Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
jan av en period, vars mest utmärkande kännetecken
varit en samverkan mellan motorkonstruktören och
bränslekemisten. Det är dock i utlandet, och då
framförallt i Amerika och Tyskland, som en sådan
växelverkan har fått pregnanta uttryck. Det torde
vara bekant hurusom Verein deutscher Ingenieure
ägnade sitt septembermöte år 1938 åt detta problem
och anordnade en pristävlan om den bästa
avhandlingen på detta område. Att man kommit till insikt
om att motorn måste anpassas efter bränslet och
tvärtom, är en teknisk-ekonomisk fråga av största
vikt och att ett hårdnackat ställningstagande till den
ena eller andra sidans idéer uppgivits, betecknar
ingenting mindre än en revolution i det tekniska
tänkandet på detta område. Det erkännes numera att
ett billigt bränsle icke är ekonomiskt fördelaktigt, då
den därefter avpassade motorn kan bli både dyrbar
i anskaffning och ömtålig i drift, under det att ett
högvärdigt bränsle under vissa omständigheter kan
vara fördelaktigare på grund av motorns billighet
och driftsäkerhet.
Under den sistförflutna 10-årsperioden har på det
aktuella området presterats mycket arbete, som
delvis varit en följd av det naturliga framåtskridandet,
men delvis — och detta kanske är det intressantaste —
varit betingat av de säregna omständigheter, varunder
de icke bergoljeproducerande länderna leva för
närvarande. Helt naturligt kan inom ramen av ett
föredrag som detta icke lämnas en önskvärt fyllig
redogörelse, men kan de lämnade upplysningarna skapa en
förståelse för vad som rör sig i tiden, så är mycket vunnet.
Bergolja och dess destillationsprodukter.
På tal om bergolja har diskussionen först och
främst rört sig om frågan hur stora världsförråden
äro och hur länge de skola räcka. Det pessimistiska
resultat, som USA-presidenten Hoover’s "The elevens
conference" på sin tid kom till, att de då kända
världsförråden inom en mycket kort tidrymd skulle
vara uttömda och som föranledde en mängd
vittgående föreskrifter och riktlinjer för det framtida
säkerställandet av motorbränslen, är nu ett minne blott.
Det användes dock tid efter annan som optimistens
effektivaste vapen mot pessimisten för att bevisa
vanskligheten av att uppgöra prognoser. Man kan
utgå ifrån, .att om den rapport, som elva av USA:s
mest kända kapaciteter på området utarbetat, icke
framlagts, så hade varken USA eller världen i
övrigt fått den välbehövliga uppruskning, som
föranledde så många fruktbara och farbara
utvecklingslinjer. Man bör nämligen vara klar över att den
snabbt framåtskridande motoriseringen skapar för
världshushållningen och tekniken allvarliga problem:
"Hur skall motorbränslen och smörjoljor kunna
anskaffas i samma takt som motoriseringen utvecklas?"
Vad skulle bli följden om endast en begränsad del av
världens motorer skulle kunna hållas i gång på grund
av begränsad motorbränsletillgång? Inför den
blåögda. optimism, som icke minst hos oss
karakteriserar uppfattningen om framtiden, måste då framhållas,
att en sådan oljefackman som Garfias i sitt arbete
"Petroleum resources of the world" år 1932 uppställt
följande tabell, vari han för en del oljeproducerande
länder angivit det då aktuella beräknade oljeförrådet,
den verkliga utvinningen och den därav beräknade
livstiden för oljeförrådet:
Tabell 1. Garfias tabell.
Länder Oljeförråd mill. ton [-Oljeutvinning-] {+Olje- utvinning+} mill. ton Livstid år
U. S. A................. 1700 108 16
Ryssland .............. 430 21 20
360 — —
310 6,5 50
Venezuela .............. 290 17 17
Holl. Indien ............ 140 5 30
Rumänien ............. 70 7 10
Columbia .............. 57 2,3 24
43 4,8 9
Britt. Indien ........... 14 1,2 12
14 1,3 10
Argentina .............. 14 1,9 7
Trinidad ............... 13 1,4 9
Polen .................. 7 0,6 12
Britt. Borneo .......... 4 0,4 10
Hela världen .......... 3 500 |
Garfias och Whestel publicerade den 1/1 1937
en tabell över de då beräknade oljeförråden i
världens olika länder och kom till ett världsförråd av
3 660 mill. ton. Det skall anmärkas att år 1936
utvanns 246 mill. ton bergolja och år 1937 inte mindre
än 280 mill. ton. Det betyder att inom en tidrymd
av 10—12 år skulle världsförråden vara uttömda.
Nu är det dock så väl, att denna galgenfrist kan
förlängas därigenom, att tid efter annan nya oljefält
upptäckas. En bild av denna omständighets
inverkan karakteriseras av i tabell 2 för åren 1935—1939
upptagna värden, gällande USA, å upptäckta
oljefyndigheter innehåll av bergolja, utvunnen olja samt
tillskott till beräknade förrådet under nämnda år.
Tabell 2.
Å r Millioner fat olja
Upptäckt Utvunnen Tillskott
1935 ................... 1 316 991 325
1936 ................... 1089 1089 —
1937 ................... 1 849 1 264 584
1938 (intill 1/11) ....... 1 573 1 002 751
1939 (ber.) ............ 2 760 1 260 1500
Huruvida dessa siffror kunna gälla som norm för
övriga produktionsländer är icke statistiskt klarlagt.
Ej heller är bekant om de upptäckta fyndigheterna
äro frukten av särskilt energiska oljeletningar under
den angivna tidsperioden eller om det varit
opportunt att bekantgöra fyndigheterna i ransonerad
mängd för att tillbakahålla alla försök att
tillfredsställa efterfrågan efter flytande bränslen med andra
produkter än av bergolja.
För någon tid sedan har i de dagliga tidningarna
publicerats ett uttalande av Mr. Delbridge, ordf. i
"American Society of Testing Materiels", som under
den trösterika rubriken "Ingen oljebrist på minst 150
år" påbördas offentliggörandet av det förut kända
förhållandet att man numera har resurser att borra
djupare än tidigare och att modernare
utvinningsmetoder göra möjligt att pressa ut ur den porösa
oljesanden i jordens inre större mängder olja än tidigare.
Luft- resp. naturgaspressning genom ett inom en
krets borrhål centralt liggande borrhål har
möjliggjort det dubbla utbytet mot oljeutvinning enligt
gamla metoder, och t. o. m. föranlett utvinningen av
21 sept. 1940
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
