Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
ovanliggande sträng, avlägsnas slaggen ofta ej så
noggrant. Då slaggens smältpunkt ligger högre än
järnets, stanna därför oftast slaggrester kvar i
svetsen. Yid arbetsplatser, där pneumatiska
slagghammare finnas för varje svetsare, ha dessa felorsaker
praktiskt taget försvunnit.
Röntgenbilden visar ofta, att det är nödvändigt att
mejsla bort häftsvetsar. Slagginneslutningar finnas
invid dessa och bindningen är ej heller förstklassig.
Dessutom inträffar det ofta, att dessa häftsvetsar visa
sprickor, som uppstått genom krympspänningar i den
sammanhäftade konstruktionen.
Ofta göres den erfarenheten, att många
felaktigheter kunnat undvikas, om vid uppmejslingen av
svet-sens rotsida rätt förfaringssätt tillämpats. Om
spalten mellan plåtarna varit så liten, att kanterna
krupit tätt samman, ha röntgenupptagningar, gjorda
efter uppmejslingen men före rotsidans svetsning,
ibland visat, att uppmejslingen ej skett mitt i roten
utan något på sidan om densamma (fig 12). En
annan med uppmejslingen sammanhängande orsak
till upptäckta felaktigheter har varit slagg och
bindningsfel i roten. Uppmejslingen har skett för grunt,
ibland har den t. o. m. helt uteblivit. Fig. 15, 16 och
17 visa röntgenbilder av sådana svetsar.
Det har visat sig, att det vid uppmejslingen av
rotsidan är av största vikt, att den använda mejselns
form är riktig. Fig. 13 A visar tvärsnitt av en
riktigt utformad mejsel. Genom att spåret genom
denna mejsel får avrundad botten, blir inträngningen
god, och risken för slagginneslutningar minskas. Den
vid B avbildade mejselformen är ganska vanlig. På
grund av det uppmejslade spårets spetsiga form
blir inträngningen i roten dålig, och vidare brukar
slagg lägga sig i spårets botten. Den mejseltyp,
som visas å fig. 13 C är också olämplig, enär det
visat sig, att bindningen blir dålig vid de skarpa
hörnen.
Där röntgenkontroll av svetsförbindningar skall
utföras, men konstruktionen dessförinnan måste
skyddas genom målning, bör vid strykning av
svetsskarvarna endast linolja användas. De i mönjan
ingående blysalterna absorbera röntgenstrålarna i hög grad,
varigenom på ytan befintliga ojämnheter, som
utfyllas med mönja, avteckna sig ljusa på
röntgenfilmen.
Efter en tids regelbunden kontroll av svetsarna
finner man snart, att vissa fel, som svetsaren omedvetet
i åratal gjort sig skyldig till, snart försvinna. Vidare
har den erfarenheten gjorts, att svetsaren vinnlägger
sig mera om att skapa ett fullgott arbete, om han
vet, att svetsen skall röntgenkontrolleras. Detta
inses också i allt större utsträckning, varför
stickprovsvis undersökning av pågående arbeten ofta sker,
även där påkänningarna icke äro av sådan
storleksordning, att dessa ge anledning till
röntgenkontroll.
För att en röntgenkontroll skall vara av något
värde, måste den utföras med noggrannhet och
omsorg och för den rätta bedömningen av filmerna
fordras icke blott ingående svetsnings- och
röntgenteknisk erfarenhet utan även kännedom om det
material, som undersökes. En för mild bedömning av
upptäckta fel kan leda till olycksfall, och en onödigt
sträng bedömning orsakar onödiga
reparationskostnader och tidsförlust.
Utredningar
Dragbilars klassificering. Förslaget omfattar bl. a.
följande:
1 §. Automobil, som ombyggts för framdragande av
tillkopplat släpfordon eller tillkopplat arbetsredskap på
sådant sätt, att fordonet icke vidare är avsett att
självständigt nyttjas för utförande av transporter (dragbil),
skall, med de undantag som nedan angivas i 2 §, vid
till-lämpning av bestämmelserna i motorfordonsförordningen
och vägtrafikstadgan den 23 oktober 1936 anses såsom
motorredskap eller, jämte tillkopplat släpfordon, såsom
traktortåg, oavsett huruvida tyngden av tillkopplat
släpfordon eller arbetsredskap delvis uppbäres av dragbilen
eller icke.
2 Dragbil skall anses såsom automobil, därest
a) till densamma kopplats för personbefordran avsett
släpfordon, eller
b) dess bakaxel är försedd med chassiet uppbärande
fjädringsanordning, eller
c) avståndet mellan dess yttersta hjulaxlar överstiger
225 centimeter, eller
d) drivande fordonshjulens varvtal överstiger en
tiondel av motorns varvtal.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1940.
Dragbil, som vid kungörelsens ikraftträdande är i
bruk, må intill den 1 januari 1945 hänföras till och
nyttjas såsom motorredskap, utan hinder av att den jämlikt
2 § d) eljest skulle hava varit att anse såsom automobil,
under förutsättning att dess ägare eller — beträffande
fordon, som innehaves på grund av avbetalningsköp -—
dess innehavare före den 1 juli 1940 till
polismyndigheten ingiver av två trovärdiga personer bestyrkt
anmälan i två exemplar om innehav av fordonet med
angivande av axelavstånd samt, där så ske kan, nummer
å motor eller chassi.
Häröver har STF’s kommitterade avgivit följande
yttrande:
Av Svenska teknologföreningens automobil- och
motortekniska kommitté ha professor B. Hubendick och
civilingenjör B’. Norlin samt av föreningens avdelning för
väg- och vattenbyggnadskonst har professor W. Fellenius
utsetts att avgiva yttrande över "Betänkande med
förslag till klassificering av vissa för framdrivande av
släpfordon eller arbetsredskap ombyggda automobiler" (SOU
1939/35).
Det utarbetade förslaget har uppbyggts på den
förutsättningen, att snabba åtgärder för klassificering av
drag-bilar skulle kunna vidtagas utan att därför nu gällande
motorfordonsförordning, vägtrafikstadga eller
principerna för beskattning skulle behöva undergå genomgripande
förändringar. Förslaget har därför baserats på de
egenheter, som de nu använda dragbilarna besitta.
Det synes kommitterade, som om under sådana
förhållanden förslaget på ett tills vidare tillfredsställande
sätt löser de svårigheter, som hittills förelegat för en
praktisk användning av dragbilar. Kommitterade få
därför förorda de föreslagna bestämmelsernas fastställande.
E. Hubendick. Wolmar Fellenius. Birger Norlin.
B. 8.
Föreningar
Utdrag ur avdelningens för Väg- och
vattenbyggnadskonst årsberättelse 1939.
Av VV:s årsberättelse, som de senaste åren intagits
i Teknisk tidskrift in extenso, återgives här med hänsyn
till tidskriftsutrymmet endast ett referat.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
