Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
där värdena på a och b äro beroende av lufttryckets
storlek och ringmaterialets egenskaper.
Fig. 5 ger en åskådlig bild av samverkan mellan
däckets vägg och lufttrycket i slangen. I det fall
som återges till höger drages däckvulsten ut ur
ring-fä.lgen vilket icke är möjligt vid lågt tryck hos luften
i slangen. Däcket deformeras sålunda på olika sätt
beroende på trycket i slangen.
Fig. 9. Spänningar i anliggningsytan (enligt Martin).
De i däcket uppträdande påkänningarna framkalla
ej endast vinkelrätt mot spårstämpelytan verkande
krafter, utan även sådana, som verka tangentiellt och
radiellt i förhållande till hjulets omkrets (se fig. 9).
Dessa påkänningars storlek bero på däckets styvhet,
lufttrycket i slangen och belastningen. De ha
tendens att minska spårstämpelytan.
Storleken av dessa påkänningar bör ej
underskattas. De äro i varje fall tillräckliga för att vid
sådana försök på detta område, som utföres genom
att låta en vagn med färgbestruket däck rulla över
ett papper, förstöra papperet och förvrida bilden av
spårstämpeln. Papperet förskjutes vanligen också
på underlaget och tillskrynklas. De yttre delarna
av däckets slityta tryckas mot dennas mitt och
förskjutas i denna
riktning, om
friktionsförhållandena gentemot
vägytan tillåter detta. De så uppstående krafterna
överlagras bromskrafterna och minska däckets
vidhäftning vid vägbanan.
Profilering av däcken minskar styvheten i slitytan
och därmed även påkänningarna i gummit. De
utskjutande nabbarna ha dessutom mindre
motståndsförmåga mot töjning än den solida delen av däcket
och man kan sålunda på detta sätt uppnå en
minskning av de i slitytan uppkommande påkänningarna.
Ju finare denna profilering utföres, ju säkrare
undvikes glidning, emedan däcken då bättre häfta vid
vägbanan. Detta gäller givetvis endast inom vissa
gränser, ty vid allt för små dimensioner hos nabbarna
"knäckas" dessa som fig. 10 utvisar och slitaget blir
därvid stort. Betydelsen av en lämplig profilering
har hittills ej tillräckligt beaktats av
ringfabrikanterna. Man kunde dock vänta sig en strävan att
anpassa profileringen efter de i slitytan uppträdande
krafternas verkningslinjer.
I detta sammanhang må nämnas, att de så ofta i
reklamen om bildäck använda uttrycket, att "suga sig
fast vid vägbanan" knappast innebär någon sanning
eller, om så är fallet, någon fördel. Sugvårtor på
däcken skulle sträva att öka anliggningsytan vid
belastning, under det att, som ovan visats, en luftring
vid belastning strävar efter att draga ihop sig mot
anliggningsytans mitt.
Ordnar man det så att de i anliggningsytan mot
vägbanan uppträdande spänningarna få tillfälle att
jämna ut sig, kan man observera mycket egendomliga
fenomen i fråga om nötningen. Fig. 11 visar en ring,
som nötts i två bälten på var sin sida om mittzonen,
under det att denna såväl som de yttersta delarna
äro opåverkade av slitning. Denna ring har använts
vid körning över en slät bana, som med jämna
mellanrum försetts med hinder i form av upphöjningar.
Liknande fenomen uppträda vid körning på
bromstrummor i provrum, där förmodligen bromstrummans
fog tjänstgör som hinder och ger tillfälle till
utjämning av spänningarna i slitytan. Fig. 12 visar verkan
av ett dylikt hinder. Man har här låtit två ringar med
olika profilering av däcken löpa i bildytans plan från
höger till vänster, varvid de fått rulla över ett hinder
bestående av en list med kvadratisk sektion och 10 mm
sida. Ringarna ha varit bestrukna med färg, så att
de efterlämnat spårstämplar. Som framgår av fig.
ha härvid avstånden s resp. s2 minskats. På själva
hinderlisten ha de dock endast hunnit nedgå till
resp. ss. Man kan sålunda förmoda att ringens
slityta sammandrager sig vid avlastning. Härigenom
kan en sådan form av förslitning uppstå, som fig. 11
visar. Nötningen behöver
emellertid ej fördela sig likformigt
runt hela omkretsen utan kan
Fig. 12. Förändringar i slitytan
pä grund av hinderpassage.
också bli vågformig, beroende på avståndet mellan
hindren.
En dylik förslitning av däcken måste undvikas.
Då påkänningarna i slitytan avtaga med växande
lufttryck verkar en höjning av detta i åsyftad
riktning. Än bättre vore det om hinder i vägbanan
kunde undvikas. Härvid kommer man särskilt att
tänka på de asfaltfyllda fogarna i vägbanor av
betong. Asfalten är nämligen ej ens på sommaren så
mjuk, att den ej verkar som ett hinder. Ur
ring-slitningssynpunkt vore det därför säkert bättre med
öppna fogar. D. H.
56
16 juli 1938
Fig. 10. För fin uppdelning
av ytan.
Fig. 11. Nötning på grund av hinder i
vägbanan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
