Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
Redaktör: NILS GUSTAFSSON
HÄFTE 3 utgiven av svenska teknologföreningen 16 MARS 1940
INNEHÅLL: Nyare lön angående gengas som bilbränsle, av ingenjör Einar Bohr. ■—• Hastighetsdiagram, ett
värdefullt hjälpmedel vid utredandet av trafikolyckor, av civilingenjör Folke Mannerstedt. — Notiser.
Nyare rön angående gengas som bilbränsle.
Av ingenjör EINAR BOHR.
Under de senaste ären har en tämligen livlig
forskningsverksamhet bedrivits i en del mellan- och
västeuropeiska länder rörande förutsättningarna för
generatorgasens användande som bilbränsle och en del
speciallitteratur, behandlande detta ämne har utgivits
särskilt i Österrike, Schweiz och Tyskland. Även i
Frankrike har intresset för dessa bränslen varit
anmärkningsvärt stort, men där har denna fråga
väsentligen omhändertagits av militära myndigheter som
en beredskapsangelägenhet, vilket knappast varit
ägnat stimulera till en mera djupgående, tekniskt riktig
lösning av denna fråga.
Ovannämnda vetenskapliga undersökningsarbeten
ha omfattat så gott som samtliga för
gengasframställning i större skala användbara fasta bränslen, såsom
ved, träkol, fossila bränslen och briketter av olika
slag. Beroende på de bränsleekonomiska
förutsättningarna i respektive länder har i allmänhet endast
ett eller ett par av dessa bränslen blivit föremål för
mera ingående behandling. Trots sin allmänt erkända
"motoristiska" överlägsenhet bland dessa bränslen har
träkolet — som endast under särskilt gynnsamma
betingelser som i de nordiska länderna och Ryssland
kan betraktas som ett relativt billigt bränsle — därför
behandlats mindre utförligt. Undersökningarna av de
förbränningstekniska betingelserna för gengasens
användning i bilmotorer visa emellertid, att dessa
betingelser i stort sett äro desamma för alla dylika
bränslen och de för träkolsgasen mest tillämpliga
resultaten av forskningarna framläggas därför här i
största korthet. Närmare intresserade hänvisas till
i texten angivna litteraturkällor, för vilka denna
artikel egentligen tjänstgör som en slags anmälan. (I
flera av de åberopade skrifterna finnas dessutom
synnerligen omfattande förteckningar på nyare
speciallitteratur i ämnet från — utom ovannämnda länder —
även Italien, Belgien, England m. fi. länder.)
Träkolets förutsättningar som bilbränsle.
Det är allmänt känt, att generatorgas vid
användning i bilmotorer, där driftsförhållandena äro starkt
varierande ifråga om varvtal och belastning, visar
vissa nackdelar jämfört med bensindrift särskilt
ifråga om accelerationsförmåga och effekt. Med
nuvarande ganska ofullkomliga konstruktioner och
anordningar är detta ofrånkomligt, vilket emellertid
icke berättigar till förnekande av gengasdriftens möj-
ligheter att med riktigt utnyttjande av de senaste
forsknings- och erfarenhetsresultaten på området
göra betydande framsteg och bliva fullt
tillfredsställande i tekniskt avseende.
Jämfört med övriga för gengasframställning
lämpliga bränslen har träkolet att uppvisa obestridliga
förmåner i tekniskt avseende. Det förbrinner under
ringa askbildning — under 1V2% — och gasen
innehåller, förutsatt riktiga kolningsmetoder, praktiskt
taget inga skadliga föroreningar (svavel, tjära och
ättiksyra). En betydande fördel är även träkolets,
jämfört med övriga bränslen särskilt de fossila, goda
reaktionsförmåga (antändningsförmåga). Fig. 1 visar
resultat från försök vid tekniska högskolan i Berlin,
institut för brunkols- och mineraloljeforskningen,
varvid en bestämd mängd bränsle upphettades i ett rör,
genom vilket en luftström leddes och tid och
temperatur för självantändningen noterades. Träkolet
visade därvid de gynnsammaste egenskaperna och
Fig. 1. Fasta bränslens reaktionsförmåga.
(Försök vid tekn. högskolan, Berlin.)
antraciten de sämsta. Detta förhållande är av
betydelse icke blott för startförmågan utan även för
anpassningsförmågan till olika grader av belastningar
av generatorn.
Gengasbildningens förlopp och gasens sammansättning.
Vid förbränningen i generatorn förenar sig luftens
syre med kolet — oxidationsprocessen — vilken
förening äger rum på ytan av varje enskild kolpartikel.
Härvid frigöres värme och temperaturen strävar,
bortsett från avledd och utstrålad värme, att nå ett be-
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
