Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. En flaska shellgas är endast 55 cm hög och 30 cm bred.
sidan ger ett lågt sprängningstryck för flaskan och å
andra sidan medger en låg taravikt, som ju ur
distributionssynpunkt är förmånligt.
Sprängningstrycket utgör 60—80 (lägst 45) atm
enligt franska normer. Såväl vid kalltryckning som
vid brandprov, vid vilka gasflaskan utifrån upphettats
tills den brustit, har det visat sig, att
shellgasflaskor-na till slut öppna sig med en ca 5 cm lång spricka,
ur vilken gasen utströmmar, varvid den i händelse
av brand tänder sig och brinner som en lysgaslåga.
Någon kringkastning av sprängstycken av flaskgodset
genom trycket äger icke rum. Sådan fara föreligger
däremot alltid i fråga om gaser, vilka på grund av
sina egenskaper förvaras på tjockväggiga flaskor, som
måste uthärda hundratals atmosfärers tryck och
därför vid sprängning genom upphettning utifrån kunna
ge upphov till sprängstycken, vilka, kringkastade av
det höga trycket, kunna åstadkomma materiell skada.
Man kan sålunda påstå, att själva konstruktionen och
materialet hos shellgasflaskan ersätter en
säkerhetsventil, som man eljest icke har velat använda för
flaskor med brännbar gas på grund av de risker, som
vid eventuellt läckage i ventilen skulle kunna
uppkomma.
Tack vare de här relaterade gynnsamma
egenskaperna hos gasen och dess emballage, har man ansett
sig kunna utan risk medgiva uppställning inomhus
av shellgasflaskor. Användningen i hushåll blir
därigenom den enklast tänkbara. En gasflaska
uppställes i köket bredvid gaskök eller gaspis och anslutes
till värmeapparaten med en vanlig slang (fig. 1).
Vid utformning av nödiga säkerhetsbestämmelser
för distribution av shellgas har man förmånen att
kunna bygga på en avsevärd utländsk erfarenhet. Om
också bränslet är nytt för svenska förhållanden har
det sålunda utomlands redan fått en mycket stor
användning särskilt såsom hushållsbränsle. Frankrike,
där distributionen av shellgas började redan 1932,
torde hava varit först att i Europa utnyttja detta
bränsle. Som ett bevis för bränslets popularitet i
detta land kan anföras att franska Shellbolaget i år
räknar med en distribution av 22% mill. kg gas till en
mill. abonnenter.
Det vore orätt att här endast framhålla fördelarna
hos shellgasbränslet utan att även samtidigt nämna
dess nackdelar. Till dessa får räknas det ännu så
länge höga priset, varigenom det tills vidare torde få
betecknas såsom ett lyxbränsle. Priset för en flaska
om 13 kg shellgas är 19 kr., vartill kommer en
mindre årshyra för flaskan.
En flaska shellgas motsvarar i värmevärde 36 m3
lysgas, om man räknar lysgasens värmevärde till
4 000 kcal/m3. Detta motsvarar ett gaspris av nära
53 öre per m3 för shellgasen. Men det är givetvis ej
meningen att konkurrera med lysgas på platser, där
gasverk och fasta gasledningar finnas. Jämför man
priset för shellgasen med priset för s. k. flaskgas,
dvs. komprimerad lysgas på stålbehållare, finner man
å andra sidan, att priset för shellgas ställer sig
billigare än för flaskgas om vederbörlig hänsyn tages till
gasernas resp. värmevärden. Detta förhållande
beror framför allt på det gynnsamma förhållandet
mellan netto- och bruttovikt för shellgas i jämförelse
med andra "buteljerade" gaser, vilket framgår av
nedanstående sammanställning.
Bruttovikt kg Netto vikt gas kg Netto % brutto
Flaskgas .......... 80 3 3,75
Dissousgas A 15 . . . . 35 3 8,5
A 25 ____ 55 4 7,25
A 30 ________60—65 4,5 7,0—7,5
Shellgas ........... 25 13 52
I en bilaga till 1938—39 års redogörelse för
Strängnäs allmänna läroverk har lektor Harald Petersson
publicerat en utredning med särskild hänsyn till
bränslets användning för skollaboratorier, där även
kostnadsfrågan analyseras.
Det relativt höga shellgaspriset beror väsentligen
på det dyra emballaget, som erfordrar avsevärd
kapitalinvestering, men även i någon mån på de f. n.
höga fraktkostnaderna. Gasflaskorna fyllas
nämligen tills vidare icke i Sverige utan expedieras från
Shellraffinaderiet i Rotterdam, dit även tomflaskorna
återgå för fyllning. I den mån distributionsaffären
utvecklas i Sverige är dock avsikten att importera
gasen i större tankar och anordna
gasfyllningsstatio-ner i Sverige. Härigenom beräknas priset kunna
något nedbringas.
Som en annan ehuru mindre olägenhet kan
möjligen anses att shellgasen icke utan vidare kan
användas i för lysgas avsedda värmeapparater, utan att
shellgasen kräver särskilda brännare. Genom
gasdistributörerna tillhandahållas emellertid
specialkonstruerade värmeapparater.
Det nu sagda gäller väsentligen den s. k.
butan-fraktionen av de kondenserbara krackningsgaserna.
Emellertid har även propanfraktionen fått en
motsvarande användning, som dock är något olikartad
främst beroende på denna fraktions större ångtryck.
Propanfraktionen har ett ångtryck av ca 8 kg/cm2
vid 15° temperatur, dess ångtryck är vid 50° inemot
20 kg/cm2.
På grund härav måste flaskorna för "propangasen",
som dess handelsnamn är, konstrueras av kraftigare
material och följaktligen med högre
sprängningstryck, minst 70 kg/cm2 enligt franska normer.
Därför anses det icke tillåtligt att uppställa
propangas-flaskor inomhus utan föreskrives såsom regel, att
pro-pangasbehållare skola uppställas i det fria eller i
särskilda skåp, som äro kraftigt ventilerade till
utomhusluften. Härigenom lämpar sig denna gas måhända
icke så väl som hushållsbränsle utan torde snarare
motsvara behovet för större laboratorier eller för
industrier. Distribution av propangas är emellertid
ännu icke aktuell för vårt land.
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
