Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrjft
Fig. 15. Ritning till "Axel Broström". 50 hk.
Fig. 13. "Dan Broström."
ström" synes avbildad på fig. 14. Som synes har
man ytterligare förenklat sjösättningsanordningen.
Fig. 15 visar ritningen till båten, och jag återkommer
till densamma något längre fram.
På sätt av det ovanstående torde framgå, har i
Sverige den moderna räddningsbåtens utveckling
kommit att inriktas på två något skilda banor: den
patrullerande motordrivna räddningsbåten och den
vid en fast station förlagda jämväl motordrivna något
mindre räddningsbåten, som, frånsett givetvis vissa
regelbundet återkommande övningar kommer till
användning först vid nödanrop.
Samma utvecklingslinjer känneteckna
räddningsväsendet i andra länder. Man har även där
motor-patrullbåtar, kanske dock procentuellt sett ej i
samma utsträckning som i Sverige. Den förut omnämnda
engelska båten av Watsontyp är väl närmast att anse
såsom en patrullbåt. Förenta Staternas Coast Guard,
som bland annat handhaver räddningsväsendet, har
nyligen konstruerat en 15,8 m lång räddningsbåt, som
icke uppdrages på land, utan alltid ligger beredd på
skyddad plats i hamn, men har stor aktionsradie,
vadan den väl närmast är att anse såsom patrullbåt.
Åtminstone giver dess i fig. 16 visade utseende
intryck därav. Det vilar onekligen ett visst drag av
yankee över densamma. Motorstyrkan är 150 hk. I
övrigt torde kunna antagas, att de stora sjöfarande
nationerna hava större möjligheter att med andra
medel sköta varningstjänsten.
Här gives ej tid eller utrymme att visa alla olika
länders räddningsmateriel. I allmänhet hava de nog
löst problemet ungefär likartat med en eller annan
avvikande finess. Dock må det tillåtas mig att
omnämna ett par typer för räddningsbåtar, som visades
vid ovanberörda konferens och väl därför få anses
vara högmoderna. Fig. 17 visar långskeppssektion,
plan och spantruta av en fransk 13 m livbåt med två
propellrar, drivna av var sin lättviktsmotor.
Propellrarna äro som synes skyddade av en gemensam
tunnel. Fig. 18 visar en 2,8 tons särskilt lätt byggd tysk
motordriven räddningsbåt, som medelst vagn föres på
land till räddningsplatsen för att där på grund av sitt
ringa djupgående kunna på den låga sandstranden
taga sig ut till de förolyckade. Dessa lätta båtar hava
fått det betecknande namnet "surf-boats". Vanliga
motorbåtar kunna ej taga sig fram över barerna. De
få därför tjänstgöra i en slags mera begränsad
patrull-tjänst men hållas ändock så lätta som möjligt bland
annat genom att lättviktsmotorer användas. En dylik
tysk tyngre patrullerande räddningsbåt visas i fig. 19.
I allmänhet försöker man nämligen få båtarna så
lätta som möjligt och olika slag av lättviktsmotorer
användas. Motorn på "Axel Broström" väger
allenast 560 kg. Det skulle emellertid föra allt för långt
att närmare gå in på motorfrågan eller visa några
bilder av motorerna.
Vad som emellertid är av större intresse, är orsaken
till att man i denna strävan att nedbringa vikten icke
valt annat material än det på grund av de grova
dimensioner som krävas så tunga träet, vars tyngd väl
Fig. 14. "Axel Broström." Fig. 16. Amerikansk 30 tons "Coast Guard"-båt. 159 hk.
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
