Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1941 - Jämförande undersökningar av s. k. kamjärn och rundjärn av högvärdigt stål, av Nils Tengvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
J?k°Åramjärn med änd/trakar.
£ –»-utan-"-
/fV ■ r-crnefyorn med-"-
^ •-’-utan–-"-
Fig. 12.
Uppmätta nedböjningar vid
balkprov.
Balkar av Btg
E 400. Den
totala nedböj-ningen vid
balkmitt kan
beräknas vara
1,33 ggr den
uppmätta.
Första
spricka kan
antagas uppstå vid
den last, som
motsvarar
brytpunkten i
nedböjningsdiagrammet. Samtliga kurvor utom de med *)
markerade utgöra medeltal för två balkar, armerade på samma sätt.
l/ppmätt nedböjning rid ba/kmitt. fmm
/Ck -kamjarn med ändkrokar
K–’-utan-"-
* rundyàrn med-"-
–’-utan-"-
Fig. 13. Uppmätta nedböjningar vid balkprov. Balkar av
Btg E 250. Se för övrigt fig. 12.
undersökta området (£1= 10 d — 30 d) samt är vid en
och samma ingjutningslängd större vid kamjärn än
vid rundjärn (jfr fig. 7).
Järnpåkänningen vid brott är vid kamjärn
mycket större än vid rundjärn (jfr tabell I).
Vid kamjärn synes järnets sträckgräns ej vara
av betydelse för glidningsförloppet i den obelastade
järnänden (jfr fig. 3 och 4). Järnets sträckgräns ca
4 000 kg/cm2.
Rörelsen i den belastade järnänden är vid en och
samma järnpåkänning mindre vid kamjärn än vid
rundjärn (jfr fig. 8, 9 och 10).
Betongkvalitetens inverkan är vid en och samma
ingjutningslängd större vid kamjärn än vid
rundjärn (jfr fig. 7).
Rörelsen i den belastade järnänden är vid samma
ingjutningslängd och samma järnpåkänning mindre
vid Btg E 400 än vid Btg E 250 (jfr fig. 8, 9, 10).
Vid kamjärn uppstår brott genom en kil- eller
sprängverkan av järnet. Vid rundjärn däremot
uppstår brott genom ren glidning utan sprickbildning
(jfr fig. 11).
Av balkproven.
Järnpåkänningen vid begynnande glidning i en
järnände är vid kamjärn större än vid rundjärn, och
denna skillnad är mera markerad vid Btg E 400 än
vid Btg E 250 (jfr tabell III och IV).
Glidning i en järnände synes vid samma järntyp
börja vid samma järnpåkänning, oberoende av om
ändkrok finnes eller ej (jfr tabell III och IV).
Vid järnets sträckgräns, ca 4000 kg/cm-, och
vid Btg E 400 har vid kamjärn glidning i en järnände
ännu ej börjat. Vid rundjärn börjar denna glidning
vid en lägre påkänning (jfr tabell III).
Vid Btg E 400 ha vid kam järn erhållits flera men
mindre sprickor än vid rundjärn, vid Btg E 250 är
däremot förhållandet i detta avseende detsamma för
båda järntyperna (jfr tabell III och IV samt fig. 14
och 15).
Sprickbildning synes vid Btg E 400 uppkomma vid
något högre järnpåkänning vid kamjärn än vid
rundjärn (jfr fig. 12).
Betongkvalitetens inverkan är vid kamjärn större
än vid rundjärn (jfr fig. 7).
Vid jämförelse mellan dragprov och balkprov.
Järnpåkänningen vid begynnande glidning i den
obelastade järnänden är vid balkprov större än vid
dragprov med motsvarande ingjutningslängd (jfr
fig. 7).
Rörelsen i den belastade järnänden är vid drag-
13 dec. 1941
531
Fig. 14. Sprickbildningar vid balkar, armerade med kamjärn. Balkar av Btg B 400, se för övrigt tabell III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
