Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 12 juli 1941 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 28 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 12 JULI
ÅRG. 71 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. — Tekniska nomenklaturcentralen TNC. —
Notiser. — Litteratur. — Personalnotiser.
Det utrikespolitiska kvartalet.
Av RüTGER ESSÉN.
Stockholm den 29 juni 1941.
Det gångna kvartalet har helt och hållet stått i
krigföringens tecken. Liksom under månaderna
april till juni i fjol ha även i år under samma tid
utomordentligt betydelsefulla avgöranden fallit. Men
de äro samtliga endast att anse som förberedelser till
ännu mer omfattande kraftmätningar. Själva den
stora världskampens slutliga avgörande är ännu icke
i sikte.
De centralt betydelsefulla händelseförloppen under
1941 års nu tilländalupna andra kvartal äro att söka
i Förenta staternas fortskridande uppslutning som
krigförande makt vid Storbritanniens sida. i det
fortsatta handelskriget mot de brittiska öarna, i de
snabbt avslutade fälttågen på Balkan och Kreta,
vilka resulterat i att Europas, sydöstra hörn i sin
helhet dragits in under axelmakternas kontroll, samt
att även den brittiska huvudställningen i den
Närmare Östern utsatts för ett allvarligt hot, och
slutligen i den just påbörjade väldiga kampen mellan
Tyskland och Sovjetunionen.
Till dessa fyra kan man lägga ännu ett femte:
krigets väldiga och allomfattande nötningsprocess.
Denna verkar på snart sagt alla tillvarons områden,
även om svält i egentlig mening denna gång icke
spelar samma roll som under det första världskriget,
då dessutom den ena parten ensam utsattes för
livsmedelsbristens fruktansvärt undergrävande inverkan.
Denna gång är läget i detta hänseende betydligt mera
nyanserat. Men på denna punkt, liksom i fråga om
folkens nervtillstånd och kampbeslutsamhetens
relativa fasthet, är man ute på osäker mark, där man
mest får röra sig med gissningar. Dock kan det
verkliga avgörandet slutligen komma att fällas just
av dessa faktorers inverkan. Ännu så länge ha
emellertid de militära händelserna försteget.
I)et anglosaxiska världsblocket. U. S. A. vid
krigs-deltagandets tröskel.
Den pågående sammansvetsningen av Förenta
staterna och det brittiska riket till ett stort
anglosaxiskt, oceaniskt eller atlantiskt, maktblock hör till
de företeelser i samband med detta krig, vilkas
verkningar sträcka sig långt utanför den pågående
kampen, och som i mycket kunna väntas bli beståndande.
Detsamma gäller eventuellt även det kontinentala
Europas sammansvetsning under axelmakternas
ledning.
I fråga om Förenta staternas krigspolitik togs det
avgörande steget genom låne- och uthyrningslagen,
lend- and lease-billen, ofta även kallad lagen om
"hjälp till demokratierna". Denna lag utfärdades och
trädde i kraft den 11 mars i år. Den är nu i full
tillämpning.
Presidenten Franklin D. Roosevelt har sedan dess
bibehållit och kanske stärkt sin ledning av Förenta
staternas utrikespolitik i krigsutvidgande riktning.
Han stödjes härvid uppenbarligen av de dominerande
finanskretsarna, stora industriintressen saint en
övervägande opinion. Denna är dock ingalunda enhällig:
den isolationistiska riktningen, bland vars talesmän
märkas de republikanska senatorerna Wheeler,
MacCarran och Taft, förre presidenten Hoover,
Charles Lindbergh och Henry Ford, är ingalunda
betydelselös och synes både efter parlamentarisk
uppdelning samt Gallup-institutets kända
opinionsundersökningar äga anslutning från bortåt en tredjedel av
befolkningen. Hjälplagen är emellertid ett faktum,
och under kvartalet har omfattningen av den
amerikanska hjälpen till Storbritannien befunnit sig i
ständigt stigande. Den motverkas dock icke enbart
av isolationisterna utan även av kommunistiskt
påverkade rörelser bland industriarbetarna, vilka
orsakat omfattande strejkrörelser och i vissa fall givit
anledning till ingripanden med militärmakt. I
verkligt stor skala kan hjälpverksamheten knappast
komma att fungera förrän under vintern 1941—1942, eller
snarare under år 1942.
Tonen gent emot axelmakterna, och speciellt gent
emot Tyskland, har från det officiella Förenta
staternas sida undan för undan skärpts. Presidenten
Roosevelt har härvid själv gått i spetsen. Såväl från
hans som från hans närmaste mäns sida betecknas
nu den tyska regeringen öppet som en
mänsklighetens fiende.
Presidenten har även på grund av sina vid flera
tillfällen utvidgade extraordinära befogenheter utan
tvivel möjlighet att även utan kongressens hörande
när som helst få sådana krigshandlingar till stånd
att öppet krigstillstånd blir en given konsekvens.
Hittills synes han emellertid ha dragit sig härför.
Diskussionen rörde sig länge med förkärlek om
frågan huruvida de fartyg som förde amerikanska
hjälp-leveranser över havet till England borde konvoj eras
av U. S. A:s örlogsmän. Detta skulle utan minsta
tvivel ha lett till dylika krigshandlingar. Opinionen
12 juli 1941
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
