Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
I. Svängningsrörelsernas natur i
avloppsledningar till förbränningsmotorer utförda i
överensstämmelse med de båda
provmotorerna.
Fig. 1. Schematisk bild av motor
och avloppssystem.
Vid försöken ha svängningsrörelsernas inverkan
kunnat klarläggas med tillhjälp av tryckdiagram,
som samtidigt tagits i avloppsledningen, i cylindern
och i fördelningskammaren för de självverkande
ventilerna.
Slagvolymen hos de båda provmotorerna var 600
cm3 (cyl.-diam. 92 mm, slaglängd 90 mm).
Den ena av de vid proven använda motorerna hade
ett stort skadligt rum i vevhuskompressorn. Dess
storlek uppgick till 1200 cm3. Storleken av det
skadliga rummet i vevhuset till den andra motorn
var 200 cm3. Fördelningskammarens volym var för
resp. motorer 1 800 och 1 000 cm3.
Av dessa uppgifter framgår, att den ena motorn
var utförd som en mera långsamtgående, den andra
som en hastigtgående variant av den tidigare i
Teknisk tidskrift beskrivna motorn. Den enda
skillnaden i utförande mellan de båda motorerna bestod
för övrigt däri, att den för låga varvtal avsedda
motorn var försedd med en extra
automatisk inloppsventil av bladfjädertyp i
fördelningskammaren, i fig. 1 betecknad
med a.
Denna ventil visade sig träda i
funktion endast vid de varvtal, då det
effektiva medeltrycket översteg 5 kg/cm2
(vid bensindrift).
De båda motorernas arbetssätt blir lika
med undantag av, att den ena motorn
med stort skadligt rum i vevhuset
arbetar med låga spoltryck.
Vevhuskompres-sorns volymetriska verkningsgrad är för
denna helt beroende av
svängningsrörelserna i avloppsledningen. Den andra
motorn med litet skadligt rum i vevhuset
arbetar med höga spoltryck och är
mindre beroende av svängningsrörelserna vid
låga och medelhöga varvtal, men är
för sin funktion vid höga varvtal helt
beroende av avloppsledningens
utförande.
Av fig. 1 framgår hur motorerna voro
anordnade under proven. Fig. 2 visar
en genomskärning av den ena
provmotorn med litet skadligt rum i
vevhuset. Fig. 2.
1) Uppkomsten av stående, longitudinella
svängningsrörelser.
De gjorda tryckmätningarna i
avloppsledningen ge vid handen, att den vid
utblåsningen alstrade tryck- eller ljudvågen, som
är en longitudinell, fortskridande våg, vid
lämplig avstämning av avloppsledningen helt
övergår till en stående, longitudinell
svängningsrörelse.5
När detta inträffar, arbetar motorn med sin största
effekt och med, i motsats till vad man skulle ha
anledning att förmoda, minsta avloppsljud.
Anledningen härtill framgår av diagrammet i fig. 3.
Kurvan a i detta anger trycket under 360° vevrörelse
i avloppsledningen 0,2 m från avloppsportarna,
kurvan b 1,5 m och kurvan c 2,8 m från avloppsportarna.
Som framgår av den sistnämnda kurvan, är
tryck-eller ljudvågen mycket obetydlig vid
avloppsledningens mynning.
Vid andra avstämningar, då svängningsrörelserna
utnyttjas i mindre grad för att tillföra cylindern en
extra laddning luft, blir tryckvågen väsentligt
kraftigare och avloppsljudet mycket hårdare. Det är
hårdast, när motorn på grund av
svängningsrörelserna arbetar med sitt lägsta effektiva medeltryck.
Av fig. 3 framgår vidare, att när utblåsningen
börjar, stiger trycket i avloppsledningen mycket hastigt
på grund av trögheten hos den i avloppsledningen
inneslutna gasmassan.
Tiden för denna tryckstegring är oberoende av
avloppsledningens längd. Trycket stiger så länge
ut-strömningshastigheten genom avloppsportarna
motsvarar den kritiska hastigheten och börjar först
sjunka, då hastigheten genom avloppsportarna börjar
sjunka, långsammare ju längre avloppsledningen är.
Provmotor med litet skadligt rum i vevhuset.
10
21 febr. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
