- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
229

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 24 maj 1941 - Gårdshusens värde i saneringskvarter, av Nils Hast

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

hetsägare årligen amortera minst 1,0 % av
byggnadsvärdet. En fastighetsägare, som sunt sköter sin
hus-affär amorterar årligen icke under lß % av
byggnadsvärdet. Då denna siffra ställer sig
ofördelaktigare för fastighetsägaren i här föreliggande kalkyl
räknas med y = 1,0 %.

Be sammanlagda omkostnaderna 6 för en modern
bostadsfastighet äro sålunda:

Allmänna omkostnader m. m. enl. grupp 1 ovan 2,0 %

Fastighetsskatt ........................... 0,5 %

Räntor .................................. 4,4 %

<5=6,9 %

Vi erhålla <5 + y = 6,9 + 1,0 = 7,9 %.

Insättas dessa värden å ö -f- y i ekv. (1) erhålles:

<h [<* »1-^(210«+ 137)] +
+ d2 [A k2 - ^ (210 ß -f- 137)] -

- D, [x ■ k3 - ^ (210 x + 137)] =

I förenklad form erhålles:

d1 [a {kt —16,6) —10,8] + d2 [ß (k2 —16,6) —10,8] —
— D1[x (ä3 —16,6) —10",8] = 0 (2)

Hyrorna per m2 bruttoyta i det tänkta alternativet
I med gatu- och gårdshus respektive alt. II med
gatuhus bestämmas nu inbördes så, att hyran per
m2 nettovåningsyta blir lika i bägge fallen. Vid ett
modernt, väl planerat hyreshus av 15 m djup
upptager trappan, trapplaner, bärande inre och yttre
murar, ventilationspipor och skorstensstockar
sammanlagt ca 18 % av bruttoytan. Är husdjupet mindre än
15 m ökas %-talet resp. minskas vid ökat djup. För
ett husdjup av d meter kan man approximativt sätta
nettovåningsytan till

b ■ d (1 — 0,i8 • så länge d ej understiger 11 à 12 m.

0

d

Alt. I. Gatuhus k1 := k 11

Gårdshus k.

— k |l —



0,18

15\ „

tJ ■ °’85

Alt. II. Gatuhus

ks — k

1–0,18 * t

15

öi

där k är hyran per m2 nettovåningsyta. För gårds-

huset utgår enligt föregående en reduktion av 15 %

på grund av sämre belägenhet ur uthyrningssynpunkt

jämfört med gatuhuset.

Trots att de nya stadsplanernas gatuhus som regel

äro 15 m djupa införas i kalkylen = 14 m. Medel-

djupet för den nuvarande bebyggelsens gatuhus (alt.

I) är 13,5 m, för gårdshusen ca 1 m smalare.

Skillnaden i husdjup är sålunda för gatuhusen myc-

ket obetydlig och torde icke ha något nämnvärt in-

flytande vid ett kvalitativt bedömande av vånings-

ytorna. I detta sammanhang bör påpekas den fördel

som tillkommer 14 meter-huset genom att det som

regel får byggas 15 m.

För ett hyrespris per m2 nettoyta av k = 33: — kr.,

vilket torde vara det högsta man i medeltal kan

räkna med även för hus med uteslutande smålägen-

heter, erhålles här nedan återgivna värden. Egent-

ligen är m2-priset väl högt men vi räkna därmed för

kt = 3311 -

k9 = 28 1_

att slutresultatet ur fastighetsägaresynpunkt skall bli
så förmånligt som möjligt och för att undvika
eventuell diskussionsanledning. Detta pris betyder att
en lägenhet på 2 r + k med 60 m2 yta kostar
2 000 kr. och en på 3 r + k med 75 m2 yta nära
2 500 kr. Siffrorna gälla genomsnittligt för ett hift.
Observeras bör att priserna icke få vara de
topphyror man möjligtvis kan erhålla, då huset är nytt,
utan mera hänföra sig till senare års hyror.

2,7
dx

d2
2/7

Di

Då vi känna värdena på husdjupen dv d2 och D1
samt våningsantalet <x och ß i det tänkta
byggnadsalternativet I kunna vi ur ekv. (2) lätt bestämma det
nya gatuhusets våningsantal x. Vi skola taga några
exempel från kvarter, där nya stadsplaner upprättats.

Kv. Kuttingen 26.

di = 13,2 m a = 5 våningar
d2 = 12,i „ ß = 5 „
= 15 m, räknas 14 m.

Vi erhålla:

k, = 33 1 —

kt = 33 1

2,7

13,2

= 26,2

^ = 28(1-^ = 21,7

k, = 33 1

2,7

= 26,6

14,o/

Enligt ekvation (2) erhålles:

13,a (5 • 9,6 —10,8) + 12,1 (5 • 5,1 —10,8) —
— 14 (ar-10,0 —10,8) = 0
x = 5,9 våningar.
Enligt stadsplaneförslaget tillåtes 6,8 våningar.
Skillnaden är 0,9 våning eller 15 % ökning. Antal
tillkommande normaleldstäder
18,1-15 ■ 0,9

30

8 st.

Med förhållandena vid denna tomt överensstämma
tämligen väl tomterna kv. Kättingen 25, 27,33 och 34.

Kv. Kättingen 31.

d1 = 14,o m ot = 5 våningar

Vi få:

d2 = 12,8 „ ß = 5
= 15 m, räknas 14 m.

Äi = 33(l-^1) = 26,6
*,= 28(1-^ = 22,1
*3 = 33(l-^)=26,e

Enligt ekvation (2) erhålles:

’ 14,0 (5 • 10 — 10,8) + 12,8 (5 • 5,5—10,8) —
— 14 (10 ar—10,8) =0
x — 6,6 våningar.
Bebyggelse enligt stadsplaneförslaget 6,8 våningar.
Ökning 3 %.

17 maj 1941

229

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free