Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
dvs. för sådana rörelser, som ha fram- och
återgående karaktär. Man kan således vid dessa alltid
urskilja ett rent förflyttningsskede och ett skede,
varunder handen, armen osv. står stilla. Detta är ett
fenomen, som länge varit känt (se exempelvis
Sällfors: Industriens rationalisering, sid. 101) men som
likväl inom den praktiska arbetsstudietekniken
knappast synes ha observerats, vilket är ägnat att göra
tempobeskrivningen oklar.
Ett annat område, där arbetsstudieteknikens
metoder och hjälpmedel förefalla att behöva skärpas och
normeras, är utmätandet av personlig tid för
vilo-och event. matuppehåll. Det torde kunna sägas, att
f. n. varje företag i stort sett fastlagt egna grunder
härför. I längden kan dock detta icke vara
tillfredsställande, ty man torde kunna räkna med att
arbetar-parten förr eller senare kommer att fordra att
likartade arbeten härvidlag skola behandlas enhetligt.
Vid införande av arbetsstudier på ett nytt område
märker man f. ö. redan nu att det från arbetarparten
efterfrågas, hur man har förfarit inom det eller det
området, och att då icke kunna ge bindande besked
är för arbetsstudieingenjören icke lyckligt.
Tyvärr måste fastställas att det på den fysiologiska
vetenskapens nuvarande ståndpunkt icke är möjligt
att erhålla entydiga anvisningar om hur en
arbetsdag skall planeras för att ge bästa arbetsprestation
utan otillbörlig förslitning eller uttröttning av den
mänskliga organismen. Men icke dess mindre kunna
fysiologerna redan nu ge en mängd synnerligen
värdefulla anvisningar, väl förtjänta att beaktas av
arbets-studieingenjörerna. Frågan är endast hur ett dylikt,
önskvärt samarbete skall kunna åvägabringas, ty de
enskilda företagen torde knappast kunna förutsättas
vara benägna att engagera medicinskt skolad
personal för sina arbetsstudieavdelningar. Möjligen skulle
man kunna tänka sig, att vissa likartade
industrigrupper slöte sig samman och bekostade en utredning
för sin bransch. Som exempel på en sådan
uppläggning förtjänar nämnas, att planer f. n. äro på färde
inom landets skogsbruk a-tt ordna en fysiologisk
undersökning av betydande omfattning avseende såväl
energi- som ämnesomsättningsmätningar.
Mycket skulle även vara vunnet om vid sidan av
de mera vetenskapligt-fysiologiska studierna de vid
ett antal representativa företag använda
beräkningsgrunderna för här avsedda spilltidstillägg kunde
statistiskt bearbetas genom något centralt organs
försorg. Förf. gjorde f. ö. redan för ett år sedan en
framställning i denna riktning till IVA:s kommitté för
arbetsstudier, men huruvida detta har föranlett någon
åtgärd är icke bekant.
.Som ett tredje och sista avsnitt, där
arbetsstudietekniken skulle behöva utvecklas, framstår den
statistiska behandlingen av tidtagningsresultaten. Som
bekant förekommer f. n. aldrig någon mer
kvalificerad statistisk behandling av de utvalda
standardtiderna och de statistiska måttsenheterna torde vara
tämligen okända begrepp inom
arbetsstudieavdel-ningarna. Till följd härav är f. n. kunskapen om de
statistiska fenomenen vid mänskligt arbete
synnerligen ringa. För den genomsnittliga
arbetsstudie-mannen inom fabriksindustrin spelar detta visserligen
mindre roll, men så snart arbetsstudier skola
genomföras på sådana områden som exempelvis jordbruk,
skogsbruk eller byggnadsindustri, där resultaten av
arbetsstudierna skola tillämpas för 1 000-tals arbetare,
skulle det vara av utomordentligt värde att
någorlunda kunna statistiskt kalkylera, hur många
arbetare, som behöva studeras för att reproducerbara
resultat skola erhållas. Som situationen nu är, kan man
inom dessa branscher endast efter mer eller mindre
lösa grunder "höfta" sig till lämpligt antal
studieobjekt.
En statistisk undersökning synes i första hand böra
omfatta dels de goda och dåliga arbetarnas fördelning
kring medelarbetaren inom ett antal representativa
företag och dels en analys av hur tidsåtgången för
rutinmässiga arbetstempon varierar, utförda av olika
dugliga personer.
Sammanfattning.
Arbetsstudietekniken synes f. n. behöva utvecklas
i riktning mot en generalisering, varigenom
framförallt arbetsstudierna borde kunna förbilligas. I detta
syfte ter det sig önskvärt:
1) att tempobeskrivningen så skarpes, att
arbets-hastigheten kan beräknas
2) att arbetshastighetens beroende av det yttre
motståndet tekniskt-fysiologiskt undersökes
3) att beräknandet av pålägg för personliga tider
och liknande normaliseras och
4) att variationsegenskaperna hos
arbetshastighe-ten underkastas statistisk analys.
Med anledning av ovanstående uppsats
har redaktionen anmodat herrar Bertil
Starck, Hugo Steffen och Sten Tiberg att
framlägga sina synpunkter på ingenjör
Luthmans uppslag. Dessa inlägg följa här
nedan.
Arbetsstudier ha i vårt land endajst bedrivits ett
tiotal år i nämnvärd omfattning. Intresset för dessa
studier har varit i ständigt stigande och är väl i dag
större än någonsin. Detta bevisas bl. a. därav att
arbetsstudier ha börjat tillämpas i större utsträckning
inom ett flertal nya verksamhetsområden, t, e.
sprängnings- och schaktningsarbeten, för kraftstationer,
byggnadsarbeten, jordbruks-, skogsbruks- och
hushållsarbeten. Arbetsstudierna kunna sägas ha två
ändamål, dels att finna den lämpligaste metoden för
ett arbetes utförande, dels att fastställa skälig
prestation för normalarbetaren. Metodstudiet måste i stor
utsträckning vara specifikt för de olika branscherna
men studiet av den mänskliga prestationsförmågan
och de förhållanden denna är beroende av är i
huvudsak oberoende av branscherna och med räckvidd långt
utöver de områden, där arbetsstudier bedrivas.
Trots att arbetsstudierna ha varit av den allra
största betydelse för de företag, där de ha kommit till
användning, måste man, utan att därmed vilja klandra
någon, påstå, att det som regel endast utförts ett
relativt grovt pionjärarbete. Framtiden kommer med
visshet att ställa vårt folk — arbetsgivare och
arbetare — inför så svåra uppgifter, att nu tillämpade
metoder ej giva de önskvärda lösningarna.
Tiden är kommen att från arbetsstudier uppgift
att söka den bästa metoden och den skäliga tiden
för ett arbetes utförande övergå till den vida större
och svårare uppgiften att sammanföra och bearbeta
de genom arbetsstudien vunna resultaten, att kom-
108
7 nov.. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
