- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tw\W

Harrlhet: 6

10 20 50 40 50 60 mm

—*-borr ‡

Fig. 11. Diagram för arbetsplanering och kostnadskalkyl.

Fig. 12. Diagram för arbetsprestation vid
bergschaktning.

Tim. Hin

30 40

borrmeter

Fig. 10. Diagram för arbetsdisposition och -kontroll vid
bergborrning.

bergborrning ha vi gjort omfattande arbetsstudier,
varvid vi fått fram kurvor över borrningshastigheten
vid olika slags borrmaskiner, i berg av olika
hård-heter (3—7) samt vid olika borrdiametrar. Samtidigt
ha vi fastslagit, hur stor procent av totaltiden, som
är gångtid, verktygstransport m. m. Av fig. 9 synes,
att den totala tiden är 2 gånger den rena borrtiden.
Med stöd av detta kan man göra upp kurvor,
avsedda att underlätta arbetskontrollen för
linjemästarna. Se fig. 10.

Sedan kan man sammanföra dessa uppgifter på
logaritmiskt papper. Se fig. 11. Man har då den fördelen,
att om man känner lutningen på kurvan, man bara
behöver finna en punkt, så har man linjen given. För
handborrning får man fram kurvor allt efter bergets
hårdhet. Avståndet mellan dessa linjer går efter en
logaritmisk skala, så att man kan räkna sig till en
mellanliggande hårdhet, om man inte kan göra några
prov. Genom dessa kurvor kan man avgöra, om man
skall använda handborrning eller maskinborrning och
vilken maskin man i senare fallet skall välja, den
billigaste eller den mest effektiva. Därefter bör man

försöka få arbetarna att godkänna dessa kurvor som
norm för arbetskapaciteten, så att man har detta
klart en gång för alla, tills man får antingen andra
maskiner eller andra borrstål. Då får man
komplettera kurvorna. Sedan behöver man endast förhandla
om, hur många procent på timlönen, som arbetarna
skola förtjäna vid ackordsarbete i allmänhet, och
man slipper förhandla om varje enskilt ackord.
Liknande kurvor har vår arbetsstudieman nyligen lyckats
få arbetarna att godkänna vid ett företag inom
textilindustrien.

För bergschaktning undersökte vi, hur vi skulle
kunna öka arbetstakten. När arbetsstudierna började,
hade vi 1 korg och 5 arbetare i laget (jfr fig. 12).
Av dessa arbetare måste 2 sköta kranen, som lyfter
korgen ur gropen. Att schakta 5 m3 tog då
sammanlagt 500 min. eller 100 min. per man.
Arbetslaget ökades nu till 6 man. Samma schaktmassa tog
då 600 min. eller 100 min. per man. Hela lagets
arbetsprestation var alltså oförändrad, beroende på att
den nye mannen hindrade de andras arbete lika
mycket, som han själv presterade i arbete. Vi minskade
då laget till 4 man. Nu blev totala tiden 400 min.
eller fortfarande 100 min. per man. Man kunde
alltså i stället taga bort en man och erhålla samma
resultat som förut. Då gjorde vi försök med 2
korgar, vilket krävde 5 man. Tiden blev nu 360 min.
eller 72 min. per man. Detta var tydligen optimum,
och vi ökade på så sätt arbetseffekten med ca 30 %.

Ett annat exempel. Vid stolpresning finnes en viss
utbildad praxis, som följes av alla arbetslag, men
det är givet, att en del detaljer kunna göras något
olika. Genom arbetsstudier vid ett flertal lag fick
man veta, hur stor spilltid, som varje man i laget
hade och orsaken till den. Den totala spilltiden blev
då i viss mån ett mått på förmannens förmåga att
disponera sitt och kamraternas arbete. Siffrorna på
spilltiden varierade mer än vad man skulle tro,
nämligen från nära 0 upp till 70 %. Man valde då ut de
bästa anordningarna hos varje lag och lärde sedan
varje förman att disponera sitt lag på mest
ekonomiska sätt. Yi räkna med, att arbetseffekten efter
2 månaders arbetsstudier ökats med ca 20 %. Efter
två veckors arbetsstudier på lindragning kan man
antaga, att arbetsprestationen där kommer att öka
ännu mer än vid stolpresning. Då våra arbetslöner

MASK/HBORRN/Ne
Hårdhet ■• 6

, K-typ
Borrmaskin J c - «
i W- ■

2 mån vid kranen
2.3,4 • i gropen

5m
4m

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free