Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Statligt stöd till beredskapsföretagen.1
Allmän orientering.
Av bankdirektör ERIK BENGTSON.
Sedan Avdelningen för industriell ekonomi och
organisation beslöt, att ämnet för dagens diskussion
skulle vara "Några synpunkter på statens medverkan
vid beredskapsarbeten i kristjd", har detta ämne
närstående frågor ventilerats offentligt på olika sätt,
bl. a. i föredrag av direktör Söderlund vid
Arosmässan i Västerås och i ett anförande av sekreteraren i
Industriförbundets utredningsinstitut, Sundén i
Nationalekonomiska föreningen. Dessutom har det
förekommit en hel del artiklar i tidningspressen. Det kan
därför säkerligen icke undvikas, att en del av de
synpunkter, som tidigare framförts, återkomma i mitt
anförande.
Definition av termen beredskapsarbete.
Vad avser man med termen beredskapsarbete?
Beredskap har på senare tid använts framför allt i
samband med försvarets beredskap och då närmast
fått betydelsen av försvarsmaktens
färdigställande för eventuell mobilisering.
Dessutom tala vi om civil beredskap såsom
luftskyddsanordningar och liknande av olika slag. Man
använder även ordet industriell beredskap och avser
då dels att industrien skall vara beredd på ökade
krav från försvarets sida och dels att industrien skall
vara beredd att omlägga och förnya sin produktion
med anledning av krisen. Man kanske hade klargjort
begreppen bättre om man använt ordet
beredskapsarbeten i dess snävare betydelse, d. v. s. beredskap
för upprustnings- och mobiliseringsbehov och infört
ett annat ord, förslagsvis ersättningsarbeten för de
arbeten, som uppkomma i samband med krisen i
övrigt och icke direkt hänföra sig till krigsmaktens
beredskap. Då dessa olika slag av arbeten gripa i
varandra och det därför är svårt att få en gränsdragning,
har jag i det följande icke sökt göra någon
åtskillnad, vad benämningen beträffar, mellan arbeten för
försvarets räkning, arbeten för att vinna ersättning
för tidigare importerade varor eller arbeten för att
minska arbetslösheten. Dessa senare ha tidigare
kallats reservarbeten.
Krisens orsaker.
Den kris vårt land nu genomgår torde i huvudsak
bero på följande varandra närstående omständigheter:
1) den stora upprustning och utvidgade
försvarsberedskap som stormaktskriget tvingat oss till,
2) den avspärrning från de fria handelsvägarna
över haven som blivit en följd av detta krig.
Upprustningens inverkan.
De krav som försvaret ställt på hela vårt samhälle
sedan september 1939 ha medfört en industriell
belastning, som skett mycket ojämnt, men som under
den mest forcerade tiden motsvarat ca en fjärdedel
i Sammandrag av inledningsanföranden vid sammanträde
med Svenska teknologföreningens avd. I den 29 nov. 1940.
av industriens hela förädlingsvärde. Man har
uppskattat, att ca 100 000 personer eller ungefär en
femtedel av hela antalet anställda inom industrien varit
sysselsatta med de militära beställningarna.
Upprustningen har således medfört en oerhörd industriell
sysselsättning under ungefär ett års tid och ger
fortfarande en betydande sådan, medan handelsspärren
medfört varubrist och exportsvårigheter med därav
följande, minskad industriell verksamhet. I vad mån
försvarsmakten i fortsättningen kommer att ge
industriell sysselsättning, beror på de beslut som fattas
av regering och riksdag. Det är i huvudsak
försvarspolitiska och ekonomiska synpunkter, som äro
utslagsgivande. Utan tvekan torde man kunna säga att
redan de förslag till nybyggnader för försvarets
räkning, som nu ligga på riksdagens bord, komina att
medföra en industriell sysselsättning av stor
omfattning.
Handelsspärrens betydelse.
Den varubrist som blivit en följd av avspärrningen
från världshaven har medfört inskränkningar i såväl
produktion som handel, och i den mån importvaror
icke kunna ersättas genom förnyad import eller
ersättningstillverkning inom landet, komma
svårigheterna att öka. De handelsavtal som avslutas med
främmande makter och som göra det möjligt att
tillföra vårt näringsliv råvaror eller industriprodukter av
nödvändig art äro därför av utomordentlig betydelse.
Stora förhoppningar knytas därför till det för en tid
sedan med Ryssland avslutade handelsavtalet och då
icke endast för möjligheten att importera utan även
för utsikten att få exportera industriprodukter.
Statens åtgärder.
Vad har staten gjort för att utöka den beredskap,
som icke har direkt med försvaret att skaffa? Det
visar sig mycket svårt att få en fullständig överblick
av dessa åtgärder, men jag vill dock göra ett försök
att i korthet ge en bild av statliga anslag och
organisationer för beredskapen.
Ett stort beredskapsarbete i en ny betydelse ligger
bakom alla de lagar som kunna sammanfattas i
termen beredskapslagstiftning, frågor som jag icke alls
ämnar ingå på.
Däremot skall jag i korthet söka ånge de viktigaste
av de inom olika departement tillkomna statliga
organen och åtgärderna för beredskapen. Inom U. D. har
vidtagits en stor personalförstärkning framför allt för
alla nytillkomna problem med utrikeshandeln. Den i
många avseenden betydelsefulla
informationsstyrelsen hör även under U. D. Inom socialdepartementet
har anslag beviljats på 5 mill. kr. till det civila
luftskyddet. De olika statliga verken betala sina direkta
kostnader för luftskyddet. Vidare ha vi här en
evakueringsapparat, utrymningskommissionen, som i våras
handhade skolbarnsevakueringen, som kostade 8 mill.
kr. Vi ha inom detta departement även
arbetsmarknadskommissionen, till vilken jag återkommer i annat
sammanhang. Hos kommunikationsdepartementet har
ett extra anslag på ett par millioner beviljats för
vägarbeten. Affärsverken ha på olika håll anvisat stora
14
1 febr. 1941 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
