- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
89

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK

REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG
HÄFTE 7 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 27 JULI 1940

INNEHÅLL: Strängbetong, av arkitekt Axel Eriksson. — Putsproblemet, av byrådirektör N. Royen. -—
Utredningar. — Föreningar. — Meddelanden. — Bokanmälan. — Böcker.

Strängbetong.

Av arkitekt AXEL ERIKSSON, Stockholm, LSTF.

Strängbetong, som är ett nytt namn inom
byggnadstekniken, betecknar en initialspänd betong, där
armeringen utgöres av stålsträngar.

Med initialspänd betong förstås en armerad betong,
där armeringen före gjutningen gives en förspänning.
Sedan gjutningen skett och betongen fått en viss
hållfasthet, avlastas den mekaniskt alstrade
förspänningen hos armeringen. På grund av elasticiteten hos
stålet drager armeringen ihop sig och giver därvid åt
betongen en tryckpåkänning samtidigt som
betong-materialet elastiskt sammantryckes till viss del. Utan
att några statiska belastningar åverka
konstruktionen, har materialet i ’densamma blivit utsatt för
påkänningar — initialspänning.

Genom initialspänningen kan man fullt utnyttja
betongens hållfasthet i en armerad konstruktion, man
motverkar tendens till sprickbildning på dragsidan

och man får ett elastiskt och fjädrande
betongmaterial.

Den speciella utföringsform av initialspänd,
armerad betong, som här blivit kallad strängbetong, har
den tyske ingenjören Ewald Hoyer som uppfinnare. I
en publikation "Der Stahlsaitenbeton", Otto Eisner
Verlagsgesellschaft, har Hoyer framlagt resultaten av
sina forskningsarbeten och utvecklat
hållfasthetsteorierna ifråga om materialet.

Strängarna bestå av seghärdad ståltråd med en
draghållfasthet mellan 200 och 300 kg/mm2 och en
diameter av 1,5 till 2 mm. Vanligt armeringsjärn har
en motsvarande hållfasthet av 37 till 52 kg/mm2. Den
seghärdade tråden är icke bara 5 à 6 ggr så stark
som vanligt stål. Materialet skiljer sig även från det
vanliga stålet i det avseendet, att det icke har den
utpräglade sträckgräns, som är betecknande för van-

Fig. 1. Spända strängar för plattor.

27 juli 1940

Fig. 2. Spända strängar för balkar försedda med
bygel-armering i form av trådspiral.

89

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free