Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J. A. ROTHELIUS
HÄFTE 11 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 11 NOV. 1939
INNEHALL: Amerikanska valsverk, av Torsten Svensson. — Notiser. — Noteringar.
Amerikans ka valsverk.
Reseberättelse från en studieresa i Amerika 1939.
Av TORSTEN SVENSSON.
Som ett allmänt intryck beträffande de amerikanska
valsverken bör framhållas, att de i de flesta fall
äro betydligt större och upplagda för helt andra
produktionsförhållanden än i vårt land, vilket kanske
innebär, att många av de erfarenheter, som erhöllos
under resan, icke äro tillämpliga på svenska
förhållanden.
På grund av de oerhört höga arbetslönerna i
Amerika har införandet av automatiska maskiner drivits
mycket långt och likaså hastigheterna, med vilka
dessa maskiner arbeta.
De mest betydande avnämarna till järnverkens
produkter äro bilindustrien och livsmedelsindustrien, den
senare genom de oerhörda mängder konservburkar
av förtent järnplåt som användas. Därför har också
tillverkningen av plåt och band under senare år blivit
föremål för största intresset och största
kapitalinvesteringarna, och de utan tvekan modernaste
valsverken äro därför plåt- och bandvalsverken samt
naturligtvis även götvalsverken, vilka leverera ämnen
till dessa band- och plåtvalsverk.
Utvecklingen av övriga valsverk för stänger, tråd,
rör m. m. har naturligtvis ej stått stilla, men drivits
i ett mycket långsammare tempo.
Ovannämnda stora järnkonsumenter arbeta i stor
utsträckning utan upplagring av råmaterial, varför
valsverken inrättats för att kunna hålla korta och
exakta leveranstider. Detta har i viss mån influerat
på icke blott organisationen av arbetet vid järnverken
utan även på de tekniska anordningarna, exempelvis
anordningar för utförandet av snabba omställningar
och valsombyten.
Vad konstruktionen av valsverken med
hjälpmaskiner beträffar utföras de till mycket större del
av stålgjutgods och svetsat stål än i Europa.
Tackjärn användes däremot i ytterst liten utsträckning,
icke ens när det gäller maskindelar med mycket små
påkänningar såsom lock till växellådor o. d. Detta
förhållande beror till stor del på den i jämförelse
med svenska förhållanden mycket obetydliga
prisskillnaden mellan tackjärn och stålgjutgods.
De äldre valsverken torde vara väl kända i vårt
land och många gånger förut beskrivna, varför dessa
endast komma att beröras i den mån de voro
försedda med en eller annan intressant detalj. Yad
beträffar de nyare anläggningarna, vilka inom vissa
klasser äro varandra ganska lika, kommer berättelsen
att inskränka sig till en mera ingående beskrivning
av huvudtyperna.
Valsning av göt till ämnen.
De ämnen, som tillverkas i de amerikanska
götvalsverken, äro huvudsakligen av tre olika slag:
1. "Biooms", omfattande grövre ämnen av kvadratisk
eller nära kvadratisk sektion med runda hörn.
2. "Slabs", omfattande grövre ämnen av platt
sektion.
3. "Billets", omfattande klenare kvadratiska ämnen
med relativt starkt avrundade hörn.
Dessutom förekomma även runda ämnen för
rörtillverkning, vilka även stundom gå under benämningen
"biooms".
För tillverkning av dessa ämnen användas
götvalsverk av ett par olika slag.
För valsning av göt till "biooms" använder man i
regel enkla reverserbara duovalsverk med 40 à 45"
valsdiameter. Valsarna äro försedda med en bred
slät bana på mitten och 3 eller 4 olika breda, relativt
grunda spår, fördelade på valsens båda ändar. Dessa
valsverk äro utrustade med kantlinjaler på båda
sidor, vilka äro sammankopplade så att varje linjal
på ena sidan av verket rör sig samtidigt med
motsvarande på andra sidan. På varje sida är en av
dessa kantlinjaler försedd med vändhakar för
kantring av götet. Linjalerna äro mycket kraftigt
utförda och förmå därför rikta ett göt, som av en eller
annan anledning kröker sig under valsningen. I dessa
valsverk valsas stundom även "slabs", men för att
valsningen ej i sådana fall skall bliva för långsam,
äro verken utrustade med synnerligen snabba
skruvanordningar, som höja och sänka övervalsen ända
inemot 100 tum/min.
De valsverk, som uteslutande valsa "slabs", byggas
däremot helst som reversibla duo-universalvalsverk
med vertikal-valsar på ena sidan. Man erhåller
därigenom en smidigare valsning utan att behöva vända
götet så många gånger och utan att ideligen behöva
skruva övervalsen lång väg upp och ned. För övrigt
äro dessa universalvalsverk utrustade med liknande
hjälpanordningar, som "blooms"-valsverken.
I de fall, där valsning av "billets" förekommer, sker
detta alltid kontinuerligt, dvs. götet nedvalsas först i
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
