anläggningarna med de relativt stora ytor, dessa upptaga,
äro för flygangrepp mycket sårbara,
I samtliga dessa avseenden äro hydreringsfabriker
för tjäror betydligt fördelaktigare. Härvid kunna
torvfabriker och torvdestillationsanläggningar
uppbyggas relativt hastigt. Om det särskilt gäller
anskaffning av brännolja, behöver man givetvis icke
gripa till hydreringsmetoden, utan torde torvtjäran
som sådan, eventuellt efter en destillation, kunna
användas härtill.
Upphettning av ved- eller cellulosaavfallslutar med
kemikalier.
Även denna fråga har kommittén upptagit, men
den anser sig böra avvakta resultaten av
erfarenheterna från fabriken i Perstorp, som snart väntas
komma igång, innan frågan om fortsatta försök
rörande utvinning av flytande bränslen ur
cellulosaavfallslutar upptages till behandling.
Framställning av olja genom destillation av skiffer.
Skifferfrågan har som bekant sedan länge varit
föremål för intresse, och undersökningar hava
företagits på initiativ såväl från statsmakterna som från
enskilda.
Utvinning av oljor genom destillation av skiffer
förekommer i flera länder, såsom i Frankrike,
Skottland, Estland och Manchuriet, men har icke nått
större omfattning. De skiffrar, som i dessa länder’
utnyttjas, lämna i allmänhet större oljeutbyte än den
svenska skiffern. En fördel med den sistnämnda är,
att den är lättillgänglig och därför jämförelsevis billig
i brytningskostnad. Det låga oljeutbytet har dock
medfört, att exploatering under normala förhållanden
hittills icke visat sig vara lönande.
Kommittén redogör i fortsättningen något för
omfattningen av driften vid skifferoljeverket vid
Kinnekulle, vilket som bekant äges av Kungl,
marinförvaltningen, samt meddelar, att den sistnämnda har planer
på vissa utvidgningar och försök, varför kommittén
icke anser sig hava anledning att f. n. föreslå några
åtgärder i denna del.
Framställning av alkohol eller produkter därav.
Avsättningen av sprit för inblandning i bensin för
motorändamål har av statsmakterna begränsats till
19,2 mill. liter, ber. som 100 %-ig. Till följd av
bensinkonsumtionens ökning med omkring 10 % per år
har inköpsprocenten i stort sett successivt sänkts
under de senaste åren från högst 3,6 och till 2,8 f. n.
Sulfitspriten har dessutom en stigande avsättning för
hushålls- och tekniska ändamål. Den totala mängd
motoralkohol och annan sulfitsprit, som av A.-b.
Vin-och spritcentralen får inköpas, fastställes av kungl.
maj:t. För innevarande tillverkningsår har hittills
medgivits en kvantitet av 27 mill. liter 100 %-ig sprit
(54 mill. normalliter), men kvantiteten ökas i den mån
behoven för tekniska och hushållsändamål stiga,
varför det synes möjligt, att 28—29 mill. liter kunna
komma att avsättas under det tillverkningsår, som
avslutas 30 september 1938.
Nuvarande sulfitspritfabrikers kapacitet motsvarar
37 mill. liter 100 %-ig sprit, dvs. fabrikerna drivas
endast till ungefär 3/4 av kapaciteten.
Det har anmärkts, att vid avspärrning eller krig sul-
fitmassetillverkningen sannolikt måste inskränkas, och
att som en följd härav tillgången på sulfitsprit skulle
komma att minskas just när den som bäst behövdes.
Emellertid kan man genom olika åtgärder eliminera
olägenheterna av en sådan eventuell inskränkning i
massafabrikationen, nämligen:
Genom ett bättre tillvaratagande av luten kan
spritutbytet ökas med ca 25 %. Under vissa
förutsättningar torde denna siffra kunna höjas till ca 50 %.
Genom att tillämpa en nyligen uppfunnen metod,
avseende en förändring av sulfitcellulosakokningen,
har man beräknat att kunna ungefär fördubbla
nuvarande spritutvinning per ton massa, så att under
normala förhållanden vid full drift av nu befintliga
fabriker skulle kunna räknas med en betydligt större
maximiproduktion än normalt.
Förutom de förutnämnda möjligheterna att öka
spritutbytet finnas möjligheter att framställa alkohol
av trä utan att samtidigt behöva tillverka sulfitmassa,
nämligen genom försockring av ved med syror och
för jäsning av sockret. Tvenne metoder härför finnas
utarbetade, nämligen Schollers och
Bergius—Hägg-lunds, vilka avse att i särskilda fabriker försockra
ved. En viss modifikation av Schollermetoden har
föreslagits av Kolningslaboratoriet.
Dessutom föreligga vissa förslag om att i händelse
av avspärrning provisoriskt utnyttja sulfitfabrikernas
kokare för vedförsockring.
Enär vid vissa av dessa metoder sockerrikare
lösningar erhållas än sulfitlutarna, kan genom tillsats
av sådana mer koncentrerade sockerlösningar till
sulfitlut sockerhalten ökas vid förjäsningen,
varigenom sulfitspritfabrikens kapacitet kommer att
ökas. Det är givetvis även möjligt att utnyttja
sulfitspritfabrikernas spritfabriker för att däri
framställa sprit uteslutande ur sockerlösningar från en
träförsockringsanläggning, för det fall att man vid
vissa fabriker skulle nödgas att helt inställa
massatillverkningen.
Sulfitfabrikernas försäljningspris på motoralkohol
till Spritcentralen utgjorde till en början 28,2 öre/1,
men har numera sänkts till 25 öre/1. Priset är avsett
att motsvara tillverkningskostnaderna vid en
medelstor fabrik utan annan vinst än ränta och amortering
å kapitalet. Vid stora fabriker synas emellertid
tillverkningskostnaderna vara lägre, framför allt under
förutsättning att full drift kan upprätthållas. Ett
företag har erbjudit sig att från en projekterad fabrik
leverera motoralkohol till c:a 21 öre/1, dvs. ungefär
samma pris per liter som handelspriset för bensin åt
större förbrukare.
Motoralkohol är som bekant ett utmärkt
tillsatsmedel till bensin, särskilt genom att
bensinblandningen förlänas vissa önskvärda egenskaper (t, e. för
flygändamål), som icke finnas hos oblandad bensin.
På senaste tiden hava emellertid ett par
uppfinningar gjorts, varigenom man kan ha rätt hysa
förhoppningar på en ökad användning av alkohol.
Sålunda kan man genom att på ett enkelt sätt omvandla
alkoholen till en blandning av eter och alkohol, s. k.
eteralkohol, få fram ett bränsle, som med fördel synes
kunna användas såväl enbart, t. o. m. i de mycket
krävande flygmotorerna, som i olika bensinblandningar
utan att spriten först koncentrerats till motoralkohol.
På såväl flygvapnets som kommitténs
föranstaltande hava en del försök gjorts med detta nya
52
16 juli 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
