Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vagoch Vyttenbyggnadskonst
axeln fyllningshöjden x. Uppmätt temperatur är
även angiven.
Det jordstatiska trycket har förutsatts vara px —
— 0.35 qx, vilket motsvarar resultaten från
rörförsöken men är mindre än dem från universalapparaten.
Det är naturligt, att sidotrycket i silon på grund av
friktionen mot väggen blir betydligt mindre än
försöket i universalapparaten angav. Om skillnaden
mellan uppmätt px och beräknat värde 0,35 qx
avsattes som funktion av temperaturfallet i väggen,
erhålles det nedre diagrammet i fig. 7. En medellinje
mellan punkterna ger relationen
pt = 0,012 t kg/cm2.
Det sammansatta sidotrycket blir således
px — 0,35 qx + 0.012 t kg/cm2.
Den i det föregående teoretiskt framdeducerade
konstanten c har alltså befunnits ha ett ungefärligt
värde = 0,012. Om man i formeln för c insätter
ß := 0,090011, D — 660 cm, d — 0,59 cm, Ew = 2 100 000
kg/cm2, erhålles K = 1 500 kg/cm2, som alltså skulle
utgöra klinkerns i det föregående definierade
kom-pressibilitetskoefficient.
Kompressibilitetskoefficienten K har sedermera
undersökts direkt i universalapparaten och befunnits
variera mellan 700 och 1 500 kg/cm2. Man torde inte
kunna begära bättre överensstämmelse mellan de
olika försöken.
Tillämpning på betongsilo.
Om formeln för pt tillämpas på en betongsilo, har
man att insätta andra värden på ingående storheter
ß, D, d och Ew. Med ß = 0,00001, £> = 1400 cm,
d = 25 cm och Ew — 190 000 kg/cm2 erhålles samma
värde som för plåtsilon, nämligen
pt = 0,012 t kg/cm2.
Som av fig. 7 framgår, sjönk temperaturen i
plåtsilons vägg från uppmätt -|-51° till -f- 16°C, dvs.
35°. För att få reda på hur mycket temperaturen
kan tänkas sjunka i en betongvägg, gjordes några
andra mätningar, för vilka nedan skall redogöras.
Ett parti av de bärande betongväggarna under
befintliga slamsilor i Limhamn utvaldes för försöket.
Väggens tjocklek var 32 cm. Innanför väggen
uppsattes en plankvägg, som tillsammans med
betongväggen bildade ett rum ca 1 X 2 m i plan och 1,75 m
VERTIKALTRYCK
Fig-. 9. Volymviktens variation med vertikaltrycket hos
cement vid förhindrad sidoutvidgning.
högt. Detta rum fylldes med het klinker direkt från
ugnarna. I betongväggen hade dessförinnan
inborrats och fastgjutits tre termoelement på ett avstånd
från yttersidan av 1, 16 resp. 31 cm. I klinkern
placerades tre andra termoelement på ett avstånd från
betongväggen av 1, resp. 15 resp. 40 cm.
Temperaturförändringarna framgå av fig. 8. Man
ser, att medeltemperaturen i betongväggen stigit till
högst 29°. Temperaturen i klinkern uppgick högst
till 174 à 184°. Maximitemperaturen i väggens
innersida uppnåddes efter ca 5 timmar, i mitten och
yttersidan däremot först efter ca 24 timmar.
Väggtemperaturen släpar alltså efter avsevärt.
Med ledning av försöksresultaten synes det vara
skäligt antaga, att temperaturen i väggen till en
betongsilo vid fyllning med het cementklinker först
stiger till viss höjd och sedan sjunker, högst ca 20°,
under vilken tid klinkerns temperatur inte hinner
sjunka nämnvärt. Givetvis hänför sig detta värde
till de klimatiska förhållandena och de övriga
förutsättningar, som här förelegat.
Den dragkraft, som uppkommer genom väggens
sammandragning vid temperaturfall, uppträder
excentriskt åt yttersidan till. Väggens innersida är
nämligen alltid varmare, enär värmen går inifrån och
utåt. Den ojämna temperaturfördelningen gör, att
den cirkulära väggen skulle vilja räta ut sig, vilket
den ju inte kan göra. Ett moment uppstår därför i
väggen, som med den centriska dragkraften
sammansätter sig till en excentriskt verkande dragkraft.
Momentet är av storleken
Ewd*ß
12(1—/x)
t.
Fig. 8. Temperaturmätningar i en 32 cm tjock betongvägg
(3 mätställen) vid motfyllning med het klinker (ävenledes
3 mätställen i klinkern).
Med anledning härav bör dragarmeringen i
siloväggen till en större del förläggas i väggens yttersida.
Det bör iakttagas, att momentet på grund av ojämn
temperaturfördelning i väggen verkar lika i alla
riktningar, alltså även i vertikal led, varför siloväggen
även bör armeras vertikalt i yttersidan.
B. Försök med cement.
a. Volymvikt.
Cementets volymvikt har undersökts på
Geotekni-ska laboratoriet. Först bestämdes volymvikten vid
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
