Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 2.
Avstånd cm [-Partikelstorlek-] {+Partikel- storlek+} FeHCl % P %
Bord nr 6, Kantorp 123—146 > 103 64,2 0,041
< 103 68,8 0,039
146—169 > 207 12,4 0,136
+ 140 21,7 0,208
+ 103 42,9 0,192
+ 72 60,2 0,186
— 72 67,6 0,074
169—192 > 103 _ 0,061
< 103 44,6 0,153
192—215 > 103 _ __
< 103 30,9 0,152
215—238 > 103 _ 0,025
< 103 22,0 0,123
Bord 1 S, Blanka . . 133—153 > 207 57,3 0,008
< 207 51,3 0,044
153—173 > 207 25,5 0,022
— 207 16,4 0,071
Tabell 3. Rågodsets halter, Kantorp.
% FejjCl % P % Apatit i gråberg
Bord nr 2 ... 40,1 0,023 0,23
„ „ 4 ... 23,1 0,028 0,18
„ „ 6 ... 11,6 0,047 0,29
>> >>7 • .. 15,1 0,049 0,2 6
t, >>8 ... 13,5 0,039 0,25
10,4 0,044 0,27
Det grövsta godset inkommer på bord nr 2, det
finaste på bord nr 9.
Man skulle även kunna vänta att rågodset på
mel-lanproduktavdelningens skakbord genom den
ständiga cirkulationen av fosforrika mellanprodukter
bleve fosforrikt. Som tabell 4 visar är även detta i
viss mån fallet:
Tabell 4. Rågods på mellanproduktbord, Kantorp.
% Fe % P % Apatit i gråberg
Bord nr 10 ... 19,1 0,045 0,32
„ „ 12 ... 13,3 0,059 0,38
„ „ 14 ... 18,7 0,044 0,31
Undersökningarna vid bl. a. Kantorp visa alltså,
att vid skakbordsanrikning sker en apatitanrikning
i fattigare sligfraktioner och mellanprodukter, så
snart partikelstorleken närmar sig apatitens
mineral-kornstorlek. Vid anrikning av fint material kan
apa-tithalten stegras till mer än fem gånger rågodsets
halt och i det malmfria gråbergsmaterialet i sligerna
kan ökningen bli ännu större. I vissa sligfraktioner
har densamma uppgått till 4—13 % mot gråbergets
normala halt av ca 0,8—0,4 %. Gråbergets apati
t-halt är vanligen störst i de rikaste sligfraktionerna,
men dessas genomsnittliga fosforhalt är låg, därför
att de innehålla så litet gråberg.
Sammanfattning.
Vid det här ovan beskrivna studiet av
fosforhalternas fördelning på olika skakbord vid järnmalmsan-
rikning har det visat sig att så fort apatiten
förekommer i någorlunda renkrossat tillstånd, utbildas en
apatitrand, som lägger sig i bakre delen av
järnmalmsranden på skakborden och ofta kan bibringa
järnmalmssligerna höga fosforhalter. På grund av
apatitens förhållandevis ringa kornstorlek hos våra
vanliga kvartsiga järnglansmalmer kommer denna
fosforförorening att huvudsakligen härröra från
fin-skakborden. Även några andra orsaker till
fosforföroreningen av skakbordssligen ha påvisats, men de
synas icke ha lika stor praktisk betydelse.
Till slut får jag uttala ett tack till disponenterna
Ernst Malmgren, Sven Ekelund och Hjalmar
Eriksson samt ingenjör Gust. Breitholz, vilka välvilligt
till-låtit mig publicera gjorda rön. Vidare vill jag
frambära mitt tack till professor Per Geijer och docent
Sven Hjelmqvist, vilka givit mig värdefull hjälp vid
mikroskopiska undersökningar av malmprover.
Litteratur
Teknisk varukännedom, av Sture Lövgren under
medverkan av Gunnar Hult och Ernst Herlin, 148 sid.,
Svenska Bokförlaget, P. A. Norstedt & Söner,
Stockholm 1940, Pris kart. 3 kr. 80 öre.
Arbetet är avsett som lärobok i "Teknisk
varukännedom" för tekniska mellanskolor. För detta ändamål
måste den anses såsom mycket god, då den icke blott
redogör för de olika ämnena och deras egenskaper
utan också de processer genom vilka de framställas
och hur därigenom de producerade varornas önskade
egenskaper erhållas ävensom hur dessa egenskaper kunna
modifieras och t. o. m. helt förändras. Medtagandet
ej blott av historiska notiser utan framför allt av
framställningsprocesserna medför i en undervisning
att eleverna bli mera intresserade än om denna endast
går ut på ett tomt upprepande av de olika
egenskaperna hos de viktigaste tekniska varorna.
Emellertid ställer den undervisningsform som följes
i denna bok, stora krav på läraren, enär den rätta
förståelsen och uppfattningen av
framställningsprocesserna ofta fordrar rätt ingående fysiska och kemiska
kunskaper, vilka ej alltid kunna förutsättas vara
inhämtade av de elever, som studera i de tekniska
mellanskolorna. Det gäller sålunda för läraren att så
noggrant som möjligt söka delgiva eleverna de svårare
delarna av bokens innehåll. Med den uppställning
som läroboken har måste det emellertid bli ett
intressant arbete både för lärare och elever.
Naturligtvis kunna vissa anmärkningar göras bl. a.
mot direkta fel, såsom å sid 31, där sättmaskiner
uppgivas bestå av stora kar med silbotten, genom vars
hål luft stötvis pressas upp för omröring av innehållet.
I stället utsättes kornblandningen i dessa maskiner
för en upp- och nedgående eller s. k. pulserande
vattenrörelse, som åstadkommer den önskade separationen.
Luften utgör antagligen en förväxling med den s. k.
flotationsprocessen. Ett andra fel på samma sida är
i texten till fig. 32, som lyder Bates’ tuggare och skall
vara Blakes tuggare. Även kanske utrymmet för vissa
betydelsefulla detaljer är väl knappt i förhållande till
utrymmet för andra mindre betydelsefulla, men
uppfattningen härom blir ju alltid mer eller mindre
subjektiv.
I stort sett måste läroboken anses som mycket god
och kan väl rekommenderas för det avsedda
användningsområdet.
E. R—s.
68
9 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
