Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stålgjutgods tillverkade samt med kullager försedda
blocken av "Mascot"-typ eller liknande, vilka äro lätt
öppningsbara för linans inläggning eller uttagning.
I Sverige ha mekaniska lastningsapparater icke
börjat komma till någon mera allmän användning
förrän under de allra senaste åren. Våra fasta och
brant stående malmer ha lättare möjliggjort
användningen av för bergets lastning gynnsamma
brytningsmetoder än de ofta flackt liggande fyndigheterna i
U. S. A. m. fi. länder. Då dessutom en mekanisering
tidigare förutsatte en större brytning än vad som i
allmänhet är fallet vid våra gruvor, gjorde allt detta,
att problemet med handlastningen aldrig blev riktigt
aktuellt. Trots detta har dock även i vårt land ett
omfattande arbete
nedlagts på detta
område, så att vid
de större gruvorna
icke endast
amerikanska utan även
svenska
lastnings-apparater redan på
ett mycket tidigt
stadium kommit till
användning. Den
under senare år
ökade svårigheten för
gruvorna att skaffa
vana gruvarbetare
har haft till följd ett
alltmera ökat
intresse för den mekaniska
lastningen även från
de medelstora och
mindre gruvornas
sida. Härvid kom i
första hand den mer
utvecklade skrapningsinetoden till användning och
småningom även skoplastningsmetoden, den senare
dock först sedan amerikanarna lyckats utarbeta den
ovannämnda maskinen "Eimco-Loader". Denna
maskin visade sig nämligen lämplig även för svenska
förhållanden, företrädesvis vid lastning av ortberg.
Sedan även Atlas upptagit tillverkningen av denna
maskintyp, har efter en del omändringar till slut
framkommit eit maskin, som ifråga om dimensioner
och detaljer visat sig väl tåla de hårda
påfrestningar, som särskilt lastningen av det storstyckiga
berget uppe i arbetsrummen förorsakar. Hittills har
av denna maskin utsläppts tvenne storlekar, av vilka
den minsta kan användas i orter med dimensionerna
2X2 meter.
De arbetsstudier, som under senare år börjat
bedrivas vid våra gruvor, ha givetvis även berört den.
mekaniska lastningen. Enligt av Huss utförda
undersökningar1 har därvid framkommit, att skopmaskinens
nettolasttid, dvs. tiden för maskinens arbete i
berghögen, räknat från pådragningen tills en vagn är full
(med frånräkning av tiden för event. avbrott på
grund av urspåring o. d.) under ogynnsamma
förhållanden kunnat nedgå till under 20 % av skifttiden,
medan den i gynnsamma fall uppgått till 50 % av
samma tid.
Vid skraplastning åter har motsvarande
netto-skraptid, dvs. den tid skrapmaskineriet varit i gång
för skrapning och returkörning, utgjort 35 à 40 %
av skifttiden, när förlängt skrapplan kommit till
användning och några procent högre vid kort plan.
Härvid har en man skött skrapspelet och en man
växlat vagnarna samt båda deltagit i utfrakten.
Av ovanstående framgår, att den mekaniska
lastningen ej endast är ett maskinproblem utan även en
organisationsfråga, som får sin gynnsammaste
lösning, om arbetet ordnas på ett sådant sätt, att
maskinen blir väl utnyttjad. För uppnående av detta mål
böra tydligen följande villkor uppfyllas:
i Några erfarenheter från arbetsstudier i gruvor av
Harald Huss, Meddelanden från Jernkontorets gruvbyrå XV,
sid. 13—14, Uppsala 1941.
Fig. 3. Skrapa av Holcomb-typ.
18
Fig. 4. Unblock typ "Mascot".
11 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
