Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nya principer sett dagens ljus. Jag är förvissad om,
att dessa nya principer och nya kontrollverktyg, som
givit SKF stora fördelar, också skola kunna komma
till god användning och bli till stor nytta för andra
företag, även om dessa icke ha samma karaktär av
att tillhöra massproduktionsindustrien som SKF. Till
denna förhoppning fogar jag en önskan om att SKF
på så vis också skall ha kunnat bidraga till att föra
tekniken framåt även på andra områden än
kullagerområdet.
Ny karosserityp för landsvägsbussar.
Av förste byråingenjör E. NOTHIN.
Vid byggandet av järnvägsvagnar utgick man länge
från två skilda konstruktionselement, nämligen en
icke självbärande vagnskorg med stomme och
åtminstone innervägg av trä samt ett medels spänntag
upp-styvat underrede av järnbalkar, vilket ensamt uppbar
vagnskorgen och överförde drag- och stötkrafter från
ena vagnsänden till den andra. Sedan några år
tillbaka byggas personboggivagnarna i regel med
såväl korg som underrede av stål, båda helt
sammanbyggda till en självbärande tubliknande konstruktion.
Det äldre byggnadssättet, dvs. med en på
underredet upplagd, icke självbärande vagnskorg av trä,
medförde vissa olägenheter såsom hög
underhållskostnad och ringa motståndskraft vid kollisioner och
urspåringar. (Vid häftig hoptryckning av tågsättet
sträva angränsande vagnars underreden att glida upp
på varandra under samtidig "teleskopering" av de
på underredet vilande, svaga vagnskorgarna.) Det
moderna byggnadssättet med stålkorg och underrede
sammanbyggda till en kraftig tub medför en
väsentlig ökning av materielens stabilitet och förmåga att
uthärda vibrationer vid hög tåghastighet samt att
minska skadegörelsen vid kollisioner. Den senare
egenskapen har under senare år konstaterats vid flera
tågsammanstötningar och urspåringar, vid vilka
vagnar med det äldre byggnadssättet teleskoperats
eller förvandlats till en skrothög, under det att
moderna "stålvagnar" i samma tågsätt ofta sluppit
undan med mer eller mindre intryckta ändplattformer.
Den tyska riksbanan har därför nyligen utfärdat en
föreskrift att samtliga vagnar i riksbanans snälltåg
skola vara stålvagnar.
Vid tillverkning av fordon för landsvägsdrift
tillgodogör man sig erfarenheterna från
järnvägsdriften men tager givetvis hänsyn till att i förra
fallet flera förhållanden äro helt annorlunda än vid
den moderna snälltågsdriften med dess exceptionellt
tunga och långa fordon, sammankopplade i stora
tågsätt på 5- à 600 ton och framförda med hastigheter
på 120 km per tim. eller mera. För
landsvägsbussarna, vilka med en vikt av 6 à 7 ton framföras var för
sig och — frånsett på autostrador — med måttlig
hastighet, har det visat sig lämpligt att bibehålla
byggnadssättet med separatbyggda chassier och
karosserier, en uppdelning som faller sig desto
naturligare som chassi och karosseri i allmänhet byggas av
olika tillverkare (ett undantag från denna regel
utgjordes av de vid Motala Verkstad för några år sedan
tillverkade omnibussarna med sambyggt chassi och
karosseri av plåt).
Standardtypen för det svenska busskarosseriet
består av en stomme av trä — vanligen ask —
invändigt beklädd med masonit eller liknande material
och utvändigt med
stål-eller aluminiumplåt.
Artskillnaden mellan olika
fabrikat ligger
huvudsakligen i utformningen av
stommen och särskilt i
sättet att anordna och
sammanfoga dennas ramar,
ståndare etc. Stor
uppmärksamhet ägnas med
rätta åt framställning av
beslag för effektiv
hopfogning av stommens
trädelar, beslag på vilkas
ändamålsenlighet karosseriets
stabilitet och livslängd är
i så hög grad beroende.
Tanken att bygga
karos-seristommar av stål har
ofta framförts, men har här
i landet hittills ej slagit
Fig. 1. Den nya, träfyllda stålstommen under tillverkning.
Fig. 2. Sektioner av golvregel och stolpe
till träfylld stålstomme för omnibussar.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
