Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
FACKAVDELNING
MEKANIK
HÄFTE 1 Redaktör TORSTEN WIDELL 17 ]AN. 1942
INNEHÅLL: Det statliga torvbolagets verksamhet, av direktör Erik Kåreby. — Ett värmeledningsproblem,
sammanhängande med värmningen av tätningarna vid dammluckor. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
Det statliga torvbolagets verksamhet.
Av direktör ERIK KAREBY.1
Redan långt innan det nuvarande kriget bröt ut,
hade man på flera håll ånyo börjat fatta intresse
för torven såsom bränsle. Torvfrågan hade ju efter
det förra världskriget nästan helt och hållet fallit i
glömska, och endast på några få ställen i vårt land
tillverkades bränntorv. Anledningen till den snabba
nedgången i den under förra kriget relativt stora
torvproduktionen var givetvis den betydande
sänkningen av kolpriset i början av 1920-talet. När nu
intresset för torven åter började väckas, förstod man,
att man måste söka nya utvägar för att få fram ett
torvbränsle, som även under fredstid kunde
konkurrera med stenkolen.
Med anledning av en motion i riksdagen tillsattes år
1937 en kommitté inom Ingeniörsvetenskapsakademien
med uppgift att utreda frågan om tillverkning av
inhemska motorbränslen. Denna kommitté kom därvid
in på torvfrågan och började studera de nya metoder,
som framkommit i utlandet sedan förra världskriget.
Särskilt intresserade man sig för den s. k.
fräsmeto-den, som användes i mycket stor skala i Ryssland
samt även i Danmark, Estland och Irland.
Fräsmeto-den innebär, att man med en traktordriven, hastigt
roterande knivförsedd fräsvals fräser av det övre
skiktet av den väl planerade mossen. Det uppfrästa
pulvret får torka på mossen under en halv dag eller
eventuellt flera dagar, beroende på väderleken, varefter
det hopsamlas på ett eller annat sätt. Fuktigheten hos
torvpulvret ligger då mellan 20 och 50 %.
Vattenhalten hos råtorven i en mosse är omkring
90 %, varför denna sålunda innehåller 9 kg vatten
per kg torrsubstans. För att man skall erhålla ett
någotsånär användbart bränsle, måste fuktigheten
nedbringas till 50 %, dvs. till 1 kg vatten per kg
torrsubstans. Detta innebär sålunda, att 8 kg vatten
av de ursprungliga 9 kg måste avlägsnas, innan
torven kan användas såsom bränsle. Att på termisk
väg och genom mekanisk pressning avlägsna denna
stora vattenmängd är förenat med mycket stora
svårigheter och kostnader. Man är alltså hänvisad till
att använda solvärmet vid torkning av torven. Detta
beroende av väderleksförhållandena gör naturligtvis
torvfrågan till ett mycket svårt problem, men lik-
1 Föredrag vid det av Ingeniörsvetenskapsakademien och
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
anordnade torvmötet den 10—11 oktober 1941.
nande förhållanden råda ju även på andra områden,
såsom inom jordbruket och vid våra
vattenkraftstationer.
Vid frästorvbrytning måste man sålunda på bästa
möjliga sätt taga vara på solvärmet och med största
möjliga smidighet anpassa brytningen efter
väderleksförhållandena. Till en början undersöktes de faktorer,
som inverka på torvens torkning, dvs. luftens relativa
fuktighet och temperatur, vindhastighet, antal
solskenstimmar samt nederbörd. Dessa faktorer
sammanställdes, varefter man erhöll ett visst mått på
torkningsintensiteten. På detta sätt erhöll man ett
begrepp om antalet möjliga skördar på olika ställen
i landet. "Antalet skördar" är emellertid endast ett
teoretiskt begrepp, som icke har så stor praktisk
betydelse, ty det finns ytterligare några faktorer, som
inverka på torvens torkning. Bland dessa synes den
Fig. 1. Antalet möjliga frästorvskördar på olika
ställen i landet med hänsyn till
väderleksförhållandena.
17 jan. 1942
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
