Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
100 90 o 80 _ 70 60 _ 50 40°grad
Ekshaust åpner för nedre död punkt
Fig. 6. Effektforskjell ved variabel opning
for ekshaustventil.
Likeledes stemmer det överens med
bankingsfeno-menet, at, bankingen ophører helt ved 80°
overskjæ-ring.
De hittil viste forsøk berodde på en förändring av
overskjæringen, mens de andre styretider så som slutt
for innsugningen og åpning for ekshausten blev holdt
konstant. For også her å vise det maksimale utbytte,
blev der variert disse to styrepunkter. Den inflytelse
innsugningsventilen utøver er vist i fig. 5. Der er en
tendens til fordel for en senere lukkning ved stor
overskjæring, for å oppnå den maksimale ydelse.
Dette viser sig for både for stort og mindre ladetrykk.
Förklaringen turde være clen, at fyllningen i
cylinde-ren blir større med stigende overskjæring ifølge
lave-re temperaturer i cylinderpartiet. Luftmengden blir
dermed større og krever et større tidstverrsnitt.
I ennu sterkere grad viser sig dette ved
ekshaust-ventilens åpning (fig. 6). Med større overskjæring
må ekshaustventilen åpne tidligere p. gr. av den
økende varmemengde. Ved 140° overskjæring og
2 500 omdr. må vi åpne så tidlig som 85° før nedre
DP. Dette medfører en voldsoin belastning for
ventilen, som den uten hjelp av den kjølende luftstrømm
ikke vilde tåle.
Et generellt overblikk over de her foreliggende
styreforhold har vi i fig. 7. Her er ventil- og
tids-tverrsnittene for den her omtalte monocylinder
frem-stilt. Overskjæringen er vist. i to stillinger for 50
og 140°. For det første ser vi, at ventiltverrsnittene
ved samme ventilløft blir betydelig fyldigere ved stor
overskjæring, hvorved ekshauståpnings- og
innsug-ningslukkningspunkt er holdt konstant. Som følge
derav blir tidstverrsnittet for stor overskjæring meget
større og forholder sig i dette tilfelle som 4 :3. Dette
betyder også en betraktelig lettelse for de
kinema-tiske forhold i styringen et punkt, som vi kommer til
å behandle under kapitlet stupbombing.
(Forts.)
Deformasjoner i styremekan/sme
ikke medregnet
Värmebalansen hos vedgasgeneratorer.
1 senaste häftet av Automobil- och motorteknik liar
ingenjör Nordenswan recenserat dr-ingenjör Lutz’
redogörelser i ATZ för de undersökningar, som
bedrivas vid det tyska forskningsinstitutet för
gengasdrift. Med anledning av vad man där anser sig ha
konstaterat, må det vara undertecknad tillåtet att här
omnämna de försök, som inom samma område utförts
vid A.-b. Stockholms bryggeriers bilinspektion, och för
vilka jag redogjort i bränslekommissionens tidskrift
"Gengas" nr 6, 1941, under titeln "Några aktuella
fysikaliskt-kemiska problem vid vedgasdrift".
Vi ansågo oss ha tvenne skäl att spekulera över
bilgeneratorernas isoleringsproblem, ett teoretiskt
och ett praktiskt skäl. Då det ur kemisk synpunkt
är ett önskemål, att reduktionszonens temperatur
hålles så hög som möjligt, måste den eldning för
kråkorna, som hittills förekommit vid samtliga
generatortyper, vara till skada för driftekonomien. En
ordentlig värmeisolation först och främst av
reduktionszonen, men helst även av generatorn i sin helhet,
borde skapa förutsättningar för en mer fullständig
vattengasreaktion och en bättre krackning av tjäran.
Den praktiska anledningen till våra experiment kom
alldeles av sig själv genom det första årets
drift-erfarenheter, i det att den snabba igensättningen av
niantelutrymmet kring vedgasmagasinet direkt
pekade på, att kondensationen i manteln på grund av
nedkylning genom fartvinden var alldeles för stor.
Den starka utfällningen av ättiksyrehaltigt vatten i
mantlarna föranledde också en abnorm förstörelse av
den på den tiden använda kopparplåten. Genom en
effektiv isolering skulle för det första jämvikten
mellan brännbara och icke brännbara gaser gynnsamt
påverkas, för det andra större mängder vedfuktighet
omsättas till brännbar gas och för det tredje i gasen
kvarvarande fukt och tjärångor förhindras utfalla i
sådana ställen i gasledningen, som icke voro avsedda
för kondensation. Isolationen fick emellertid icke
göras så fullständig, att risk uppstod för nedbränning
av några vitala delar i förbränningszonen.
20 sept. 1941
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
