- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
36

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

Fig. 5.

lertid felbyggnaderna vid ytan ännu mycket större
på grund av, att partiklarna genom de försvagade
sammanhållande krafterna relativt lätt kunna
förskjutas eller temporärt lämna sina jämviktsområden
(jfr fig. 5).

Genom frätning, etsning eller andra reaktioner t. e.
omväxlande oxidation och reduktion, och genom
mekanisk behandling, såsom sträckning, valsning o. d.
eller helt enkelt genom preparatets framställning ur
ett utgångsmaterial vid så låg temperatur, att
felbyggnader ej med nämnvärd hastighet utjämnas,
kunna för lämpliga substanser dylika högaktiva tillstånd
framkallas. Särskilt vid katalytiska processer är det
emellertid att märka, att de mest aktiva centra också
i andra avseenden äro de mest känsliga. Detta
framträder t. e. däri, att just dessa ställen lättast "åldras"
eller vid temperaturhöjning förstöras, t. e. genom
rekristallisationsprocesser. Det är bland annat detta
förhållande, som gör, att en katalysatorkammare
genom tekniskt icke alltid så enkla anordningar måste
skyddas för överhettning vid exotermt förlöpande
reaktioner.

Om i ett kristallgitter de normala byggnadsdelarna
utbytas mot sådana av annan kemisk
sammansättning, kunna liknande störningar, som de vi nu
beskrivit, uppkomma. Särskilt är detta fallet, om de
främmande partiklarna ("gästpartiklarna") ha annan vo
lym eller atomstruktur än de normala i "värdgittret".
Fig. 6 ger en uppfattning om gitteruppluckring av
denna art, vilken i allmänhet i högre eller lägre grad
är att finna hos mineral, fasta lösningar och
legeringar inom vissa koncentrationsområden. De
sned-streckade kvadraterna föreställa de större
gitterfräm-lingarna.

Med ett par exempel från olika fält må inverkan av
dessa av olika anledningar uppkomna felbyggnader
på den kemiska ytaktiviteten belysas. Vi bortse
därvid från katalytiska och andra rent sorptiva
processer, vilka i det föregående även i detta sammanhang
berörts.

Först skall i anslutning till vad som sagts om
felbyggnader i enhetliga substanser nämnas de bekanta
pyroforiska egenskaperna hos metaller, framställda
genom reduktion vid låg temperatur, där den intensiva
oxidationen ingalunda endast är att tillskriva
ytför-storingar utan också verkliga topokemiska
strukturinflytanden. Liknande fenomen kunna uppträda även
hos andra ämnen. HüTTIG1 har till exempel visat, att
oxider, som framställts genom försiktig upphettning

i Hüttig: Sitz. Ber. Akad. Wien, 1936, 664, jfr även
översikt hos J. A. Hedvall: loc. cit. 146—162.

Fig. 6.

av syresalter, med särskilt stor lätthet lösas just i det
ursprungliga saltets syra. (Forts.)

Bestämning av oljors
förkoksningstal enligt Conradson
i elektrisk ugn.

Av civilingenjör K. SCHRÖDER.

Bland de metoder, som komma till användning för
att få en uppfattning av en oljas benägenhet att bilda
koksavsättningar i en motor, är säkerligen Conrad-

remp.-riåtn.

Fig. 1. El-ugn för kokstalbestämning. Mått i mm.

,Kvarfsrà’r för

Fyllning I

av
kiselqur-

36

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free