Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
I detta sammanhang förtjänar
påpekas, att överspänningarna till en del
rent av tränga igenom en transformator
till dess sekundärsida.33’34 Detta kan
visas teoretiskt, men här i Sverige synes
icke praktiken ge vid handen, att de på
detta sätt överförda spänningarna ha
någon betydelse, vilket däremot lär vara
fallet i U. S. A.
Skydd för likströmsstationer.
Det är väsentligt svårare att utföra
en ventilavledare för likspänning än för
växelspänning, och
avledningsspän-ningen blir ungefär dubbelt så hög i
förhållande till driftspänningen. Däremot
är det närmast lättare att utföra en
kondensator för likspänning, och
kondensatorn blir därför det givna skyddet,
särskilt som det vid likspänning nästan
alltid gäller att skydda roterande
maskiner.
önskemål för den vidare utvecklingen.
De största svårigheterna vid en
rationell utformning av skydd mot
överspänningar är, att man dels ofta inte har
tillräcklig kännedom om anläggningens
isolation och dels har för litet statistiskt underlag för
att bedöma, huru stor risk man tar genom att spara
på skyddsåtgärderna.
Vid nya stationer, särskilt vid höga spänningar,
kan man få tillräcklig kännedom om stationens
isola-tionsnivå genom att i laboratoriet mäta igenom de
ingående delarna. Men dels finnes vid äldre sta-
Fig. 18. Stötgeneratorer för stora strömstyrkor i Aseas
Ludvika-laboratorium. De stora cylindrarna till höger på bilden innehålla kondensatorerna
till ett batteri, som kan uppladdas med 43 000 Ws och varmed strömstötar
erhållas med amplituder överträffande de kraftigaste uppmätta
åsknedslagens. Cylindrarna till vänster utgöra ett mindre liknande batteri.
Stötarna kunna från båda batterierna synkroniseras med en växelspänning
för släckningsprov på ventilavledare vid stora strömstötar. I förgrunden
manöverbord och katodstråleoscillograf.
Fig. 17. Marx-kopplad stötgenerator i Aseas
Dudvika-labora-torium för provning av ventilavledare och isolationsnivåer.
Vid prov på ventilavledare kunna stötarna synkroniseras med
en växelspänning, som samtidigt påtryckes ventilavledaren.
tioner ett otal olika typer av isolatorer och dels är
det vid lägre spänningar svårt att uppskatta, vilka
stötöverslagsspänningar, som erhållas vid olika
luftavstånd och placering av skenor och dylikt. Det är
därför ett önskemål, att i de talrika mindre
stationerna på platsen kunna mäta upp isolationsnivån, så
att svaga punkter kunna förstärkas och skyddet göras
effektivt.35 I synnerhet är detta nödvändigt, där
införda skydd visat sig ineffektiva.
Dessa synpunkter ha gjort sig gällande både från
kraftföretagens och de tillverkande firmornas sida.
Så ha t. e. både Vattenfallsstyrelsen och Asea
beslutat anskaffa resp. tillverka transportabla
stötgene-ratorer att användas i den moderna
isolationsgrade-ringens tjänst.
Ehuru åskforskningen de senare åren gjort oanade
framsteg, så att man vet en hel del om
storleksordningarna, så har dock jämförelsevis litet kommit
till offentligheten om åskvädrens frekvens och
farlighet i olika trakter av Sverige, ehuru på allra sista
tiden en del uppgifter från Vattenfallsstyrelsen
publicerats.36 U. S. A. synes även på detta område vara
föregångslandet, men också i Tyskland och Schweiz
har ett målmedvetet arbete nedlagts.
Utom de redan nämnda mätningarna över direkta
nedslag i kraftledningar, som i Sverige motsvaras av
Norinders mätningar med antenn5, har i U. S. A.
omfattande mätningar gjorts över maximala
strömstyrkan genom ventilavledare.37 Fig. 16 visar en liten
del av resultaten från dessa mätningar, som hittills
sträcka sig över tre år och omfatta 4 036
installationsår i nät med spänningar upp till 24 kV. Som
synes äro strömmarna inte alls så imponerande som
vid direkta nedslag, eftersom det ju är liten
sannolikhet för att ett nedslag skall träffa just vid en
avledare. Endast i 12 fall har man registrerat mera än
25 000 A. Man ser, att om man i ett landsnät har
50 avledare, så kommer i genomsnitt en varje år att
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
