Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrjft
bl. a. helt automatiska glödnätsutbytare har vidare
medfört, att bevakningspersonal ej erfordras vid en
Aga-fyr.
Särskilt intresse ägnade metallurgerna åt den
omfattande svetsavdelningen, där olika
acetylengassvets-metoder demonstrerades. Med den nya av Aga
uppfunna djupsvetsmetoden kan svetsningen numera
utföras med nära två gånger så hög hastighet som vid
vanlig acetylenhögersvetsning. Vidare
demonstrerades den amerikanska, elektriska
Unionmelt-svetsmeto-den, med vilken svetsas upp till 4" plåttjocklek.
Slutligen lämnade ciceronerna en intressant
orientering över, hur ingående den praktiska
undervisningen bedrives vid bolagets svetsskola, varav tydligt
framgick, att den som genomgått en kurs på Agas
svetsskola säkerligen kommer ut som "svetsare" och
ej som "trådsmältare".
Efter besöket på Aga samlades ett femtiotal
medlemmar till gemensam middag på restaurang Förestå
under kommerserådet H. Carlborgs presidium. Sedan
ordföranden först framfört avdelningens tack till
dagens värdar på Aga för den synnerligen intressanta
demonstrationen, öppnades dagens mera formella
förhandlingar med val av justeringsmän för dagens
protokoll. Härtill utsågos civilingenjör V. Oskarson och
bergsingenjör C. Reuterskiöld.
Som medlemmar i avdelningen inträdde efter
anmälan: bergsingenjör Folke Nilsson, civilingenjör
Lisa Leffler, bergsingeniör Christer Blomquist och
civilingenjör Gösta Wallenius.
Avdelningen utsåg enhälligt följande medlemmar
att ingå i den valnämnd, som till
novembersammanträdet skall framlägga förslag till avdelningsstyrelse
för år 1940, nämligen överingenjör H. Uhrus,
bergsingenjörerna S. Leijonhufvud, S. G. Petersson och
civilingenjörerna V. Oskarson, R. Stéenhoff och F. H.
Stenhagen.
Bergsingenjör Olof Eklund höll härefter ett med
livligt bifall mottaget, kåserande föredrag om "Huru
eskimåerna pä Norra Grönland förvandlades till
gruv-karlar". Föredragshållaren, som under de senaste åren
vistats på Grönland, skildrade på ett medryckande
sätt det tekniska och sociala pionjärarbete som
nedlagts vid utbyggandet av Grönlands styrelses
fångststation Marmorilik till ett modernt producerande
marmorbrott. Föredraget kommer senare att i en mera
utvidgad form inflyta i Teknisk tidskrift.
S. P.
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi
och bergsvetenskap sammanträdde på föreningens
lokal i Stockholm den 10 november 1939.
Dagens förhandlingar öppnades av avdelningens
ordförande, kommerserådet H. Carlborg. Till
justeringsmän för protokollet utsågos kommerserådet K. Sidenvall
och ingenjör J. Hollertz.
I avdelningen inträdde följande nya medlemmar:
efter anmälan bergsingenjör Gösta Sehlberg och efter
inval fil. dr Folke Lindstrand samt ingenjör
Gustaf-Adolf Cewrien.
Till styrelse för år 1940 valde avdelningen enhälligt
kommerserådet H. Carlborg, ordförande, professor
Lennart Forsén, vice ordförande, civilingenjör Frithiof H.
’Stenhagen, sekreterare, bergsingenjör Sven G. Petersson,
vice sekreterare, civilingenjörerna S. Kjellgren och V.
Oskarson samt bergsingenjörerna F. Lindgren och
Gösta Sterky.
Till representanter i föreningens styrelse för
nästkommande år utsågos: disponent B. Thorbjörnson,
civilingenjör F. H. Stenhagen (ord.) och kommersrådet H.
Carlborg (suppl.).
Till fackavdelningsredaktörer i Teknisk tidskrift för
år 1940 valde avdelningen: bergsingenjör E. Rothelius
för bergsvetenskap och civilingenjör F. H. Stenhagen för
kemi.
Till ledamöter i biblioteksnämnden för år 1940
utsågos: bergsingenjör E. Rothelius och civilingenjör A.
Billberg.
Ordet överlämnades härefter till dagens
föredragshållare, överingenjör Karl Rutberg, Ludvika, som gav en
belysande resumé över de senaste årens snabba
utveckling inom Stripa gruvfält. Talaren framhöll, att under
jord försiggår en omläggning av brytningsmetoderna, så
att manuellt arbete minskas i största möjliga grad,
speciellt handlastningen. Detta-tunga och tröttande arbete
har med framgång kunnat ersättas med skrapning.
Samma har förhållandet varit vid ortdrivningen.
Härefter analyserade talaren ingående lufttryckets och olika
borrmaskinutrustningars inverkan på borrningsarbetet.
Talaren poängterade särskilt, att en högre
borrningseffekt medför, att gruvans kapacitet kan höjas även vid
ett begränsat antal arbetsplatser under jord eller att vid
oförändrad uppfordring ett färre antal arbetsplatser
erfordras. Vidare kan ortdrivningen med sin alltid
begränsade arbetsplats forceras, och den mekaniska
lastningen gynnas av större salvor. Nyanläggningarna ovan
jord beskrevos. Genom att på magnetisk väg frånskilja
malm även med låg magnetithalt har sovringsarbetet
avsevärt förenklats. Slutligen framhöll föredragshållaren,
hur all rationalisering ovan och under jord bland annat
resulterat i högre totaleffekter och ökade
arbetsinkomster.
Föredraget, som var belyst av ett stort antal
ljusbilder — även utmärkta färgbilder — mottogs med stort
intresse. Efter föredraget följde en kort diskussion, i
vilken bergsingenjör B. Orton, ordföranden samt
föredragshållaren deltogo.
Ingenjör Rutbergs föredrag kommer senare att
publiceras i Teknisk tidskrift Bergsvetenskap.
Sammanträdet och efterföljande supé och samkväm
var besökt av ett fyrtiotal medlemmar. Till disponent
Elis Mossberg, som på grund av sjukdom var förhindrad
övervara sammanträdet, avsändes en telegrafisk hälsning
med tack för framsynthet och insatser i Stripa gruvfälts
utveckling.
8. P.
Metallnoteringar
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % C d/d ................£ 55
2 % Cd/d ................£ —
2/4 % Cd/d ................£ —
4/6 % Cd/d ................£ 34
6/10 % Cd/d ................£ 33
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ...........£ 17/8/- £ 17/18/-
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri 5/7
Ferrofosfor 20/25 % cif............£ 16 nom.
‡ Ferrokisel basis 45 % cif ................£ 18
„ 75 %. cif ................£ 28
* Ferrokoltitan 15/18 % Ti ................6% d.
Ferrotitan 20/25 % .............. £ 80 £ 84
* Ferrovolfram 80/85 % ........................4/4 nom.
* Ferrovanadin 35/60 % ......................14/—
§ Kiselmangan 65/75 % cif ................nom.
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 9 7/8
* Volframpulver 98/99 % ......................4/5y2 nom.
† Parti om 3 ton och däröver, under 2 ton £ 2 1/4 extra.
* Per lb. Alla övriga per ton. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metall Bulletin den 24 nov. 1939.
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
