Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Det förtjänar anmärkas, att för rödlera har vid de
tidigare laboratorieproven det specifika motståndet
beräknats till 7 500 ohm • cm för växelström av
jämförlig styrka. Motståndsvärdena i tab. 1 äro något
högre tydligen beroende på inblandning av matjord
i de närmast markytan liggande jordlagren på
provstället. Som redan framhållits motsvarar det ute i
[-Impulsmotstånd-]
{+Impuls-
motstånd+}
n.
30 r ti
Prov [-Centrum-avst.-] {+Centrum- avst.+} mel. central och yttre elektrod R mm Den
centrala elektr. diameter D mm Motstånd för
imp.-ström ohm Spec. motstånd vid imp.- ström ohm ■ cm Förh. mellan imp. och
växelströmsmotstånd i %
A 250 33 17 3 000 33
B 500 33 24 3 300 42
C 750 33 28 3 500 47
D 500 61 19 3 200 35
E 750 61 22 3 200 39
Ström
3
Spänning
3’
Provelektrod
Hjätpjord
Fig. 5. Principiellt kopplingsschema för
mätning av jordmotstånd, då elektroder av
ordinär form och utsträckning användas.
ståndet R för olika diametrar D framgår av fig. 4.
Vid jämförelse med fig. 3, som gällde beräknade
värden för det idealiserade fallet med hel yttercylinder,
finner man god överensstämmelse. Dock blir
motståndssänkningen genom ökning av innerelektrodens
diameter något större i det verkliga fallet med
ytter-elektroder, bestående av sex rör.
Växelströmsvärdena enligt tab. 1 motsvara betydligt flackare
kurvor än i fig. 3 och 4, varjämte även innerelektrodens
diameter har mindre inflytande, sannolikt beroende
på de svaga mätströmmarna.
De i tab. 2 beräknade relationstalen mellan mot-
Fig. 4. Uppmätta jordmotstånd för
anordningen enligt fig. 2.
det fria undersökta jordartsprovet dock i stört sett
förut undersökta lerarter.
Mätresultaten, då impulsströmmar använts vid
motståndsbestämningarna, äro återgivna i tab. 2.
Tab. 2.
Det specifika motståndet för impulsströmmar hos
rödlera har ur de tidigare undersökningarna
beräknats till 2 600 ohm • cm. De i tab. 2 angivna värdena
äro något större, vilket har sin förklaring i den
förut omnämnda uppblandningen med matjord i
ytskikten.
Sambandet mellan impulsmotståndet Q och av-
Fig. 6. Anordningar för registrering av ström och
spänningsimpulser. Katodstråloscillografer i lastbil, t. v.
bensinmotor-drivet generatoraggregat, till höger linjen från
strömimpuls-generatorn.
ståndet för impulsströmmar och växelströmmar ha
till fullo bekräftat laboratoriemätningarna. Det
framgår av nämnda tabell, att impulsmotståndet uppnår
värden, vilka växla mellan 33 och 47 procent av
motsvarande motståndsvärden, uppmätta medelst svaga
växelströmmar.
Prov på jordkontakter av naturlig utsträckning.
Då det gällde bestämning av jordmotståndet för
impulsströmmar hos jordkontakter i naturlig skala,
dvs. av sådan utsträckning, som kommer till
användning vid elektriska anläggningar och åskledare,
måste, såsom redan i inledningen nämndes, andra
metoder än de förut tillämpade komma till
användning.
De jordkontakter, som blevo föremål för sådana
mätningar i naturlig skala, ha varit:
1) i rak linje utlagd ledare av olika längd,
2) stjärnformigt utlagd ledare av olika längd,
3) jordplåtar,
4) vertikalt nedslagna rör.
De vid mätningarna provade jordkontakterna ha
anbringats i jorden på fullt naturtroget sätt. För
mätningarna utvaldes ett område i närheten av
institutet, där markegenskaperna voro så homogena
som möjligt samt det specifika motståndet var lågt.
Undersökningarna utfördes därför inom ett område,
där marken till stort djup bestod av ett jämnt
fördelat lerlager, och där det närmast ytan belägna
markskiktet bestod av lerblandad matjord.
Mätningarna företogos under möjligast likartade
väderleksförhållanden på sensommaren och i början av hösten.
I syfte att icke störa strömlinjernas naturliga
utbredning i jorden från provkontakten placerades
strömimpulsgeneratorn med sin jordning i enlighet
med fig. 5 på 200 m avstånd från mätplatsen.
Impulsströmmen tillfördes mätanordningen medelst en
luftledning. I omedelbar närhet av platsen var
mät-vagnen med katodstråloscillografer och
hjälpanordningar uppställd. I fig. 6 återgives en bild av dessa
mätanordningar. För att undvika störningar från
närliggande ledningar alstrades den för
oscillografer-nas drift nödvändiga elektriska strömmen medelst
en transportabel bensinmotordriven generator, synlig
till vänster i fig. 6.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
