Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 16 aug. 1941 - Den svenska krishushållningen stabiliseras, av Rudolf Meidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 33 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 AUG.
ÅRG. 71 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 41
INNEHÅLL: Den svenska krishushållningen stabiliseras. — Kan fett renas? — Förenklad
medelfelsberäkning, av fil. dr Per Collinder. — Litteratur. — Problemhörnan.
Den svenska krishushållningen stabiliseras.
Snart har det andra världskriget varat i två år.
Men pauserna mellan de stora militära händelserna
ha varit långa. Summerar man ihop de olika
blixtfälttågen får man blott ca sex "effektiva"
krigsmånader. I regeringarnas ansträngningar att sätta det
ekonomiska livet på krigsfot finnas inga dylika
pauser. En successiv, stundom våldsam intensifiering
av dessa strävanden har ägt rum, och flertalet
länder — det redan vid krigsutbrottet färdigrustade
Tyskland intar i detta avseende givetvis en
undantagsställning — ha först under senare tid uppnått den
form för näringslivets organisation, som brukar
betecknas som krigshushållning.
Detta gäller i främsta rummet om de få
europeiska länder, som hittills lyckats bevara sin
neutralitet, bland dem Sverige. Krigets första nio
månader ha givetvis inte heller i Sverige gått spårlöst
förbi, men den påverkan, som landet rönt av
krigshändelserna under vintern 1939/40, var
förvånansvärt ringa, om man bortser ifrån den kraftiga,
väsentligen av importens fördyring betingade
prisstegringen. Men denna period av relativ oberördhet avlöstes
den 9 april 1940 av avspärrningsperioden, vari vi
ännu och på obestämd tid framåt befinna oss.
Händelserna träffade landet inte oförberett ehuru de
inträffade med dramatisk plötslighet. Den första
stöten togs emot och dämpades avsevärt av de rikliga
lagren inom landet. Därigenom vanns tid för en
hastig omläggning av det svenska näringslivet till
inhemska resurser. Till mångas häpnad medförde
handelsspärren västerut inte några driftsinställelser
av större omfattning, ingen mera avsevärd
arbetslöshet, än mindre en kollaps för det svenska näringslivet
i dess helhet. Sommaren och hösten 1940
karakteriserades av en intensiv anpassningsverksamhet på
alla områden; nya handelsavtal ingingos med ännu
tillgängliga länder, den inhemska
ersättningsindustrin kom i gång, arbetskraften flyttades och
omskolades, konsumtionen av viktiga förnödenheter
reglerades, allt medan lagren minskades.
Mycket schematiskt skulle man kunna säga att vi
under sistlidna vintern glidit in i den tredje
ekonomiska krisperioden sedan krigsutbrottet, den
egentliga krishushållningen, karakteriserad av en allt mera
genomförd reglering av produktionen, förbrukningen,
prisutvecklingen m. m., ett intensifierat
tillvaratagande av inhemska resurser, en sänkning av den
allmänna levnadsstandarden och en halvering av den
normala utrikeshandeln. Denna utveckling innebär
utan tvekan en försämring, men synes å andra sidan
lägga grunden till en stabilisering, som, mänskligt att
döma, endast kan rubbas ifall landet råkade i krig.
Ingen ekonomisk politik kan bevara ens ett neutralt
land från stormaktskrigets ogynnsamma
konsekvenser. Den beslutsamt genomförda anpassningen av
det svenska näringslivet, vari både enskilda och
staten ha sin del, synes dock nu ha resulterat i en
stabilisering av läget, en faktor, vars betydelse för den
ekonomiska verksamheten inte kan överskattas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
