Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1940 - Luftskyddets tekniska ledning ännu en gång, av Hjalmar Granholm, N. Royen och John-Erik Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
utom, att tegelvalven praktiskt taget alltid äro täckta av
en stötdämpande "dyna" av tegelskärv, koksaska e. d.
samt golvlag. Slutligen kunna icke stöttorna vara till
nytta vid en momentan lastpåföring utan tvärtom till
skada genom att valvet blir stummare.
6) Jag har icke gjort mig skyldig till "misstag"
beträffande belastningsantagandena och hänvisar till vad
jag ovan sagt samt utförligt svar i punkt 3) i mitt
bemötande i Teknisk tidskrift den 27/7.
7) Då mina kritiker vilja förklara mitt "misstag"
genom att påpeka att Hookes lag ej gäller, blev jag
ganska förvånad. Jag väntade nämligen att gamle
Hooke skulle få uppträda arm i arm med Navier och
dessutom uppvaktad av åtminstone följande allmänna
anmärkningar:
a) Valvmaterialet är icke isotropt,
b) Valvet har icke konstant tjocklek,
c) „ „ „ parabelform,
d) „ „ „ ledade upplag,
e) „. „ „ orubbliga stöd,
f) „ är upplagt på trä vinkelrätt mot fiberrikt-
ningen,
g) „ skall icke räknas för samverkan med stöt-
torna, vilka endast få anses såsom en
reserv vid ojämn lastfördelning.
Sådana anmärkningar äro nämligen också
användbara, om än något trista tekniska rekvisita vid
polemiska kulissflyttningar.
Beträffande nu Hookes lag är det ju så, att man vid
uppställandet av ekvationerna icke alltid vet, om man
får Æraøkantspänningar eller ej. Av min uppsats
"Elastisk understöttning av skyddsrumsvalv" den 27 juli
framgår t. e., att inga dragpåkänningar uppträda i de
undersökta betongvälven och icke heller i en del grova
tegelvedv. Här skulle alltså Hookes lag gälla. Det enda
riktiga tillvägagångssättet är väl under sådana
omständigheter att fullborda undersökningen även för de fall,
där dragspänningar uppstå och samtidigt angiva (vad
var och en informerad vet), att de därvid erhållna
kurvorna äro fiktiva men kunna avses som en måttstock
för stöttningens olämplighet. Långt innan slutvärdena
uppnåtts har ju valvet gått sönder. I mina artiklar i
"Byggmästaren" li. 6 och Teknisk tidskrift h. 30 har jag
på sammanlagt ett tiotal ställen påpekat
Ærafiispänningar-nas inverkan på det verkliga förloppet.
Då mina kritiker säga:
"uppträdandet av böjningsmoment och dragspänningar
i vissa fall innebär icke, att valvet instörtar, utan endast
att det bärande systemet ändrar sitt statiska
verkningssätt",
så innebär detta endast en taktisk omskrivning av
en innerlig förhoppning, i vilken även jag innesluter
mig, och som enklare kan uttryckas:
"valvet håller i vissa lyckliga fall trots stöttningen."
8) Påpekandet, att rasering av det ena valvanfanget
gör att valvet störtar, är alldeles riktigt.
Upp-stöttiiingen träder dock icke i funktion först då utan
måste ständigt samverka med valvet, om beröringen
genom kilar osv. upprätthålles. Om anfanget förstöres
kommer valvet att kollabera antingen det är stöttat
eller ej.
9) Jag har icke framställt problemet om
järnbalks-bjälklagen på det sätt som mina vedersakare vilja göra
gällande. Jag har ju i stället direkt rekommenderat
stöttning av plattan i de fall då den behövs och till och
med angivit formler härför. I Byggmästaren h. 6 säger
jag sålunda i sammanfattningen:
"Vid elastisk understöttning av enkelarmerade
betongplattor kan (genom stöttning) en avsevärd minskning
av det ursprungliga, positiva momentet erhållas utan att
negativa stödmoment uppkomma",
i ledaren den 13/7:
"skulle betongplattorna vara för svaga för
skyddsrumslasten, kunna de sedan givetvis även stöttas på mitten
av sin spännvidd"
samt slutligen senare i artikeln den 27/7:
"tunna, enkelspända betongplattor kunna med fördel
stöttas genom trästolpar."
Jag riktar mig endast mot det groteskt felaktiga i att
icke även stötta de järnbalkar, på vilka betongplattorna
vila. Jag frågar även om det är fair att försvara fi^. 10
i anvisningarna, vilka ju skola vara rättesnören för de
generella fallen, med den motiveringen, att där visade
princip kan vara den enda möjliga lösningen där man
icke önskar pelare mitt i rummet. Ett sådant fall är
mycket sällsynt (bland ett par hundra vanliga fall har
jag icke sett något dylikt) och här är ju dessutom fråga
om luftskyddstillstånd, varunder man väl får finna sig
i en enkel rad trästöttor.
I min ledare har jag strikt hållit mig till en saklig,
ehuru skarp kritik. Det är med djupt beklagande jag
måste konstatera, att först och främst
luftskyddsinspek-tionen i sitt meddelande till pressen och senare mina
vedersakare i denna fråga sänkt ned debatten på det
personliga planet. Jag karakteriserade i mitt genmäle
den 27’/7 de första uttalandena såsom en strategisk
reträtt under dimbildning. Metoden att därvid även
begagna felaktig ammunition mot fel mål tyder på, att
luftskyddsinspektionen råkat i en situation, som den icke
behärskar.
Stockholm den 1/8 1940.
Jolin-Erik Ekström.
I anslutning till sitt genom
luftskyddsinspektionen publicerade uttalande ha
professor Hjalmar Granholm och byrådirektör N.
Royen personligen begärt plats för följande:
’Sedan ovanstående skrivits och inlämnats till
Teknisk tidskrift för publicering, har dr Ekström i häfte
nr 30 av tidskriften fått tillfälle att närmare utveckla
sina synpunkter på skyddsrumsfrågan i en omfångsrik
uppsats benämnd "Elastisk understöttning av
skyddsrumsvalv". Det torde därför vara lämpligt att här
tillfoga några reflexioner angående denna uppsats.
Det är två saker, som man redan vid en ytlig
granskning av uppsatsen särskilt observerar. Dessa två saker
äro dels förutsättningarna för beräkningen och dels de
slutsatser, som dr Ekström drager av
beräkningsresultatet. Dr Ekström förutsätter nämligen, att lasten skall
vara jämnt utbredd över valvets hela spännvidd och
bortser helt från att en annan lastfördelning kan vara
ogynnsammare. Vid en lastutbredning, som omfattar
Fig". 1. I förgrunden: 12,5 cm tegelvalv utan uppstöttning,
efter instörtandet till följd av en ensidig jämnt fördelad last
av 200 kg/m2. I bakgrunden: 12,5 cm uppstöttat tegelvalv,
obelastat.
318
10 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
