Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1940 - En vägreform, av U. Åhrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Fig. 2.
Bandbebyggelse utmed vägar.
terna bli 5, i bästa fall 13 meter. Den totala
utbyggnaden skulle kräva ytterligare 14 meter åt ena sidan.
Alltså skulle de på denna sida byggda husen ligga
ivägen, även ifall länsstyrelsen begagnat möjligheten
att fordra lagens största mått.
Till och med ifall man i första stadiet skulle
förvärva hela den behövliga markremsan, och husens
avstånd alltså räknades med hänsyn till den
fullständiga sektionen, skulle det därigenom erhållna
husavståndet, högst 6 meter, som sagt vara otillräckligt ur
säkerhetssynpunkt.
Det synes som om den i lagen använda metoden
överhuvud taget inte skulle kunna leda till någon
verklig lösning av problemet. Man borde hellre rakt
på sak angripa det onda. Det är i själva verket inte
bebyggelsen och dess avstånd till vägen som är det
väsentliga utan det är utsläppen till vägen från
sidorna, såväl från tomter som tvärvägar, som man
måste reglera. Utsläpp bör vid en huvudväg inte
tolereras var som helst. Ifall vägen alls skall komma
att ge maximal möjlighet till snabbhet i trafiken
kombinerad med maximal trafiksäkerhet måste utsläppen
regleras. De kan inte tillåtas annat än på bestämda
punkter med lämpliga, stora inbördes avstånd.
Planläggningen av dessa korsningar bör ingå som ett led
i vägprojektet.
På de senaste åren har man börjat systematisera
planläggningen av vägarna. Den starkt ökade
trafikmängden och i ändå högre grad fordran på
trafiksäkerhet har lett till kravet på särskiljande av de olita
trafikslagen i skilda banor. Uppgörande av
normalsektioner för vägar av olika typer med hänsyn härtill
är en uppgift, som håller på att lösas. Väg- och
vat-. tenbyggnadsstyrelsen har i gällande
normalbestämmelser av år 1938 lämnat allmänna anvisningar om
trafikslagens särskiljande och genom generalplanen
för huvudvägarna lämnas relativt detaljerade
direktiv om dessa vägars utbyggnad.
Vad man däremot ännu inte tagit itu med på
allvar, är frågan om hur huvudvägarna ska kunna
hållas fria från olämpliga vägkorsningar och
tomtutsläpp. En kommitté inom Nordiska vägtekniska
förbundet har visserligen denna fråga på sitt program,
men dess arbete ligger för närvarande nere.
Egentligen utgör bebyggelsen utmed vägarna
endast en liten del av det allmänna problemet om
lokalisering av den nya bebyggelsen i form av nya
samhällsbildningar eller som komplettering av befintliga.
Med den höga grad av utspridning som nu
kännetecknar en stor del av nybebyggelsen kan sannolikt icke
mer än en liten del av denna någonsin komma att
ingå i ordnade och fullbordade samhällsbildningar.
Detta betyder säkerligen ur nationalekonomisk
synpunkt, t. e. ifråga om onödiga transportkostnader,
oerhörda förluster. En mängd förmåner ifråga om
bekvämlighet och trevnad kan heller inte åstadkommas
för de boende, åtminstone för rimliga kostnader, utan
att bebyggelsen samordnas och koncentreras. Att
finna möjligheter till en förnuftig lokalisering av
bebyggelsen och medel att förhindra dess planlösa
kringspridning är helt enkelt vår byggnadskulturs
problem nr 1.
Det vore dock alltför optimistiskt att hoppas på
en snar lösning av det här behandlade problemet i
detta stora sammanhang. Man får därför för
närvarande inskränka sig till att angripa detta problem för
sig med tanke på ett snabbt resultat.
Problemets lösning kan då sökas från två olika
utgångspunkter: genom att koppla ihop planläggningen
av vägen med planläggningen av bebyggelsen
omkring, eller genom att komplettera väglagen med
bestämmelser som verkar på sätt som nyss skisserats.
Fig. 3. Infartsvägen till Mölndal söderifrån. Man har nätt
och jämnt lyckats klämma in en rad hus mellan vägen och
berget. Entréerna till tomterna bildar en serie trafikfällor.
Fig. 4. En väg, som nyligen omlagts och breddats och en
omedelbart därefter skickligt gillrad dödsfälla i en innerkurva.
490
28 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
