Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Skikt-träets hållfasthets egenskapen
gBakelit
| Filmlimmat skiktträ _
impregnerat skiktträ
U Björk virke
Fig’. 3. Framställning av skiktträ i
laboratoriepress på Statens flygmaskinsfabrik i
Finland.
Statens flygmaskinsfabrik i Finland liar använt
björkskiktträ sedan år 1934 för framställning av sina
flygmaskinspropellrar. Man började med ett material,
som var sammansatt av 1,5 mm tjocka skikt, och där
vart 4:de skikt av 0:5 mm tjocklek var i
tvärriktningen. Men redan samma år övergick man till det
material, som allt fortfarande användes, och som
därför här kommer att kallas för material av normal typ.
Detta material framställes av 0,3 mm tjocka skikt —
med vart 10:de skikt i tvärriktningen — medelst ett
tryck av 25 kg/cm2. Färdiga skivors normala
dimensioner äro 3 150 X 1 270 X 20 mm. Dessutom har
man utfört prov med ytterligare två provmaterialier,
av vilka det ena skilde sig från det normala
materialet blott därigenom, att framställningstrycket var
50 kg/cm2 i stället för 25, samt det andra därigenom,
att skiktens tjocklek var 0,17 mm och
framställningstrycket 18 kg/cm2.
Skiktträets hållfasthetsvärden.
Förrän vi börja närmare behandla dessa
materialiers hållfasthetsegenskaper, kan det vara intressant
att med en åskådlig bild visa, huru bakelitens och
björkens egenskaper inverka på slutproduktens
hållfasthetsvärden. Fig. 4 framställer de viktigaste
hållfasthetsvärdena för impregnerat och filmlimmat
björkskiktträ och för ren bakelit och vanlig björk. Som
synes, hava alla hållfasthetsvärden betydligt
förbättrats i jämförelse till grundmaterialierna. I synnerhet
stor är tillväxten hos tryckhållfasthetsvärdena,
framför allt vinkelrätt mot fibrerna. Denna bild visar
även, att impregnerat skiktträ har betydligt bättre
hållfasthetsegenskaper än filmlimmat. Olyckligtvis
har man tillsvidare ej lyckats uppnå tillfredsställande
limnings värden med detta material. Så länge som
man ej kan framställa färdiga delar i en pressgång,
utan bör sammanfoga dem av mindre delar, är man
hänvisad att använda det för limningen lämpliga
filmlimmade materialet. Vad lätta konstruktioner
angår, så förlorar man i själva verket ej så mycket, ty
det impregnerade materialet är tyngre och
förhållandet mellan hållfasthetsvärdena och specifika vikten är
Fig.
nära på detsamma för båda ämnena. Det
filmlimmade ämnet är dessutom mindre sprött än det med
mera bakelit mättade impregnerade ämnet. Därför
kommer vi också i det följande att befatta oss
huvudsakligen med filmlimmade materialier.
I tabell 3 äro sammanställda hållfasthetsvärden för
de fyra materialier, som under de sista fem åren
undersöktså Statens flygmaskinsfabrik i
Finland. Den sista kolumnen framställer värden,
som erhållits med tyskt bokskiktträ i Deutsche
Versuchsanstalt für
Luftfahrtforscfa-ung [2].
För att underlätta jämförelsen med i Tyskland
erhållna resultat hava vi i våra prov, så vitt möjligt,
använt samma provstycken som i DVL:s
undersökningar. Följande provstycken hava sålunda använts:
Dragprov: Provstycke med prismatisk
genomskärning 25 X 6 mm.
Tryckprov: prismatiskt provstycke 30 X 20 X 20
mm.
Böjningsprov: Provstycke 360 X 20 X 20 mm,
avstånd mellan understödspunkter 320 mm; belastning
i mitten vinkelrätt mot skikten.
Skjuvprov: provstycke enligt DVL med dubbel
sk ju vy ta.
Komprimerat björkskiktträ —Tryckhållfasthet\\ med fibrer
Fig. 5.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
