Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
fromma, ända till den dag’ kriget obevekligt gjorde
dem till kuggar i ett större maskineri.
Det finns visserligen hopp om att inom kort kunna
öppna lokalerna igen vid Rue Lecourbe, men man
måste självfallet tills vidare räkna med en vittgående
beskärning av propagandamöjligheterna. Det kan då
kanske vara på sin plats att göra upp en råbalans för
de gångna årens rörelse för att se vilka värden, som
ur cellulosasynpimkt hittills tillförts kreditsidan.
Frånvaron av all officiell eller officiös statistik på
de europeiska låd- och säckgebiten förhindrar ett
direkt fastställande av kraftmassekonsumtionens
stegring. Tyvärr försvåras varje bedömning ytterligare
därav, att den nyskapade marknaden fördelar sig på
ett stort antal länder och ett ännu större antal
pappersbruk med blandad tillverkning. Av naturliga
skäl önskar ej ledningen för dessa bruk ge
offentlighet åt sådana interna frågor som produktionens
fördelning på olika papperskategorier. Att
propagandakampanjen satt kraftiga spår i utvecklingen, därpå
finns det emellertid tydliga bevis. Talrika företag
inom kraftpappersgruppen i Europas skilda delar ha
upptagit tillverkning av kraftliners och säckpapper,
eller utökat sin produktion av dessa specialiteter.
Vidare ha några av de största tidningspappersbolagen,
under intimt samarbete med Parisorganisationen,
definitivt slagit sig på kraftpappers- och
kraftlinerfabri-kation i stor skala.
Stegringen i Europas årliga konsumtion av nordisk
kvaftmassefiber sedan den tidpunkt
propagandaarbetet påbörjades kan uppskattas till över 300 000 ton.
Detta motsvarar, i form av kraftpapper eller board i
respektive avnämarländer, ett värde av omkring 100
millioner kronor. Hänsyn är då icke tagen till den
ansenliga stegring i sulfatmasseförbrukningen i
Tyskland, som på allra sista tiden inträtt genom
förbättrade förutsättningar för ett tillgodoseende av detta
lands latenta behov genom import.
I Frankrike och Storbritannien ha helt nya
produktionsenheter tillkommit, rustade för konvertering av
40 000 resp. 60000 ton kraftmassa årligen. Det
senare fallet utgör för övrigt ett eklatant bevis på att
initiativet till det direkta marknadsuppbyggandet
varit grundat på en riktig bedömning av läge och
möjligheter. Pariscentralen har här:
l:o) genom propaganda skapat ett ökat behov av
kraftpapplådor i landet och därmed ökad efterfrågan
på linerboard.
2:o) för vederbörande pappersbolag framlagt en
utredning betr. förutsättningarna för upptagandet av
kraftlinertillverkning i stor skala och härför
erforderlig teknisk utrustning, samt
3:o) sammanfört representanter för lådindustrien
och pappersbruket, varigenom ett avtal kunnat
träffas som på förhand tillförsäkrat bruket betydande
avsättningsmöjligheter för linerboarden.
Den "service" som här lämnats sträckte sig i själva
verket ännu längre: vi anskaffade för företagets
räkning en linerboardexpert från Amerika, med uppdrag
att genomföra erforderliga nyinstallationer och
trimma personalen för sina nya uppgifter. Tillverkningen
kunde härigenom från första början såväl
kvantitativt som kvalitativt läggas upp efter rationella linjer.
Den som erhöll detta förtroendeuppdrag var en i U.S. A.
verksam svensk ingenjör, Uno Fryklund, som på ett
högst förtjänstfullt sätt skilde sig från uppgiften.
Detta exempel skulle, ehuru i mindre skala, kunna
mångfaldigas, och goda förutsättningar finnas för en
fortsatt exploatering av ännu slumrande europeiska
marknader för kraftmasseprodukter.
Förskjutning av exportmarknadens tyngdpunkt från
Nya till Gamla världen.
Hur kan man då vänta sig att framtiden skall
gestalta sig för den nordiska sulfatcellulosaindustrien?
Det vore alltför djärvt att här söka ställa ett
horoskop, men låt oss åtminstone göra ett försök att
analysera avsättningsmöjligheterna i den mån läget idag
låter sig överblickas.
Amerika var ännu vid krigsutbrottet vår
ojämförligt största marknad, men man gör nog klokt i att
redan nu börja vänja sig vid tanken på en förskjutning
av tyngdpunkten till europeiska longituder.
Avbrottet i cellulosaleverariserna från de nordiska länderna,
och en enormt stegrad efterfrågan på alla
amerikanska pappersprodukter, ha givetvis icke lämnat
prisbildningen för mässa oberörd. Under ordinära
förhållanden skulle säkert en lika hastig som för oss
olycklig expansion av den inhemska cellulosaindustrien i
Staterna blivit en oundviklig följd. Dessbättre har det
genom omständigheternas makt funnits en, för att inte
säga två, kraftigt dimensionerade säkerhetsventiler,
som hittills kunnat utjämna övertrycket. Så sent som
på försommaren förra året gick nämligen den
amerikanska cellulosaindustrien med en betydande
outnyttjad kapacitet; ett för dem då lika besvärande som
sedermera välkommet faktum. Och ännu den olyckliga
aprildag i år, då våra skeppningsmöjligheter i
västerled praktiskt taget avklipptes, fanns högst betydande
kvantiteter nordisk cellulosa i lager i de amerikanska
atlanthamnarna. En representant för National
Defen-se Commission i Washington, som helt nyligen å
regeringens vägnar undersökt läget, har också
uttryckligen förklarat, att någon massabrist ej skall behöva
uppstå i Förenta staterna under 1941, även om det
europeiska läget skulle förbli oförändrat.
Slutklämmen i hans rapport löd:
"Med hänsyn till det potentiella underskottets
begränsade natur, den redan säkerställda
produktionsökningen, industriens ytterligare expansionsplaner,
den ökade användningen av pappersavfall,
möjligheterna till utbyten saint utsikten att ett betydande
tonnage skandinavisk massa frigöres vid krigets slut,
synes för närvarande intet av regeringen understött
nybyggnadsprogram eller ingrepp i
konsumtionsregle-rande syfte nödvändigt eller önskvärt."
Även om faran för en katastrofalt snabb stegring av
den amerikanska cellulosaproduktionen alltså kan
anses utesluten, måste vi dock givetvis räkna med en
viss fortsatt expansion, främst i Mississippiområdet
men även på Pacifickusten. Faran för tullar är heller
icke eliminerad — de upprepade démarcher, som
gjorts i den federala huvudstaden från amerikanskt
cellulosahåll, kan en dag bära frukt.
Hur långvarigt kriget än blir och vilken facit det
än kan få, nog bör vi ändå tryggt kunna räkna med
att få ha kvar en marknad därute löx
kvalitetscellulosan, exempelvis kraftmassa lämpad för blekning. På
samma sätt som det svenska kvalitetsstålet vetat
hävda sin plats överallt i världen, så skall också den
nordiska cellulosafibern, i lagom förädlad form,
kunna finna användning även i länder med egen upp-
14 dec. 1940
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
