- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

Fig. 11.

anmärkas, att i bokskiktträét fanns inga tvärskikt
såsom i björkskiktträet. Detta förklarar, varför
E-värden för bok här ligga något högre än värden för
björk.

Utmattningshållfastheten i skiktträet är tillsvidare
en ganska obestämd storhet. Olika forskare hava för
densamma erhållit värden, som variera mellan 60 och
25 % av tryckhållfastheten. Vårt normalvirke har i
prov utförda med Scheneks maskin för roterande
provstavar givit som utmattningsvärde 385 kg/cm2,
vilket motsvarar 35 % av tryckhållfastheten.
Liksom i Tyskland hava vi också haft svårigheter med
bestämmandet av utmattningshållfastheten i flata
provstycken medelst böjning med tillhjälp av DVL:s
planböjningsmaskin. Bakeliten i de yttersta skikten
börjar i provet ganska snart att smula sönder sig, det
uppstår små med ögat knappast förnimbara sprickor,
som dock förorsaka att belastningen minskas och
provstycket ej alls brytes. DVL har därför föreslagit
en ny metod för bestämmandet av
utmattningshållfastheten medelst planböjningsmaskinen [4], Enligt
denna metod belastar man samma provstycke progres-

yttryeket hos skiktträet i olika riktningar

Fig. 12.

Skikffråeh knäckningshàltfasthet

Fig. 13.

sivt 50 000 varv med en allt större och större
belastning och mäter elasticitetsmodulen före varje
belastning. Så länge detsamma icke förändras, är
belastningen mindre än utmattningshållfastheten.
Belastningen, där den börjar minskas, giver
utmattnings-hållfastheten, ty då börjar den partiella brytningen i
provstycket. Värdet för utmattningshållfastheten
bestämmes lätt grafiskt enligt fig. 9, där DVL och hos
oss utförda prov äro sammanställda.

Slagarbetet har, såsom sagts, bestämts medelst
2 X 2 X 30 cm stora provstycken; avståndet mellan
stöden var 24 cm. Då själva slaghållfastheten
beräknas olika av dessa värden i olika länder, där
dessutom användas olika provstycken, hava vi föredragit
att giva direkt dessa värden för slagarbetet för
provstyckena i fråga. Det är ju då lätt för hugade
intressenter att reducera dem på önskat sätt per ytenhet.
Det bör anmärkas, att träets goda slaghållfasthet i
förhållande till vikten minskas i skiktträet ju mera
bakelit man använder, men i praktiken torde
skiktträets slaghållfasthet ännu vara tillräckligt stor. Å
fig. 10 äro sammanställda slagprovresultat, erhållna
med propellervirke. Slagprovet användes här också
för kontroll av limningen. Då slaget utföres
vinkelrätt mot skikten, så har det visat sig, att provstycket
spjälkar sig längs limningsytan, i fall blott någon
misslyckad limningsyta förefinnes i provstycket. Det
är ett lätt och snabbt sätt att upptäcka möjligen före-

Fig. 14.

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940s/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free