Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ledkorten att hålla sig upprätta, så att etiketterna synas.
Man har därför bl. a. börjat använda vertikallådor med
hängmappar. (Fig. 1.) Talaren visade ett praktiskt
sätt att förvara ritningar. (Fig. 2.) Det är ett skåp
uppdelat i 15 sektioner, som begränsas av stålband
mellan vilka spiralfjädrar placerats. Varje sektion rymmer
fyra mappar om vardera 50—100 ritningar, varför
skåpet i sin helhet rymmer 3 000—6 000 ritningar.
Spiralfjädrarna trycka på mapparna och hålla därigenom
ritningarna kvar på den plats dit de skjutits in. För mindre
ritningar finnas liknande förvaringslådor som kunna
byggas upp till vertikalskåp.
En förutsättning för att ett vanligt vertikalt
kortsystem utan synliga etiketter skall fungera ordentligt
är en förstklassig utrustning. Kortlådorna böra löpa
lätt och ledkortsrubrikerna vara tydliga och tillräckligt
många. Mellanstöd av den typ som synas å fig. 3
underlätta i hög grad framtagning och insättning av
korten. Vid "bläddring" bildas med hjälp av dessa stöd en
V-formig öppning, varigenom "slagord" m. m. lätt kunna
avläsas, utan att korten uttagas. Vid tillfälliga uttag
av kort markeras platsen genom den V-formiga
öppningen.
Vid övergång till en ny arkiveringsmetod med öppna
hyllor i stället för vertikalskåp gjordes vid ett
amerikanskt försäkringsbolag noggranna arbetsstudier, vilket
borde användas oftare här i landet än vad fallet hittills
har varit i fråga om kontorsarbete. Tidsstudierna visade
att framplockningen av 25 handlingar ur vertikalskåpen
tog 4,44 min., medan samma handlingar plockades fram
ur de öppna hyllorna under i övrigt samma förhållanden
på 2,44 min. eller 42 % kortare tid. Vid insorteringen
nåddes tiderna 3,34 och 1,39 min., sålunda i senare fallet
53 °/o tidsbesparing.
Talaren avslutade sitt anförande med att framhålla
att vilket registreringssystem och vilka hjälpmedel som
än väljas så är alltid avsikten att spara tid vid sökandet
av en handling eller en notering. Detta är liktydigt med
kostnadsbesparing varje gång systemet användes. Det
är alltså möjligheten att sänka kontorskostnaderna som
är den viktigaste faktorn, och man får därför ej stirra
sig blind på anskaffningskostnaderna vilka för ett större
företag kunna röra sig om 50- à 60 000 kronor. Särskilt
med nuvarande höga personallöner blir varje åtgärd, som
kan göra kontorsarbetet mera ekonomiskt,
eftersträvansvärd.
r.
Litteratur
Bokanmälan.
Världsekonomin efter kriget. Av Gustav Cassel.
Kooperativa förbundets bokförlag. Stockholm 1941.
Pris kr. 1:—.
I sin senast utkomna bok, som utgör ett försök att
pejla den ännu dimhöljda framtiden sedan det andra
världskriget en gång tagit en ände, har professor
Cassel först och främst dragit en lans för det fria
hushållningssystemet. Gustav Cassel har alltid haft
blicken öppen för den doktrinära statsplanehushållningens
faror, och han har också ständigt och jämt ifrågasatt,
huruvida planhushållningsidealet i själva verket har
någon djupare genklang bland de stora massorna av
ekonomiskt verksamma människor, inom vilket
område av produktionen och i vilken egenskap de där
än äro verksamma — såsom företagare, organisatörer,
konstruktörer, arbetsledare eller arbetare. Den nu-
varande krishushållningen torde ha haft det nyttiga
med sig, att den ytterligare tunnat ut de
planhushållningssympatier, vilka till en början på sina håll
förefunnos. Den risken medföljer dock alltid den strama
kristidshushållningen — såsom förf. också påpekar —
att de intressen, som må väl av den, göra sitt
inflytande gällande för att även efter krigets slut få
behålla den "planmässiga" ordning, i vilken de trivts.
Detta gäller både särskilt gynnade privata intressen
och starka intresseorganisationer i samhället. Det
kommer därför, såsom professor Cassel säger, att efter
kriget fordras mycket av vidsynt kraft för att så
snabbt som möjligt avskaffa kommissionsväsendet och
göra slut på den tvångsreglering, som näringslivet
varit bundet i.
Liksom professor Cassel tror, att detta skall lyckas
och att den, så att säga, inre friheten inom det
ekonomiska livet kommer att återställas, tror han i sin
bok också på den internationella bytesfrihetens och
ändamålsenliga arbetsfördelningens återupprättande.
De erfarenheter, som gjorts under det nu pågående
världskriget, komma vidare säkerligen att bestämma
många länder för en politik, som befriar dem frän de
värsta mardrömmarna för en uthungring under en
avspärrning. Även oavsett krigsrisken komma med
hänsyn till önskvärdheten av en viss mångsidighet i
produktionen många länder dessutom enl. författaren
att söka upprätthålla produktionsgrenar, som i och för
sig icke äro lönande. Programmet om full frihandel
är därför nu lika avlägset, om icke ännu avlägsnare
än förut. Men detta förhindrar icke, att världen strävar
hän efter en bytesordning, som vill omspänna hela
världshushållet och icke ser framtiden i en trång
åt-snörning inom storpolitiska livsrum och en
ekonomisk-politisk kamp mellan deras behärskare. Även denna
friare bytesordning förutsätter ett visst uppgivande av
det enskilda landets suveränitet; dock icke för att
klavbinda utan tvärtom: för att garantera vissa
minimikrav för den internationella handelns frihet,
exempelvis en maximering av tillåtliga tullsatser och
subventioner och ett uteslutande av de grövsta
handelspolitiska missbruken. Det s. k. internationella
råvaruproblemet är enligt Cassel i ingen mån —
såsom man hittills övervägande föreställt sig det — ett
problem om "en rättvisare fördelning av världens
råvarutillgångar", dvs. en storpolitiskt betonad kamp
om kolonialherraväldet. Fastmer är det ett ordnande
av bytet så, att producenterna, dvs. de
råvaruprodu-cerande koloniernas befolkning få existenslön för sitt
arbete och en viss stabilitet i avsättningen av sina
produkter.
Kommer världen att ha krafter kvar att hämta sig
efter detta storkrig? I detta avseende är professor
Cassel välgörande optimistisk. I en suggestiv översikt över
skilda yttringar av väldig framstegskraft inom teknik
och vetenskap under mellankrigsdecennierna (tidigare
publicerad i Skandinaviska bankens kvartalsskrift)
framhåller han, huru man ingenting förstår av det
ekonomiska framstegets väsen, om man föreställer sig,
att teknikens och vetenskapens resurser vid en viss
tidpunkt skulle vara uttömda därför att
framstegsarbetet under en viss perlod pågått särskilt kraftigt.
Tvärtom — ju längre utvecklingen går, desto rikare bli
möjligheterna för en fortsatt utveckling.
Professor Cassels bok är ingen skönmålning
av-världens utsikter att åter nå balans efter världskrigets
skakande explosioner men ett ärligt och djuptänkt.
försök att fixera de problem, som måste lösas, om detta
mål skall nås.
Torsten Odfie.
80
4 april 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
