Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
HÄFTE 3 utgiven av svenska teknologföreningen 16 MARS 1940
INNEHÅLL: Komprimerat skiktträ. Dess användning för flygtekniska ändamål, av ingenjör Edvard
Wege-lius. — Varv och verkstäder.
Komprimerat skiktträ.
Dess användning för flygtekniska ändamål.
Av chefen för inspektionsavdelning och provanstalt vid Statens flygmaskinsfabrik i Finland,
ingenjör EDVARD WEGELIUS, Tammerfors.
(Ports. fr. sid. 8.)
Skiktträets utvecklingsmöjligheter.
Det är tillsvidare något svårt att förutsäga, vilken
utveckling skiktträet kommer att erhålla i framtiden.
Vi inskränka oss därför här att blott i korthet
redogöra för, huru de viktigaste faktorerna i skiktträet —
framställningstrycket och skiktens tjocklek —
inverka på skiktträets egenskaper. Tyvärr äro hittills
utförda undersökningar ganska få och ofullständiga.
Tiltman & Ellisqn hava i sitt i "Aircraft
Producten" publicerade arbete [7] givit några kurvor,
som visa huru det av kanadensisk björk framställda
skiktträets egenskaper äro beroende av specifika
vikten, och denna i sin tur av framställningstrycket.
Dessa kurvor, som vi tagit oss friheten att återgiva här
omvandlade i metriska enheter (fig. 17 och 18), torde
grunda sig på i Royal Aircraft
Establish-m e n t, Farnborough, utförda undersökningar. Det är
ej nämnt något om skiktens tjocklek eller
sammansättning. I alla fall överensstämmer kurvornas nedre del
ganska väl med resultat, som vi erhållit med vårt
normala skiktträ. Den övre delen av kurvorna verkar
enligt vår uppfattning något för optimistisk, och torde
hava erhållits medelst en allt för djärv interpolation.
Våra resultat framställas i fig. 19. Enligt dem variera
hållfasthetsvärdena icke rätlinigt, utan efter liknande
kurvor, som erhållits i Tyskland för bokskiktträ. De
gynnsammaste värdena motsvara här blott mycket
större värden än i fall av bok. I Tyskland har man
kommit till den slutsatsen, att minsta möjliga tryck
— i fall av bok 15 kg/cm2 — är gynnsammast. Då
trycket ökas, börjar specifika vikten att växa
snabbare än hållfasthetsvärdena, och det sammanpressade
skiktträet strävar, då det insuger fuktighet, att svälla
tillbaka. Vi vilja dock ej ännu draga några
definitiva slutsatser, förrän vi slutfört de systematiska
undersökningar, som vi som bäst hålla på att utföra.
Nästan lika svårt är det tillsvidare att säga något
definitivt om skiktens gynnsammaste tjocklek.
Fig. 20 visar i Tyskland uppnådda resultat, enligt
vilka den gynnsammaste tjockleken för bokskiktträ
synes vara 0,5 mm. Vi hava ej ännu slutfört våra
systematiska prov, utan våra resultat äro framställda
medelst punkter A, B. C och D. Som synes hava vi
Björkskiktråets specifik vikt
i funktion av framstätlningstrycket
Enligt Tiltman &.EUison
Specifik vikt
Fig:. 18.
0.1 09 1.0 1,1 <2
Specifik vikt
Fig-. 17.
åjörkskiktträets håUfasthetsvärden
i funktion av specifika vikten
Enligt Tiltman & E/lisen (7)
2400
ji\f600
01
^>1000
¥
E=
kq/cm*
260,000
240,000
220,000
200,000
160,000
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
