Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 15 nov. 1941 - Den tekniska forskningens organisation inom IVA, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ständigt institut med långt större resurser, som i
någon form torde komma att anslutas till Tekniska
högskolan.
Såsom akademien vid olika tillfällen framhållit finns
det ett starkt behov att bilda liknande centrala
arbetsorgan för vissa andra grenar av den
teknisk-vetenskapliga forskningen. Den statliga utredning, som
pågår och i vilken flera akademiledamöter medverka,
har som bekant redan varskott om förslag beträffande
byggnadsteknisk forskning och
skogsproduktforskning, och vissa andra forskningsbehov ligga under
utredning.
I detta sammanhang skulle jag vilja omnämna den
försöksstation för halvstora försök inom
bränsleteknisk forskning, som beslöts av riksdagen i våras. Den
skall uppföras av Byggnadsstyrelsen i samråd med
akademien, och huvudritningar föreligga nu. Denna
försöksstation kommer att ge ett länge efterlängtat
och utomordentligt välbehövligt tillskott till de rent
experimentella möjligheterna inom
bränsleforskningen. Beslutet innebär dessutom ett viktigt prejudikat
i det att staten här bygger och utrustar ett institut,
som sedan ställes till förfogande för en enskild
forskningsorganisation, nämligen IYA. Stationen kan
visserligen ej tillfredsställa behovet av ett centralt
bränsleinstitut, den får snarare betraktas såsom ett på
förhand tillkommet annex till ett sådant, på samma
sätt som den skall utgöra annex till varje
forskningsanstalt, som har behov att inom dess väggar
disponera utrymmen och resurser för utförande av
halvstora försök. I första hand är det
Kolningslaboratoriet och Ångvärmeinstitutet, som anmält sitt intresse,
ävensom andra arbetsorgan inom den bränsletekniska
forskningen, närmast pyrolysutskottet,
motorbränsleutskottet och smörjoljeutskottet, men man förväntar
även, att de nya statliga företagen på bränsleområdet,
skifferbolaget, torvbolaget, gengasbolaget, samt
Skogsägarnas oljebolag m. fi., både direkt och indirekt
komma att draga nytta av de nya möjligheterna.
Sedan någon tid förfogar akademien över en hel
rad pyrolysugnar av olika typer samt en
hydrerings-anläggning, som nu provisoriskt inhysts i varjehanda
lokaler men som vänta på att bli överflyttade till
försöksstationens hallar. Denna utrustning har redan
nu organiserats, så att den kan ställas till förfogande
för de olika grupper, som ha behov av densamma.
Genom pyrolysutskottet kunna sålunda arbeten med
torrdestillation av trä, torv etc. samt produkternas
undersökning utföras i olika måttstock, från
laboratoriets Fischer-apparat via halvstora ugnar på en eller
ett par hl rymd och fram till den stora försöksugnen
i Lannabruk för charger på 3 m3 — vilken av
Skifferoljebolaget ställts till akademiens disposition för
ändamålet. —- Slutligen ha kontrollerade försök i full
driftskala möjliggjorts genom tillmötesgående från
ägare av kolningsanläggningar av olika typer. Som
driftchef för dessa arbeten fungerar civilingenjören
Olle Stenberg vid Ångvärmeinstitutet. Arbetena
bedrivas under ständig kontakt med professor
Hellströms analyslaboratorium. Motorbränslena provas
genom motorbränsleutskottets försorg och
smörjoljorna genom smörjoljeutskottet. Motorproven stå under
ledning dels av civilingenjören Gustaf Jonsson vid
Ångvärmeinstitutet, som förfogar över vissa
provmotorer uppställda vid Tekniska högskolan, dels av
professor Sven Lundberg vid Chalmers tekniska hög-
skola, som för ändamålet kan disponera därvarande
maskinlaboratorium. Utskottet står dessutom i
kontakt dels med motorfabrikanterna, med vilka man har
ett resultatrikt samarbete, och med västkustfiskarna,
som bidra med erfarenheter från driften med
motor-tjära.
Efter denna summariska kartläggning av den rent
organisatoriska uppbyggnaden i form av
samarbetsdelegationen forskningsgrupper,
sakkunnigekommittéer, arbetsutskott och institut, som på ett eller annat
sätt äro anslutna till Ingeniörsvetenskapsakademien i
dess allmänna forskningsbefrämjande verksamhet,
skall jag gå över till akademiens tredje huvuduppgift
och försöka att i sak skildra årets resultat inom den
forskning, som mera direkt handlägges av akademien.
Detta är av många skäl ej så lätt vid ett sådant här
tillfälle. Dels framkomma resultaten i regel som
principiella tekniska lärdomar, som måste klädas i
tekniskt språk, dels ligger det i sakens natur, att
akademien ej själv kan vidareföra dessa principer i
praktiskt bruk. När en utredning nått ett visst stadium,
överlämnas den till andra för fortsatt bearbetning,
och dessa önska då ofta ej ha saken omtalad förrän
de bli färdiga. Och slutligen är det nog så, att
resultaten av vägledande utredningar, sedda i efterhand,
ofta förefalla självklara, även om förslagen från
början tett sig både djärva och nyskapande.
Emellertid är det, som nämnt, framför allt
bränsleforskningen, som nu tilldrar sig intresse både därför
att den i nuvarande kris har en alldeles särskild
aktualitet och praktisk tillämpbarhet, och därför att vi
just nu tack vare gott stöd både från statsmakterna
och enskilda kommit i ett stadium, då en hel del
frågor börja klarna.
Jag skall emellertid vid detta tillfälle ej trötta
åhörarna t. e. med en utförlig redogörelse för det rika
material, som framlagts i motorbränslekommittens
slutrapport, eller genom att referera alla de andra
rapporter, som under hösten utarbetats inom akademien.
Jag kan endast genom att anföra några få exempel
antyda i vilken riktning arbetena ha gått och väljer
då att något utförligare uppehålla mig vid pyrolysen
och årets resultat inom det arbetsprogram, som
skisserades i förra årets redogörelse.
Ett flertal nya ugnstyper ha provats i mindre skala,
med direkt och indirekt värmeöverföring, inre och
yttre cirkulation och även för kontinuerlig pyrolys.
Pyrolysens termiska sida har därvid utretts och
betydelsen av gascirkulation klarlagts. Fraktionerad
pyrolys har införts, så att man i ett första steg driver av
vatten — och därvid t. e. vid töredestillation tar vara
på terpenerna — och i ett andra steg genomför
kolningen. Denna sker då i huvudsak med det torra
pyrolysgodsets exotermiska energi, alltså utan
avsevärd yttre värmetillförsel. Metoden kallas även
själv-kolning enligt ett uppslag, som lades fram av ingenjör
Bergström redan 1906 vid ett sammanträde i
Werm-länska bergsmannaföreningen — ett exempel så gott
som något på huru gamla idéer under ändrade
förhållanden kunna tas upp och klädas i modern dräkt.
Genom dessa och andra åtgärder har kolningstiden
kunnat nedbringas från ett par tiotal timmar till 2 à
8 timmar, så att ugnsrummet blir mera effektivt
utnyttjat. Detta är särskilt fallet vid uppdelat, dvs.
flisat eller smulformigt pyrolysgods. Tvärtemot vad
11 okt. 1941
465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
